Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler nyanlända får jobb genom snabbspår

Flera arbetsgivare har svårt att få tag på folk. Samtidigt har många nyanlända svårt att få jobb. Nu försöker Arbetsförmedlingen sammanföra grupperna med hjälp av olika snabbspår. Fast särskilt snabbt går det inte.
David Österberg Publicerad
Gunnar Lundmark/Scanpix
Inom byggsektorn har hälften av deltagarna i snabbspåret fått anställning. Gunnar Lundmark/Scanpix

I slutet av 2015 startade Arbetsförmedlingen ett projekt – snabbspåret – för att få fler nyanlända i arbete. Projektet är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen och går ut på att hitta nyanlända med kompetens inom yrken med brist på arbetskraft.

Det finns olika snabbspår med olika åtgärder för olika grupper. Det handlar bland annat om att kartlägga och validera kompetens, komplettera kunskapsluckor, fixa praktikplatser och kurser i svenska. I dag finns 14 snabbspår inom 30 olika yrken och de börjar långsamt ge resultat.

Men projektet har kantats av problem. I december 2015 sjösattes snabbspåret för kockar och branschen gjorde sig redo för att ta emot 300 kockar per år. Men Arbetsförmedlingen hade svårt att hitta arbetskraft och kritiserades av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen en lägesrapport om snabbspåren och enligt den finns fortfarande problem med snabbspåret för kockar. Arbetsförmedlingen konstaterar att ”ett omtag mellan parterna och myndigheten behövs.”  Även snabbspåren för fastighetsbranschen, för lastbilsförare och för socialt arbete har svårigheter. Problemen handlar bland annat om att valideringstjänster och utbildningar saknas.

För andra branscher har det gått bättre, enligt rapporten. Av de snabbspår där Unionen är en part har det gått bäst för tjänstemän inom byggsektorn. Där har hälften av nyanlända jobb – men först efter att de har deltagit i snabbspåret i 13-15 månader. Att det tar så lång tid beror på att det ofta krävs utbildning och praktik innan en arbetsgivare vill anställa en person, enligt Arbetsförmedlingen.

Av dem som deltagit i snabbspåret kort tid – mellan en och tre månader – har bara fyra procent en anställning.

Sämst går det för personer som går snabbspåret för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Där har bara 23 procent arbete efter 13-15 månader. Men det behöver inte bero på att snabbspåret är dåligt, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens förklaring är i stället att yrkena är högkvalificerade och Socialstyrelsens krav höga. Arbetsförmedlingen skriver dock i rapporten att de ska undersöka hur ändamålsenliga utbildningarna inom snabbspåret är.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.