Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronavaccinering på jobbet väcker farhågor

Fack och arbetsgivare vill öppna för coronavaccinering på jobbet. På det viset skulle man kunna vaccinera sig utan att ta ledig, samtidigt som smittspridningen minskar, anser de. På stålföretaget SSAB ser man dock flera problem.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT
Är det en bra idé att vaccinera anställda på deras arbetsplatser? Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT

Det är PTK, där Unionen ingår, som tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och regionerna att låta vaccinering ske på eller nära arbetsplatserna.

– Risken är ju annars om det är krångligt att man helt enkelt struntar i att vaccinera sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Sveriges Radio Ekot.

Budskapet är alltså att det är viktigt att vaccinera sig. På det här viset skulle både krånglet och trängseln på sjukvårdsinrättningar samt kommunala färdmedel minska. De anställda skulle också slippa ta ledigt och riskera löneavdrag.

Men att låta exempelvis företagshälsan sköta vaccineringen av de anställda skulle inte vara helt okomplicerat.

Det tror Anna Östlund, kommunikationsansvarig på SSAB i Borlänge. Här jobbar cirka 1 600 personer, varav omkring 500 är tjänstemän. Medan de som behövs i produktionen är på plats som vanligt har de flesta av tjänstemännen arbetat hemma i nästan ett års tid.

– För dem som bor i Borlänge skulle det nog kunna vara bra. Men vi har väldigt många anställda som pendlar in till jobbet och bor i andra kommuner. För dem skulle det antagligen vara lättare att boka in sig för vaccination på sina vårdcentraler.

Frågan har diskuterats i SSAB Borlänges ledningsgrupp, men i första hand avvaktar man myndigheternas beslut.

– Skulle det bli aktuellt måste vi fundera på om det skulle vara praktiskt genomförbart, om resurserna finns för att det ska fungera, säger Anna Östlund som anser att det finns en mängd frågor som först måste besvaras.

– Saker är sällan så enkla som man tror. Företagshälsan är ju inte samma sak som den offentliga vården. Hur säkerställer man registrering av dem som vaccineras och dokumentationen? Och ska företaget låta vaccinera alla anställda oavsett var de bor? Eller bara de som bor i Borlänge eller i regionen?

Foto på Anna Östlund: Hasse Eriksson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.