Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför behåller företag personal trots dåliga tider

Brist på kompetens, dyrt att rekrytera och en tro på att lågkonjunkturen blir kort. Det är tre orsaker till att många företag väljer att behålla personal - trots dåliga tider. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 15 september 2023, kl 08:44
En samling kostymklädda män runt ett skrivbord.
En ny undersökning bland Unionens klubbar visar att företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget på arbetsplatsen. Foto: Colourbox.

Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?

– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.

En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.

"Ypperligt tillfälle att kompetensutveckla personalen"

Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.

Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.

Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.

Arbetsgivarna ser risker

Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.

Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".

– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.

Unionens undersökning bygger på svar från 261 klubbar inom det privata näringslivet.

Arbetsmarknad

Yrkesakademin i kris - 200 jobb försvinner

Yrkesakademin, ett av Sveriges största företag för yrkesutbildning, meddelade i början av september att de är under rekonstruktion. Nu står det klart att över 200 jobb försvinner – motsvarande en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar vittnen för Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 25 september 2023, kl 17:54
Bussar med skylten Ej i trafik
Yrkesakademin är under rekonstruktion. Över 200 jobb försvinner, vilket motsvarar en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar uppgiftslämnare för Kollega. Foto: Johan Nilsson/TT.

Yrkesakademin är ett av Sveriges största utbildningsföretag för vuxna. Varje år utbildas omkring 10 000 personer till bland annat lastbilsförare, fordonstekniker och bagare, ofta genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Knappt 1000 personer jobbar på företaget, enligt dess egna uppgifter.

I början av september meddelade Yrkesakademin att de ansökt om rekonstruktion. I bolagets pressmeddelande löd rubriken: ”Målet är att rädda verksamheten, jobb och samhällsviktiga utbildningsplatser”.

Nu står det klart att över 200 tjänster försvinner. 29 av bolagets 63 avtal med Arbetsförmedlingen sägs upp med kort varsel. 29 september, nu på fredag, blir sista skoldagen på de utbildningar som läggs ned. Det framgår av den rekonstruktionsplan som just nu behandlas av Falu tingsrätt.

Alice Hedin, presstalesperson på Yrkesakademin, bekräftar i ett mejl till Kollega att utbildningar kommer avbrytas mitt i terminen.

För vissa deltagare kommer det innebära att utbildningarna avbryts i förtid. Vårt fokus är i dessa fall på att informera så bra som möjligt och ha en fortsatt god dialog med uppdragsgivare och i sin tur deltagare. Det pågår ett arbete för att se om deltagarna i vissa fall kan slussas vidare till andra orter, men det är Arbetsförmedlingen, respektive kommunerna, som är huvudmän för deltagarna och som bestämmer vad som sker framöver. Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta processen”, skriver Hedin.

På frågan om hur många elever som kommer påverkas svarar Hedin att Yrkesakademin inte får lämna ut den sortens uppgifter om sina elever.

Hon skriver vidare att det ännu inte är färdigförhandlat hur stor del av de 200 borttagna jobben som kommer leda till uppsägningar.

Ekonomiska problem i flera år

Yrkesakademin lämnade in en ansökan om rekonstruktion i början av september, efter att gått med förlust tre av de senaste fem åren. I de dokument som tagits fram i anslutning till rekonstruktionen framkommer att Yrkesakademin har skulder till över 70 fordons- och maskinföretag och till minst 20 företag som sålt kontorsutrustning och städning. Totalt uppgår skulderna av den typen till 45,3 miljoner kronor.

Adam, som egentligen heter någonting annat, går en praktiskt inriktad maskinförarutbildning hos Yrkesakademin i södra Sverige. Han säger att den ekonomiska krisen har märkts tydligt på utbildningen.

– Jag hade detta på känn. Ett återkommande problem är att det inte finns någon diesel. Tanken är tom, säger han och fortsätter:

– Allting genomsyras av att det inte finns några pengar. Det kan vara fem maskiner i en klass på omkring 30 elever. Vi har föreslagit att man drar dit ett gäng traktorer och en åkgräsklippare så att folk åtminstone får köra något. Det är väldigt mycket dötid.

Petra Gustafsson, som är utbildningsledare och arbetsmiljöombud för Unionen på Yrkesakademin i Borlänge, berättar om en ny vardag för lärare och administratörer.

– När man varit ute och handlat har man fått besked att man inte får handla på krita. Det är inköpsstopp och vissa företag säger att vi inte får handla där eftersom vi ligger för risigt till. Städfirman har kommit och hämtat sina grejer. Vi städar kontor och klassrum själva.

Yrkesakademin delar inte bilden

Presstalesperson Alice Hedin skriver att Yrkesakademin inte känner igen beskrivningarna.

Det är inte en bild vi känner igen oss i och så ska det givetvis inte vara. Generellt sätt (sic) har vi en god kvalité på våra utbildningar. Kraven på antalet maskiner och fordon är styrt av Arbetsförmedlingen och inget som vi har fått några anmärkningar på. Utan mer information är det svårt att svara på enskilda påståenden mer än så.

Yrkesakademin har också skulder till staten: 97,5 miljoner i skatteskuld och 14,7 miljoner i skulder kopplade till den statliga lönegarantin. De senare kommer att växa, enligt rekonstruktionsplanen. Dessutom kan Arbetsförmedlingen komma att kräva skadestånd för de uppsagda avtalen.

Pekar på Arbetsförmedlingen

Yrkesakademin förklarar situationen med att Arbetsförmedlingen har anvisat för få personer till utbildningarna. Alice Hedin skriver:

”Det har varit ett oerhört tufft och ledsamt besked att behöva lämna till uppskattade medarbetare, uppdragsgivare och deltagare. Vi hade givetvis önskat att samtliga utbildningar som tvingas lägga ned skulle kunna fortsätta. Men som det ser ut i dagsläget får vi för få anvisningar till berörda utbildningar. Även skenade kostnader på grund av den höga inflationen och till exempel kraftigt ökade drivmedelspriser har bidragit till att likviditetssituationen har blivit akut.”

Krisen på Yrkesakademin kommer samtidigt som både regeringen och Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten är på väg upp. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har pekat ut just yrkesutbildning som ett av de viktigaste verktygen för att råda bot på både arbetslöshet och företags kompetensbrist.