Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Delar av Strålsäkerhetsmyndigheten ska flytta från Stockholm till Katrineholm. Det berättade statsminister Stefan Löfven (S) och civilminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff i Katrineholm under förmiddagen. På myndigheten finns 300 tjänster och 120 av dem ska flyttas i november nästa år.
Dessutom ska Polarforskningssekretariatet – med 31 anställda – flytta till Luleå, Myndigheten för kulturanalys – med 12 anställda – flytta till Göteborg och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor – med 72 anställda – till Växjö.
Ytterligare tre myndigheter, ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet, ska flytta delar av sina verksamheter. De flyttar till Gävle, Visby och Östersund.
På pressträffen sa Stefan Löfven att utlokaliseringen är ett sätt att bryta trenden mot en centralisering av statlig verksamhet till Stockholm.
– För oss är det här i grunden en fråga om legitimitet. Där staten är fysiskt närvarande ökar förtroendet, tilliten och allmänhetens förtroende. Om den statliga närvaron minskar, minskar känslan av samhörighet, sa han.
Stefan Löfven sa också att flytten av myndigheterna ger en levande arbetsmarknad och stärker det lokala näringslivet.
– Det ska finnas jobb i hela landet. Här har de statliga myndigheterna en mycket viktig funktion att fylla.
Men frågan är hur mycket en myndighetsflytt verkligen stärker det lokala näringslivet. Statskontoret har undersökt de direkta och indirekta effekterna på arbetsmarknaden efter att Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Statens servicecenter flyttade från Stockholm till mindre städer. Myndigheterna hade först svårt att rekrytera kompetent personal men lyckades genom ökad inflyttning, lokala utbildningsinsatser, hög inpendling och möjligheter till distansarbete.
Effekterna för lokala företag var däremot begränsade. Bara fem procent av de varor och tjänster som upphandlades av myndigheterna kom från det lokala näringslivet. Inte heller de statligt anställdas konsumtion skapade särskilt många arbetstillfällen: ”Enkelt uttryckt kan man säga att tillskottet av arbetstillfällen inte blir mycket större än antalet anställda vid myndigheterna”, står det i rapporten.
På pressträffen sa Stefan Löfven också att utlokaliseringen kommer att höja kvaliteten på myndigheternas arbete.
– En ökad diversifiering av myndigheternas placering ger flera olika perspektiv och det höjer kvaliteten på myndigheternas arbete.
Men att flytta verksamhet är komplicerat och risken finns att myndigheternas arbete försvåras väsentligt. Riksrevisionen utvärderade 2009 flytten av Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut och konstaterade att stora delar av myndigheternas verksamhet stannade av under två år. Förklaringen var bland annat underbemanning och att ny personal saknade erfarenhet av myndigheternas verksamhet.
Även fackförbundet ST är kritiskt till att flytta myndigheter. ST anser att de är bättre att välja andra städer än Stockholm när nya myndigheter etableras.
Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort.
För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk. Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in.
– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.
Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned.
– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående.
Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked.
Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande.
– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han.
Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?
– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.
Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer.
– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om.
I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning.
– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation.
– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.
Källa: Försäkringskassan