Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler nyanlända får jobb genom snabbspår

Flera arbetsgivare har svårt att få tag på folk. Samtidigt har många nyanlända svårt att få jobb. Nu försöker Arbetsförmedlingen sammanföra grupperna med hjälp av olika snabbspår. Fast särskilt snabbt går det inte.
David Österberg Publicerad
Gunnar Lundmark/Scanpix
Inom byggsektorn har hälften av deltagarna i snabbspåret fått anställning. Gunnar Lundmark/Scanpix

I slutet av 2015 startade Arbetsförmedlingen ett projekt – snabbspåret – för att få fler nyanlända i arbete. Projektet är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen och går ut på att hitta nyanlända med kompetens inom yrken med brist på arbetskraft.

Det finns olika snabbspår med olika åtgärder för olika grupper. Det handlar bland annat om att kartlägga och validera kompetens, komplettera kunskapsluckor, fixa praktikplatser och kurser i svenska. I dag finns 14 snabbspår inom 30 olika yrken och de börjar långsamt ge resultat.

Men projektet har kantats av problem. I december 2015 sjösattes snabbspåret för kockar och branschen gjorde sig redo för att ta emot 300 kockar per år. Men Arbetsförmedlingen hade svårt att hitta arbetskraft och kritiserades av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen en lägesrapport om snabbspåren och enligt den finns fortfarande problem med snabbspåret för kockar. Arbetsförmedlingen konstaterar att ”ett omtag mellan parterna och myndigheten behövs.”  Även snabbspåren för fastighetsbranschen, för lastbilsförare och för socialt arbete har svårigheter. Problemen handlar bland annat om att valideringstjänster och utbildningar saknas.

För andra branscher har det gått bättre, enligt rapporten. Av de snabbspår där Unionen är en part har det gått bäst för tjänstemän inom byggsektorn. Där har hälften av nyanlända jobb – men först efter att de har deltagit i snabbspåret i 13-15 månader. Att det tar så lång tid beror på att det ofta krävs utbildning och praktik innan en arbetsgivare vill anställa en person, enligt Arbetsförmedlingen.

Av dem som deltagit i snabbspåret kort tid – mellan en och tre månader – har bara fyra procent en anställning.

Sämst går det för personer som går snabbspåret för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Där har bara 23 procent arbete efter 13-15 månader. Men det behöver inte bero på att snabbspåret är dåligt, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens förklaring är i stället att yrkena är högkvalificerade och Socialstyrelsens krav höga. Arbetsförmedlingen skriver dock i rapporten att de ska undersöka hur ändamålsenliga utbildningarna inom snabbspåret är.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.