Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.
– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?
– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.
En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.
Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.
Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.
– Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.
Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.
Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".
– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.
Unionens undersökning bygger på svar från 261 klubbar inom det privata näringslivet.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
