Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få nya jobb när myndigheter flyttas

Regeringen vill flytta hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Syftet är bland annat att göra det möjligt att bo och jobba i hela landet. Men arbetsmarknadseffekten av utlokaliseringar är liten.
David Österberg Publicerad
Stefan Löfven tittar på en karta över Södermanland.
Utlokalisering av myndigheter skapar sällan fler arbetstillfällen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Delar av Strålsäkerhetsmyndigheten ska flytta från Stockholm till Katrineholm. Det berättade statsminister Stefan Löfven (S) och civilminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff i Katrineholm under förmiddagen. På myndigheten finns 300 tjänster och 120 av dem ska flyttas i november nästa år.

Dessutom ska Polarforskningssekretariatet – med 31 anställda – flytta till Luleå, Myndigheten för kulturanalys – med 12 anställda – flytta till Göteborg och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor – med 72 anställda – till Växjö.

Ytterligare tre myndigheter, ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet, ska flytta delar av sina verksamheter. De flyttar till Gävle, Visby och Östersund.

På pressträffen sa Stefan Löfven att utlokaliseringen är ett sätt att bryta trenden mot en centralisering av statlig verksamhet till Stockholm.

– För oss är det här i grunden en fråga om legitimitet. Där staten är fysiskt närvarande ökar förtroendet, tilliten och allmänhetens förtroende. Om den statliga närvaron minskar, minskar känslan av samhörighet, sa han.

Stefan Löfven sa också att flytten av myndigheterna ger en levande arbetsmarknad och stärker det lokala näringslivet.

– Det ska finnas jobb i hela landet. Här har de statliga myndigheterna en mycket viktig funktion att fylla.

Men frågan är hur mycket en myndighetsflytt verkligen stärker det lokala näringslivet. Statskontoret har undersökt de direkta och indirekta effekterna på arbetsmarknaden efter att Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Statens servicecenter flyttade från Stockholm till mindre städer. Myndigheterna hade först svårt att rekrytera kompetent personal men lyckades genom ökad inflyttning, lokala utbildningsinsatser, hög inpendling och möjligheter till distansarbete.

Effekterna för lokala företag var däremot begränsade. Bara fem procent av de varor och tjänster som upphandlades av myndigheterna kom från det lokala näringslivet. Inte heller de statligt anställdas konsumtion skapade särskilt många arbetstillfällen: ”Enkelt uttryckt kan man säga att tillskottet av arbetstillfällen inte blir mycket större än antalet anställda vid myndigheterna”, står det i rapporten.

På pressträffen sa Stefan Löfven också att utlokaliseringen kommer att höja kvaliteten på myndigheternas arbete.

– En ökad diversifiering av myndigheternas placering ger flera olika perspektiv och det höjer kvaliteten på myndigheternas arbete.

Men att flytta verksamhet är komplicerat och risken finns att myndigheternas arbete försvåras väsentligt. Riksrevisionen utvärderade 2009 flytten av Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut och konstaterade att stora delar av myndigheternas verksamhet stannade av under två år. Förklaringen var bland annat underbemanning och att ny personal saknade erfarenhet av myndigheternas verksamhet.

Även fackförbundet ST är kritiskt till att flytta myndigheter. ST anser att de är bättre att välja andra städer än Stockholm när nya myndigheter etableras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.