Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken vill att regeringen tar ställning

Fackliga företrädare på Astra Zeneca skriver i ett öppet brev till regeringen att läkemedelsföretaget bör förbli svensk-brittiskt. Man uppmanar regeringen att visa nationell styrka genom att gemensamt ta tydlig ställning mot en eventuell Pfizeraffär. Under onsdagen träffade Unionenklubben Stefan Löfven och Astra Zenecas vd.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad
Eugene Hoshiko /Scanpix
Fackliga företrädare på Astra Zeneca uppmar regeringen att ta ställning i ett öppet brev. Eugene Hoshiko /Scanpix

”Det vore djupt olyckligt om denna gren av svensk industrikultur med stark kompetens och forskningsbas i landet, skulle slås sönder av kortsiktiga intressen där skatteplanering snarare än nya mediciner är den huvudsakliga drivkraften”.

Det skriver fem företrädare för Unionen, Ledarna och Akademikerföreningen på Astra Zeneca till regeringen. Som Kollega skrivit tidigare är man orolig över att läkemedelsföretagets verksamhetsdelar i Sverige inte verkar finnas med i Pfizers framtidsplaner och menar att det vore bättre om företaget förblev i nuvarande ägo.

Det vore inte bara bättre för Astra Zeneca utan även för Sverige och Europa i stort. Dessutom är det enligt brevskrivarna bra med flera stora aktörer för läkemedelsutvecklingen ur ett globalt perspektiv, eftersom olika företag bedriver olika forskning och har olika inriktningar.

I brevet passar man samtidigt på att uppmärksamma åtgärder och satsningar som regeringen gjort för att bevara sektorn från tidig forskning till produktion och hoppas att de inte varit förgäves. Man betonar också vikten av att den typen av satsningar utvecklas ännu mer för att Sverige ska förbli attraktivt för branschen.

Enligt de fackliga företrädarna är Astra Zenecas företagsledning tillsammans med de fackliga organisationerna och branschföreträdare eniga om att det bästa är att låta företaget ”självständigt och utan störning få utveckla de nya potentiella läkemedel som de har på gång”. De fackliga företrädarna avslutar med att uppmana till ett tydligt ställningstagande från regeringen och öppnar upp för samtal.

På onsdagsförmiddagen träffade Unionens klubbordförande på Astra Zeneca Eva Cedervall bland annat socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven och Astra Zenecas Sverige-vd Jan-Olof Jacke för ett samtal om läkemedelsexportens betydelse för Sverige. Mötet gick jättebra, många kloka ord sades, berättar Eva Cedervall.

- Astra Zeneca håller fast vid sitt nej till Pfizer. Nu börjar Astra gå bra och vi ser ljust på framtiden. Det är jättepositiva resultat på det som är på gång. Vi investerar 5,9 miljarder i Sverige både på forskning och produktion.

Även Stefan Lövfen vände sig mot Pfizers försök övertagande.

- Han vill också se en framtid med Astra Zeneca som det ser ut i dag, den tolkningen gjorde jag. Mycket för Sveriges del, säger Eva Cedervall.

- Jag tror inte att det är någon som är road av Pfizers bud. Vi i Sverige ser Pfizer som en stor ångvält som bara plöjer fram och lägger ned.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.