Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Färre tjänstemän sägs upp

Antalet uppsagda tjänstemän minskade med nästan 30 procent under årets tre första kvartal jämfört med samma period förra året. Sverige har den starkaste arbetsmarknaden sedan innan finanskrisen och det har blivit lättare för 50-plussare att få nytt jobb.
Linnea Andersson Publicerad
Två män och en kvinna promenerar över en parkering.
Allt färre tjänstemän tvingas lämna sina jobb, samtidigt som arbetsmarknaden för dem är bättre än på länge. Foto: Colourbox

Allt färre tjänstemän sägs upp och de som har oturen att tvingas från jobbet kommer ut på en ljus arbetsmarknad. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till statistik från TRR Trygghetsrådet, som har till uppgift att hjälpa uppsagda tjänstemän att hitta nytt jobb.

Fram till och med september i år hade drygt 8 000 uppsagda tjänstemän sökt hjälp hos Trygghetsrådet. Motsvarande siffra för året innan var 11 000. Åtta av tio har fått nytt jobb medan en liten andel har startat eget.

– Vi kan konstatera att Sverige har den starkaste arbetsmarknaden sedan innan finanskrisen 2007-2008. Det går bättre för tjänstemän att få nytt jobb och i snitt har man i princip ett nytt jobb efter sex månader, säger Lennart Hedström, vd på TRR Trygghetsrådet, till Ekot.

Arbetsmarknaden kommer dock att få sig en törn i slutet av året till följd av de stora neddragningarna på Ericsson, där 3 000 anställda tvingas gå. Trots det är Lennart Hedström optimistisk.

– Vi har väldigt goda erfarenheter från tidigare Ericssonprojekt. Ungefär 90-95 procent har hittat en lösning om vi tittar på nedläggningen av fabrikerna i Hudiksvall 2010 och Gävle 2013.

Den ljusa arbetsmarknaden har även gjort att uppsagda tjänstemän som är över 50 år har lättare att få nytt jobb. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.