Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför behåller företag personal trots dåliga tider

Brist på kompetens, dyrt att rekrytera och en tro på att lågkonjunkturen blir kort. Det är tre orsaker till att många företag väljer att behålla personal - trots dåliga tider. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad
En samling kostymklädda män runt ett skrivbord.
En ny undersökning bland Unionens klubbar visar att företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget på arbetsplatsen. Foto: Colourbox.

Begreppet kallas ”labour hoarding” - eller övervintring av personal. Det går ut på företag väljer att behålla fler medarbetare än vad som är motiverat utifrån det ekonomiska läget. Nu visar en ny undersökning bland Unionens klubbar att övervintring av personal blivit vanligare på svensk arbetsmarknad.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

– Företagen tänker att nedgången i konjunkturen snart vänder upp igen och då vill man vara redo och inte riskera att göra sig av med viktiga medarbetare. Hade man sett ett permanent behov av att dra ner så hade man gjort det, säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.

Är det förklaringen till att arbetslösheten inte rusar bland tjänstemän?

– Det är EN förklaring men inte den främsta. Det är istället den stora efterfrågan på arbetskraft som består inom alla de områden på arbetsmarknaden där man inte har behov av att dra ner. Vi har aldrig gått in i en lågkonjunktur med så många lediga jobb som nu. De som blir uppsagda har goda möjligheter att få nya jobb och det fungerar som en slags krockkudde.

En av fem Unionenklubbar svarar att företaget under det senaste halvåret har behållit personal som skulle ha sagts upp på grund av arbetsbrist under normala omständigheter. Andelen arbetsgivare som behållit personal var något större inom industrin (22 procent) än i tjänstesektorn (17 procent). Fenomenet är vanligast bland personal inom forskning och utveckling, IT och i olika chefsroller men förekommer även för exempelvis lager- och monteringspersonal.

"Ypperligt tillfälle att kompetensutveckla personalen"

Enligt Unionens klubbar finns det tre primära orsaker till varför bolagen valt att övervintra personal: höga kostnader för rekrytering och upplärning av nya medarbetare, svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens samt att företaget bedömer konjunkturnedgången som tillfällig och vill vara redo när det blir bättre tider igen.

Unionen uppmanar arbetsgivarna att ta tillfället i akt att kompetensutveckla personalen.

Om företagen nu har en större arbetsstyrka än vad man behöver så är det ett ypperligt tillfälle att använda den tiden till att kompetensutveckla sina medarbetare. Kompetensbrist är något dåligt men en positiv effekt är att den kan få företagen att inse att man måste värdesätta den nuvarande personalen och blir mer långsiktiga, säger Tobias Brännemo.

Arbetsgivarna ser risker

Samtidigt har Svenskt Näringsliv gjort en liknande undersökning hos sina medlemsföretag, rapporterar Svenska Dagbladet. Det är första gången arbetsgivarorganisationen gör en sådan enkät. Siffrorna är något högre än i fackets undersökning – nästan var fjärde tillfrågat företag svarar att de har personal som de på kort sikt inte behöver. Högst andel finns i besöksnäringen och handeln.

Men där facket ser en möjlighet till kompetensutveckling ser arbetsgivarna risker för snabbt ökad arbetslöshet. Om lågkonjunkturen blir djupare än företagen väntar sig kan det bli många varsel samtidigt. Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som kallar situationen "en tickande bomb".

– Labor hoarding kan ju bidra till att vi hamnar i en situation där det ganska snabbt går utför för många företag, att arbetslösheten stiger, varslen blir fler och konkurserna ökar, säger han till Svenska Dagbladet.

Unionens undersökning bygger på svar från 261 klubbar inom det privata näringslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.