Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Cv-lögner kan kosta dig jobbet

Att ljuga eller inte ljuga i sitt cv – det är frågan. Det är dock skillnad mellan friserad sanning och blålögn om att du är OS-medaljör eller före detta barnvakt åt Madonna. I en amerikansk studie har sex av tio arbetsgivare avslöjat cv-lögner och i Sverige har nästan hälften av arbetsgivarna slängt osanna ansökningar i papperskorgen.
Johanna Rovira Publicerad
Gary Malerba/Invision/AP
En jobbsökande ertappades med att ljuga om att hen varit barnvakt åt Madonna. Gary Malerba/Invision/AP

Att överdriva dina färdigheter och din entusiasm inför företaget är nästan ett måste för att få jobb i dag. Och vem kan hävda att du ljuger när du säger att du är samarbetsvillig, lojal och brinner för att sälja strumpor eller vad det nu är du söker jobb för att göra?

Ändå menar amerikanska arbetsgivare att skönmålning av den egna kompetensen är den vanligaste lögnen i cv:t jämsides med att man påstår att man haft mer ansvarsfulla uppgifter än vad man verkligen haft.

Andra mer ovanliga lögner som avslöjats är när den sökande hävdat att han eller hon är OS-medaljör eller varit assistent åt premiärministern i ett land – som inte har någon premiärminister. En annan arbetsökande påstod att han vid 32 års ålder hade 25 års yrkeserfarenhet. En person som i sitt cv uppgav tidigare anställningar som barnvakt åt Tom Cruise och Madonna avslöjades också som lögnare.

Enligt en undersökning Stockholms handelskammare gjorde för några år sedan har 43 procent av arbetsgivarna råkat ut för att arbetssökande farit med så grov osanning, eller undanhållit så pass relevant information att den sökande sumpat chansen till jobbet. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögner högre - 73 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att en jobbsökande försökt tuta i dem så feta lögner att man dragit i nödbromsen.

Enligt den amerikanska studien, som gjorts av ett rekryteringsföretag, har 58 procent av arbetsgivarna avslöjat lögner i någons meritförteckning. Hälften av arbetsgivarna svarar att de direkt skulle dumpa en lögnaktig kandidat, medan 40 procent anser att det beror på vad lögnen handlar om. Om den arbetssökande visar sig vara rätt person för jobbet kan sju procent tänka sig blunda för lögnen.

 

De vanligaste lögnerna:

1.Förskönad kompetens – 57 procent

2. Friserade ansvarsuppgifter – 55 procent

3.Datum för anställningar – 42 procent

4.Yrkesbeteckningar – 34 procent.

6.Akademisk examen – 33 procent

5.Tidigare anställningar – 26 procent

7. Belöningar och utmärkelser – 18 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.