Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Färre tjänstemän sägs upp

Antalet uppsagda tjänstemän minskade med nästan 30 procent under årets tre första kvartal jämfört med samma period förra året. Sverige har den starkaste arbetsmarknaden sedan innan finanskrisen och det har blivit lättare för 50-plussare att få nytt jobb.
Linnea Andersson Publicerad
Två män och en kvinna promenerar över en parkering.
Allt färre tjänstemän tvingas lämna sina jobb, samtidigt som arbetsmarknaden för dem är bättre än på länge. Foto: Colourbox

Allt färre tjänstemän sägs upp och de som har oturen att tvingas från jobbet kommer ut på en ljus arbetsmarknad. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till statistik från TRR Trygghetsrådet, som har till uppgift att hjälpa uppsagda tjänstemän att hitta nytt jobb.

Fram till och med september i år hade drygt 8 000 uppsagda tjänstemän sökt hjälp hos Trygghetsrådet. Motsvarande siffra för året innan var 11 000. Åtta av tio har fått nytt jobb medan en liten andel har startat eget.

– Vi kan konstatera att Sverige har den starkaste arbetsmarknaden sedan innan finanskrisen 2007-2008. Det går bättre för tjänstemän att få nytt jobb och i snitt har man i princip ett nytt jobb efter sex månader, säger Lennart Hedström, vd på TRR Trygghetsrådet, till Ekot.

Arbetsmarknaden kommer dock att få sig en törn i slutet av året till följd av de stora neddragningarna på Ericsson, där 3 000 anställda tvingas gå. Trots det är Lennart Hedström optimistisk.

– Vi har väldigt goda erfarenheter från tidigare Ericssonprojekt. Ungefär 90-95 procent har hittat en lösning om vi tittar på nedläggningen av fabrikerna i Hudiksvall 2010 och Gävle 2013.

Den ljusa arbetsmarknaden har även gjort att uppsagda tjänstemän som är över 50 år har lättare att få nytt jobb. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok