Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler nyanlända får jobb genom snabbspår

Flera arbetsgivare har svårt att få tag på folk. Samtidigt har många nyanlända svårt att få jobb. Nu försöker Arbetsförmedlingen sammanföra grupperna med hjälp av olika snabbspår. Fast särskilt snabbt går det inte.
David Österberg Publicerad
Gunnar Lundmark/Scanpix
Inom byggsektorn har hälften av deltagarna i snabbspåret fått anställning. Gunnar Lundmark/Scanpix

I slutet av 2015 startade Arbetsförmedlingen ett projekt – snabbspåret – för att få fler nyanlända i arbete. Projektet är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen och går ut på att hitta nyanlända med kompetens inom yrken med brist på arbetskraft.

Det finns olika snabbspår med olika åtgärder för olika grupper. Det handlar bland annat om att kartlägga och validera kompetens, komplettera kunskapsluckor, fixa praktikplatser och kurser i svenska. I dag finns 14 snabbspår inom 30 olika yrken och de börjar långsamt ge resultat.

Men projektet har kantats av problem. I december 2015 sjösattes snabbspåret för kockar och branschen gjorde sig redo för att ta emot 300 kockar per år. Men Arbetsförmedlingen hade svårt att hitta arbetskraft och kritiserades av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen en lägesrapport om snabbspåren och enligt den finns fortfarande problem med snabbspåret för kockar. Arbetsförmedlingen konstaterar att ”ett omtag mellan parterna och myndigheten behövs.”  Även snabbspåren för fastighetsbranschen, för lastbilsförare och för socialt arbete har svårigheter. Problemen handlar bland annat om att valideringstjänster och utbildningar saknas.

För andra branscher har det gått bättre, enligt rapporten. Av de snabbspår där Unionen är en part har det gått bäst för tjänstemän inom byggsektorn. Där har hälften av nyanlända jobb – men först efter att de har deltagit i snabbspåret i 13-15 månader. Att det tar så lång tid beror på att det ofta krävs utbildning och praktik innan en arbetsgivare vill anställa en person, enligt Arbetsförmedlingen.

Av dem som deltagit i snabbspåret kort tid – mellan en och tre månader – har bara fyra procent en anställning.

Sämst går det för personer som går snabbspåret för legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Där har bara 23 procent arbete efter 13-15 månader. Men det behöver inte bero på att snabbspåret är dåligt, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens förklaring är i stället att yrkena är högkvalificerade och Socialstyrelsens krav höga. Arbetsförmedlingen skriver dock i rapporten att de ska undersöka hur ändamålsenliga utbildningarna inom snabbspåret är.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.