Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drömjobbet - har inget med status att göra

Två av tre tycker att de hittat rätt i arbetslivet. Men färre än hälften skulle välja samma yrke igen. Och viktigast för att trivas är utvecklande arbetsuppgifter. Framför allt för yngre. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Sandra Lund Publicerad
Maja Kristin Nylander
"Att få möjligheten att arbeta med människor som vill må bra gör det till ett drömjobb", säger Ingrid Kylén, produktchef på Hagabadet i Göteborg. Maja Kristin Nylander

Enligt undersökningen, bland närmare tusen Unionenmedlemmar, svarar två av tre att de hittat rätt i arbetslivet. Fler äldre än yngre. Men få jobbar med det de drömde om som barn. Och endast fyra av tio skulle välja om samma yrke igen.

Viktigast för att ha kul på jobbet är utvecklande arbetsuppgifter. Men det är betydligt viktigare för yngre än för dem som är 55 år eller äldre.

– Ska man vara anställningsbar och anses som kompetent är det ett måste att fortsätta vara nyfiken. Det går inte att säga att man inte har lust längre eller att det var bättre förr. Det är bara att kavla upp ärmarna, säger beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter.

Hon säger också att det är viktigt att ledare förstår att personlig utveckling är viktigt. Framför allt för unga.

– Känner inte unga att de utvecklas, nästan från dag ett, vill de dra vidare.

Noll procent anser att status är viktigt. Trygghet är inte heller så viktigt och hamnar näst sist. Kvinnor och män går i gång på olika trivselfaktorer. För kvinnor är bra kollegor viktigast. Medan lönen går före för män. En bra chef skattas också högt av kvinnorna, 44 procent anser att det är viktigt. Men endast 20 procent av männen. Frihet däremot är viktigare för männen.

– Det där är i förändring. Jag ser att många kvinnor börjat tänka mer på sig själva som individer. Det är glädjande och utvecklande i sig att föra sin egen röst. Det måste man ju i många sammanhang i dag när många till exempel går från kollektiva löneförhandlingar till individuella, säger Nina Jansdotter.

Utifrån hennes erfarenhet, av att ha mött otaliga människor i och utanför arbetsmarknaden, är yrken med hög grad av flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheten att jobba på distans och där man blir sedd och känner sig delaktig ofta yrken där männi­skor trivs. 
       

Det här är viktigast för att trivas (de tillfrågade fick lista de tre viktigaste faktorerna). Allt i procent.

 Totalt  MänKvinnor
Utvecklande uppgifter585660
Bra arbetskamrater575063
Bra lön445137
Eget ansvar394039
Bra chef322044
Frihet253318
Stolthet över arbetet192216
Trygghet161715
Status000

 

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 811 medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.