Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Flertalet i nya jobb efter Astraflytt

Tre år efter att Astra Zeneca lade ner verksamheten i Södertälje har majoriteten av de uppsagda nya jobb. Av de drygt 1 000 tjänstemän som sökte hjälp hos Trygghetsrådet har 85 procent en ny anställning. Nio procent har startat egna företag.
Linnea Andersson Publicerad
Astra Zenecas skylt på tak.
Tre år efter nedläggning av Astra Zenecas forskningsverksamheten i Södertälje har 94 procent av de uppsagda tjänstemännen nya jobb. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Den andra februari 2012 meddelade Astra Zeneca sitt beslut att lägga ned forskningsverksamheten i Södertälje. Tre år senare har 94 procent av dem som tog hjälp av Trygghetsrådet (TRR) nytt jobb.

Av dem har i sin tur 71 procent fått tillsvidareanställningar medan 29 procent är visstidsanställda. Andelen som blivit tillsvidareanställda är något högre än genomsnittet i TRR:s statistik över anställningsformer 2013 på 67 procent.

På TRR tror man att en av framgångsfaktorerna varit att man informerade personalen tidigt samt att både HR, företagsledning och facket fick komma in tidigt i avvecklingsprocessen.

Många av de tidigare Astraanställda fick nya jobb inom offentlig sektor. Det är också en förklaring till att de som fick lika hög eller en högre lön var något lägre, 55 procent jämfört med 70 procent, än vad det brukar vara hos TRR.  

När beskedet om nedläggningen kom fanns farhågor om att många forskare med spetskompetens skulle flytta utomlands för att få jobb. Med facit i hand visade sig den oron vara onödig. Endast fyra procent, eller 43 personer, av de uppsagda tjänstemännen flyttade utomlands.  

Totalt har 1 028 tjänstemän från Astra Zeneca varit aktivt arbetssökande hos TRR. I slutet av december var 55 personer fortfarande aktivt arbetssökande med TRR:s stöd.

Trygghetsrådet

TRR Trygghetsrådet stöttar uppsagda tjänstemän, arbetsgivare och fackligt förtroendevalda inom privat sektor. Det är en icke vinstdrivande stiftelse som bildades 1974 och ägs av arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv och fackförbunden inom PTK.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.