Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Föräldralediga fortsätter straffas i arbetslivet

Föräldralediga fortsätter drabbas av negativa konsekvenser på jobbet. Nära fyra av tio som varit föräldralediga i minst ett år uppger att de har missgynnats på grund av att de varit hemma med barn, enligt en ny undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Ju längre man har varit föräldraledig desto större negativa konsekvenser drabbas man av i arbetslivet. Shutterstock

Trots att det är en rättighet att vara föräldraledig och att det nu är 15 år sedan missgynnandeförbudet infördes fortsätter föräldralediga att drabbas av negativa konsekvenser på arbetsmarknaden.

Missgynnandet kan exempelvis vara att man inte får vara med i lönerevisionen på samma villkor, eller får samma möjlighet till kompetensutveckling, som kollegorna. Eller att man sållas bort vid rekrytering.

Enligt en Novusundersökning gjord på uppdrag av TCO och Unionen, upplever nära fyra av tio bland de tjänstemän som varit föräldralediga i ett år eller längre att de har missgynnats på grund av det.

Kvinnor missgynnas mer

Ju längre man har varit ledig desto vanligare är det att man har blivit missgynnad. Och eftersom kvinnor oftast tar längre föräldraledighet så är missgynnandet vanligast bland dem. Bland de deltagare i undersökningen som har varit föräldralediga längre än ett år upplever exempelvis en femtedel att det har fått negativa konsekvenser för lönen medan 14 procent har missgynnats vad gäller kompetensutveckling.

Det här visar att föräldraledighetslagen, med sitt missgynnandeförbud, inte har fått tillräckligt genomslag på landets arbetsplatser. Det menar Therese Svanström, ordförande för TCO, som tillsammans med Martin Linder, ordföranden för Unionen och sju ordföranden för de övriga TCO:förbunden skrivit en debattartikel i Aftonbladet i dag.

Debattörerna påpekar också att arbetsgivare, enligt diskrimineringslagen, är skyldiga att arbeta förebyggande för att undvika diskriminering, exempelvis genom att underlätta medarbetares arbete med föräldraskap. Liksom att det är arbetsgivarens ansvar att se till att föräldraskapet inte får negativa konsekvenser för anställda.

De fackliga företrädarna framhåller också att det sannolikt är få chefer och arbetsgivare som fattar medvetna beslut att hämma karriären för medarbetare som tar en längre föräldraledighet. Men man anser ändå att kännedomen om missgynnandeförbudet måste öka och att mer behöver göras på arbetsplatserna för att förebygga missgynnanden.

De krav som facken ställer är bland annat att arbetsgivarna ska se till att chefer har kännedom om missgynnandeförbundet, att det proaktivt arbetas för att minska risken för missgynnande och att det aktivt arbetas för att främja ett föräldraledigt arbetsliv som gynnar ett jämställt föräldraskap.

Debattörerna konstaterar också att fackföreningsrörelsen behöver göra mer.
 

Om undersökningen: Drygt 2 500 tjänstemän  med barn under 12 år deltog i undersökningen som gjordes under perioden december 2020 och januari 2021.

Missgynnandeförbudet

  • I föräldraledighetslagen finns ett missgynnandeförbud. Det betyder att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Det kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta en provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring eller en förmån eller utsättas för obehag.
  • En föräldraledig arbetstagare ska också behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall.  Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart om och i så fall hur det undantaget gäller.

DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.