Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det går trender i attraktiva egenskaper

En initiativrik, självständig person som är bra på att samarbeta. Där har du idealsökanden till de flesta platsannonserna sedan 1960-talet. Skulle en extrovert eller introvert person nå störst framgång i att få ett jobb i dagens flora av platsannonser? Det är oklart, men klart är att det går trender i vad arbetsgivare söker.
Lina Björk Publicerad

Karin Helgesson från Göteborgs universitet har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod och kan konstatera att de tre egenskaper som efterfrågades mest under 1950-talet, efterfrågas även i dag.

- Samarbetsförmåga, initiativrik och självständighet är de mest förekommande orden. Att det är just de egenskaperna kan ha många orsaker. De behövs i många yrken och branscher. Men sen visar de också hur det svenska arbetslivet ser ut: Det är viktigt att vi är överens, men när vi väl är det ska vi kunna gå ut och jobba självständigt, säger Karin Helgesson.

Framåt 2000-talet tar ordet drivkraft över egenskapen samarbetsförmåga i annonserna. Man vill att medarbetaren tar ansvar för att arbetet går framåt, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.

- Dels beror det på att man monterade bort en rad mellanchefer och i och med det började det dyka upp andra önskemål på egenskaper. Men sedan blev kraven också hårdare. Man säger i princip att har du inte de här egenskaperna behöver du inte bemöda dig med att läsa vidare.

Platsannonserna fungerar som tidsdokument och ger en fingervisning vilka värderingar som råder i arbetslivet och vilken syn arbetsgivaren har på sina anställda. I tidiga annonser beskriver arbetsgivarna sig själva som expansiva, stora och ledande. Under senare år fokuserar man mer på medarbetaren, erbjuder personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter.

- På 1950-talet erbjöd man förmåner som pension och under 1960-talet var trygghet en viktig faktor. I dag är individen viktigare. Arbetsgivaren erbjuder glädje och utveckling på jobbet och genom det en anställningsbarhet. Det är som att säga, vi lovar ingen framtid hos oss, men vi lovar att utveckla dig så att du kan gå vidare.

Vill arbetsgivaren verkligen ha det som står i annonsen?
- Förmodligen inte. Eftersom det går trender i hur man uttrycker sig så lägger olika rekryterare olika betydelser i det som ligger i luften. Vi är flockdjur och följer varandras mönster. Det är likadant med platsannonser.

Tror du att en extrovert person skulle nå större framgång att i nå fram till en arbetsgivare?
- Det är inte alls säkert. Orden noggrann och omsorgsfull var ord som återkom när en av mina studenter undersökte platsannonser i vår och jag såg det även i mitt material. Arbetsgivare vill inte bara ha glada säljande personer med risk för att vara lite slarviga. De behöver även någon som får jobbet gjort. Sedan skiljer det säkert beroende på arbetsuppgift. En annons som innehåller ordet noggrann söker man ofta en administratör. En annons med orden energisk och driven är ofta till en säljare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.