Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få nya jobb när myndigheter flyttas

Regeringen vill flytta hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Syftet är bland annat att göra det möjligt att bo och jobba i hela landet. Men arbetsmarknadseffekten av utlokaliseringar är liten.
David Österberg Publicerad
Stefan Löfven tittar på en karta över Södermanland.
Utlokalisering av myndigheter skapar sällan fler arbetstillfällen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Delar av Strålsäkerhetsmyndigheten ska flytta från Stockholm till Katrineholm. Det berättade statsminister Stefan Löfven (S) och civilminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff i Katrineholm under förmiddagen. På myndigheten finns 300 tjänster och 120 av dem ska flyttas i november nästa år.

Dessutom ska Polarforskningssekretariatet – med 31 anställda – flytta till Luleå, Myndigheten för kulturanalys – med 12 anställda – flytta till Göteborg och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor – med 72 anställda – till Växjö.

Ytterligare tre myndigheter, ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet, ska flytta delar av sina verksamheter. De flyttar till Gävle, Visby och Östersund.

På pressträffen sa Stefan Löfven att utlokaliseringen är ett sätt att bryta trenden mot en centralisering av statlig verksamhet till Stockholm.

– För oss är det här i grunden en fråga om legitimitet. Där staten är fysiskt närvarande ökar förtroendet, tilliten och allmänhetens förtroende. Om den statliga närvaron minskar, minskar känslan av samhörighet, sa han.

Stefan Löfven sa också att flytten av myndigheterna ger en levande arbetsmarknad och stärker det lokala näringslivet.

– Det ska finnas jobb i hela landet. Här har de statliga myndigheterna en mycket viktig funktion att fylla.

Men frågan är hur mycket en myndighetsflytt verkligen stärker det lokala näringslivet. Statskontoret har undersökt de direkta och indirekta effekterna på arbetsmarknaden efter att Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Statens servicecenter flyttade från Stockholm till mindre städer. Myndigheterna hade först svårt att rekrytera kompetent personal men lyckades genom ökad inflyttning, lokala utbildningsinsatser, hög inpendling och möjligheter till distansarbete.

Effekterna för lokala företag var däremot begränsade. Bara fem procent av de varor och tjänster som upphandlades av myndigheterna kom från det lokala näringslivet. Inte heller de statligt anställdas konsumtion skapade särskilt många arbetstillfällen: ”Enkelt uttryckt kan man säga att tillskottet av arbetstillfällen inte blir mycket större än antalet anställda vid myndigheterna”, står det i rapporten.

På pressträffen sa Stefan Löfven också att utlokaliseringen kommer att höja kvaliteten på myndigheternas arbete.

– En ökad diversifiering av myndigheternas placering ger flera olika perspektiv och det höjer kvaliteten på myndigheternas arbete.

Men att flytta verksamhet är komplicerat och risken finns att myndigheternas arbete försvåras väsentligt. Riksrevisionen utvärderade 2009 flytten av Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut och konstaterade att stora delar av myndigheternas verksamhet stannade av under två år. Förklaringen var bland annat underbemanning och att ny personal saknade erfarenhet av myndigheternas verksamhet.

Även fackförbundet ST är kritiskt till att flytta myndigheter. ST anser att de är bättre att välja andra städer än Stockholm när nya myndigheter etableras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.