Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Cv-lögner kan kosta dig jobbet

Att ljuga eller inte ljuga i sitt cv – det är frågan. Det är dock skillnad mellan friserad sanning och blålögn om att du är OS-medaljör eller före detta barnvakt åt Madonna. I en amerikansk studie har sex av tio arbetsgivare avslöjat cv-lögner och i Sverige har nästan hälften av arbetsgivarna slängt osanna ansökningar i papperskorgen.
Johanna Rovira Publicerad
Gary Malerba/Invision/AP
En jobbsökande ertappades med att ljuga om att hen varit barnvakt åt Madonna. Gary Malerba/Invision/AP

Att överdriva dina färdigheter och din entusiasm inför företaget är nästan ett måste för att få jobb i dag. Och vem kan hävda att du ljuger när du säger att du är samarbetsvillig, lojal och brinner för att sälja strumpor eller vad det nu är du söker jobb för att göra?

Ändå menar amerikanska arbetsgivare att skönmålning av den egna kompetensen är den vanligaste lögnen i cv:t jämsides med att man påstår att man haft mer ansvarsfulla uppgifter än vad man verkligen haft.

Andra mer ovanliga lögner som avslöjats är när den sökande hävdat att han eller hon är OS-medaljör eller varit assistent åt premiärministern i ett land – som inte har någon premiärminister. En annan arbetsökande påstod att han vid 32 års ålder hade 25 års yrkeserfarenhet. En person som i sitt cv uppgav tidigare anställningar som barnvakt åt Tom Cruise och Madonna avslöjades också som lögnare.

Enligt en undersökning Stockholms handelskammare gjorde för några år sedan har 43 procent av arbetsgivarna råkat ut för att arbetssökande farit med så grov osanning, eller undanhållit så pass relevant information att den sökande sumpat chansen till jobbet. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögner högre - 73 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att en jobbsökande försökt tuta i dem så feta lögner att man dragit i nödbromsen.

Enligt den amerikanska studien, som gjorts av ett rekryteringsföretag, har 58 procent av arbetsgivarna avslöjat lögner i någons meritförteckning. Hälften av arbetsgivarna svarar att de direkt skulle dumpa en lögnaktig kandidat, medan 40 procent anser att det beror på vad lögnen handlar om. Om den arbetssökande visar sig vara rätt person för jobbet kan sju procent tänka sig blunda för lögnen.

 

De vanligaste lögnerna:

1.Förskönad kompetens – 57 procent

2. Friserade ansvarsuppgifter – 55 procent

3.Datum för anställningar – 42 procent

4.Yrkesbeteckningar – 34 procent.

6.Akademisk examen – 33 procent

5.Tidigare anställningar – 26 procent

7. Belöningar och utmärkelser – 18 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.