Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken vill att regeringen tar ställning

Fackliga företrädare på Astra Zeneca skriver i ett öppet brev till regeringen att läkemedelsföretaget bör förbli svensk-brittiskt. Man uppmanar regeringen att visa nationell styrka genom att gemensamt ta tydlig ställning mot en eventuell Pfizeraffär. Under onsdagen träffade Unionenklubben Stefan Löfven och Astra Zenecas vd.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad
Eugene Hoshiko /Scanpix
Fackliga företrädare på Astra Zeneca uppmar regeringen att ta ställning i ett öppet brev. Eugene Hoshiko /Scanpix

”Det vore djupt olyckligt om denna gren av svensk industrikultur med stark kompetens och forskningsbas i landet, skulle slås sönder av kortsiktiga intressen där skatteplanering snarare än nya mediciner är den huvudsakliga drivkraften”.

Det skriver fem företrädare för Unionen, Ledarna och Akademikerföreningen på Astra Zeneca till regeringen. Som Kollega skrivit tidigare är man orolig över att läkemedelsföretagets verksamhetsdelar i Sverige inte verkar finnas med i Pfizers framtidsplaner och menar att det vore bättre om företaget förblev i nuvarande ägo.

Det vore inte bara bättre för Astra Zeneca utan även för Sverige och Europa i stort. Dessutom är det enligt brevskrivarna bra med flera stora aktörer för läkemedelsutvecklingen ur ett globalt perspektiv, eftersom olika företag bedriver olika forskning och har olika inriktningar.

I brevet passar man samtidigt på att uppmärksamma åtgärder och satsningar som regeringen gjort för att bevara sektorn från tidig forskning till produktion och hoppas att de inte varit förgäves. Man betonar också vikten av att den typen av satsningar utvecklas ännu mer för att Sverige ska förbli attraktivt för branschen.

Enligt de fackliga företrädarna är Astra Zenecas företagsledning tillsammans med de fackliga organisationerna och branschföreträdare eniga om att det bästa är att låta företaget ”självständigt och utan störning få utveckla de nya potentiella läkemedel som de har på gång”. De fackliga företrädarna avslutar med att uppmana till ett tydligt ställningstagande från regeringen och öppnar upp för samtal.

På onsdagsförmiddagen träffade Unionens klubbordförande på Astra Zeneca Eva Cedervall bland annat socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven och Astra Zenecas Sverige-vd Jan-Olof Jacke för ett samtal om läkemedelsexportens betydelse för Sverige. Mötet gick jättebra, många kloka ord sades, berättar Eva Cedervall.

- Astra Zeneca håller fast vid sitt nej till Pfizer. Nu börjar Astra gå bra och vi ser ljust på framtiden. Det är jättepositiva resultat på det som är på gång. Vi investerar 5,9 miljarder i Sverige både på forskning och produktion.

Även Stefan Lövfen vände sig mot Pfizers försök övertagande.

- Han vill också se en framtid med Astra Zeneca som det ser ut i dag, den tolkningen gjorde jag. Mycket för Sveriges del, säger Eva Cedervall.

- Jag tror inte att det är någon som är road av Pfizers bud. Vi i Sverige ser Pfizer som en stor ångvält som bara plöjer fram och lägger ned.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.