Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drömjobbet - har inget med status att göra

Två av tre tycker att de hittat rätt i arbetslivet. Men färre än hälften skulle välja samma yrke igen. Och viktigast för att trivas är utvecklande arbetsuppgifter. Framför allt för yngre. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Sandra Lund Publicerad
Maja Kristin Nylander
"Att få möjligheten att arbeta med människor som vill må bra gör det till ett drömjobb", säger Ingrid Kylén, produktchef på Hagabadet i Göteborg. Maja Kristin Nylander

Enligt undersökningen, bland närmare tusen Unionenmedlemmar, svarar två av tre att de hittat rätt i arbetslivet. Fler äldre än yngre. Men få jobbar med det de drömde om som barn. Och endast fyra av tio skulle välja om samma yrke igen.

Viktigast för att ha kul på jobbet är utvecklande arbetsuppgifter. Men det är betydligt viktigare för yngre än för dem som är 55 år eller äldre.

– Ska man vara anställningsbar och anses som kompetent är det ett måste att fortsätta vara nyfiken. Det går inte att säga att man inte har lust längre eller att det var bättre förr. Det är bara att kavla upp ärmarna, säger beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter.

Hon säger också att det är viktigt att ledare förstår att personlig utveckling är viktigt. Framför allt för unga.

– Känner inte unga att de utvecklas, nästan från dag ett, vill de dra vidare.

Noll procent anser att status är viktigt. Trygghet är inte heller så viktigt och hamnar näst sist. Kvinnor och män går i gång på olika trivselfaktorer. För kvinnor är bra kollegor viktigast. Medan lönen går före för män. En bra chef skattas också högt av kvinnorna, 44 procent anser att det är viktigt. Men endast 20 procent av männen. Frihet däremot är viktigare för männen.

– Det där är i förändring. Jag ser att många kvinnor börjat tänka mer på sig själva som individer. Det är glädjande och utvecklande i sig att föra sin egen röst. Det måste man ju i många sammanhang i dag när många till exempel går från kollektiva löneförhandlingar till individuella, säger Nina Jansdotter.

Utifrån hennes erfarenhet, av att ha mött otaliga människor i och utanför arbetsmarknaden, är yrken med hög grad av flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheten att jobba på distans och där man blir sedd och känner sig delaktig ofta yrken där männi­skor trivs. 
       

Det här är viktigast för att trivas (de tillfrågade fick lista de tre viktigaste faktorerna). Allt i procent.

 Totalt  MänKvinnor
Utvecklande uppgifter585660
Bra arbetskamrater575063
Bra lön445137
Eget ansvar394039
Bra chef322044
Frihet253318
Stolthet över arbetet192216
Trygghet161715
Status000

 

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 811 medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.