De yngre fokuserar på sig själva och drivs av lust, de äldre tänker på kollektivet och låter pliktkänslan gå först. Det här en av anledningarna till att olika generationer ryker i hop med varandra på jobbet.
Enligt forskaren Anders Parment uppstår slitningar och konflikter på arbetsplatser eftersom de olika generationerna präglas av den tidsanda som rådde när de växte upp, skriver Computer Sweden.
De äldre känner att de tappar inflytande medan de unga tar för sig och fokuserar på "jag" och "mitt". Men det betyder inte att alla 80- och 90-talister är egoister menar Anders Parmen. Den yngre generationen har vuxit upp i ett individualistiskt samhälle där deras utveckling ständigt hamnat i fokus. 40- och 50-talisterna är däremot fostrade i Folkrörelsesverige där kollektivet går först.
Yngre har också andra krav på vilket jobb man vill ha och tvekar inte att byta arbete. Äldre är trogna arbetsgivaren medan yngre har inställningen att man byter jobb om man är missnöjd.
Jobb är snarare en plikt än självförverkligande för 40- och 50-talisterna, säger Anders Parment till Computer Sweden. Den yngre generationen drivs av lust och jobbar när de har inspiration. Det här skapar irritation hos äldre kollegor som anser att de yngre, oavsett hur ambitiösa de är, gör lite som de vill och när de vill.
Men enligt Anders Parment så går konflikterna att lösa. Försök att inse att vi alla är produkter av samhället vi växte upp i, var öppen och generös är hans råd.
Generationskonflikterna kommer också att minska med tiden spår han. När de 40-talisterna nu går i pension försvinner friktionen mellan de och 80-talisterna. 90-talisterna som kommer in i arbetslivet opponerar sig heller inte lika starkt mot sina föräldrar och samhället som tidigare generationer har gjort.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
