Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drömjobbet - har inget med status att göra

Två av tre tycker att de hittat rätt i arbetslivet. Men färre än hälften skulle välja samma yrke igen. Och viktigast för att trivas är utvecklande arbetsuppgifter. Framför allt för yngre. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Sandra Lund Publicerad
Maja Kristin Nylander
"Att få möjligheten att arbeta med människor som vill må bra gör det till ett drömjobb", säger Ingrid Kylén, produktchef på Hagabadet i Göteborg. Maja Kristin Nylander

Enligt undersökningen, bland närmare tusen Unionenmedlemmar, svarar två av tre att de hittat rätt i arbetslivet. Fler äldre än yngre. Men få jobbar med det de drömde om som barn. Och endast fyra av tio skulle välja om samma yrke igen.

Viktigast för att ha kul på jobbet är utvecklande arbetsuppgifter. Men det är betydligt viktigare för yngre än för dem som är 55 år eller äldre.

– Ska man vara anställningsbar och anses som kompetent är det ett måste att fortsätta vara nyfiken. Det går inte att säga att man inte har lust längre eller att det var bättre förr. Det är bara att kavla upp ärmarna, säger beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter.

Hon säger också att det är viktigt att ledare förstår att personlig utveckling är viktigt. Framför allt för unga.

– Känner inte unga att de utvecklas, nästan från dag ett, vill de dra vidare.

Noll procent anser att status är viktigt. Trygghet är inte heller så viktigt och hamnar näst sist. Kvinnor och män går i gång på olika trivselfaktorer. För kvinnor är bra kollegor viktigast. Medan lönen går före för män. En bra chef skattas också högt av kvinnorna, 44 procent anser att det är viktigt. Men endast 20 procent av männen. Frihet däremot är viktigare för männen.

– Det där är i förändring. Jag ser att många kvinnor börjat tänka mer på sig själva som individer. Det är glädjande och utvecklande i sig att föra sin egen röst. Det måste man ju i många sammanhang i dag när många till exempel går från kollektiva löneförhandlingar till individuella, säger Nina Jansdotter.

Utifrån hennes erfarenhet, av att ha mött otaliga människor i och utanför arbetsmarknaden, är yrken med hög grad av flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheten att jobba på distans och där man blir sedd och känner sig delaktig ofta yrken där männi­skor trivs. 
       

Det här är viktigast för att trivas (de tillfrågade fick lista de tre viktigaste faktorerna). Allt i procent.

 Totalt  MänKvinnor
Utvecklande uppgifter585660
Bra arbetskamrater575063
Bra lön445137
Eget ansvar394039
Bra chef322044
Frihet253318
Stolthet över arbetet192216
Trygghet161715
Status000

 

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 811 medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.