Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Cv-lögner kan kosta dig jobbet

Att ljuga eller inte ljuga i sitt cv – det är frågan. Det är dock skillnad mellan friserad sanning och blålögn om att du är OS-medaljör eller före detta barnvakt åt Madonna. I en amerikansk studie har sex av tio arbetsgivare avslöjat cv-lögner och i Sverige har nästan hälften av arbetsgivarna slängt osanna ansökningar i papperskorgen.
Johanna Rovira Publicerad
Gary Malerba/Invision/AP
En jobbsökande ertappades med att ljuga om att hen varit barnvakt åt Madonna. Gary Malerba/Invision/AP

Att överdriva dina färdigheter och din entusiasm inför företaget är nästan ett måste för att få jobb i dag. Och vem kan hävda att du ljuger när du säger att du är samarbetsvillig, lojal och brinner för att sälja strumpor eller vad det nu är du söker jobb för att göra?

Ändå menar amerikanska arbetsgivare att skönmålning av den egna kompetensen är den vanligaste lögnen i cv:t jämsides med att man påstår att man haft mer ansvarsfulla uppgifter än vad man verkligen haft.

Andra mer ovanliga lögner som avslöjats är när den sökande hävdat att han eller hon är OS-medaljör eller varit assistent åt premiärministern i ett land – som inte har någon premiärminister. En annan arbetsökande påstod att han vid 32 års ålder hade 25 års yrkeserfarenhet. En person som i sitt cv uppgav tidigare anställningar som barnvakt åt Tom Cruise och Madonna avslöjades också som lögnare.

Enligt en undersökning Stockholms handelskammare gjorde för några år sedan har 43 procent av arbetsgivarna råkat ut för att arbetssökande farit med så grov osanning, eller undanhållit så pass relevant information att den sökande sumpat chansen till jobbet. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögner högre - 73 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att en jobbsökande försökt tuta i dem så feta lögner att man dragit i nödbromsen.

Enligt den amerikanska studien, som gjorts av ett rekryteringsföretag, har 58 procent av arbetsgivarna avslöjat lögner i någons meritförteckning. Hälften av arbetsgivarna svarar att de direkt skulle dumpa en lögnaktig kandidat, medan 40 procent anser att det beror på vad lögnen handlar om. Om den arbetssökande visar sig vara rätt person för jobbet kan sju procent tänka sig blunda för lögnen.

 

De vanligaste lögnerna:

1.Förskönad kompetens – 57 procent

2. Friserade ansvarsuppgifter – 55 procent

3.Datum för anställningar – 42 procent

4.Yrkesbeteckningar – 34 procent.

6.Akademisk examen – 33 procent

5.Tidigare anställningar – 26 procent

7. Belöningar och utmärkelser – 18 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård