Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför behåller företag personal trots dåliga tider

Brist på kompetens, dyrt att rekrytera och en tro på att lågkonjunkturen blir kort. Det är tre orsaker till att många företag väljer att behålla personal - trots dåliga tider. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam, Noa Kristiansson Publicerad
En samling kostymklädda män runt ett skrivbord.
En ny undersökning bland Unionens klubbar visar att företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget på arbetsplatsen. Foto: Colourbox.

Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?

– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.

En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.

"Ypperligt tillfälle att kompetensutveckla personalen"

Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.

Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.

Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.

Arbetsgivarna ser risker

Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.

Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".

– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.

Unionens undersökning bygger på svar från 261 klubbar inom det privata näringslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.