Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför behåller företag personal trots dåliga tider

Brist på kompetens, dyrt att rekrytera och en tro på att lågkonjunkturen blir kort. Det är tre orsaker till att många företag väljer att behålla personal - trots dåliga tider. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad
En samling kostymklädda män runt ett skrivbord.
En ny undersökning bland Unionens klubbar visar att företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget på arbetsplatsen. Foto: Colourbox.

Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?

– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.

En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.

"Ypperligt tillfälle att kompetensutveckla personalen"

Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.

Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.

Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.

Arbetsgivarna ser risker

Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.

Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".

– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.

Unionens undersökning bygger på svar från 261 klubbar inom det privata näringslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad 15 januari 2025, kl 13:03
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR