Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronavaccinering på jobbet väcker farhågor

Fack och arbetsgivare vill öppna för coronavaccinering på jobbet. På det viset skulle man kunna vaccinera sig utan att ta ledig, samtidigt som smittspridningen minskar, anser de. På stålföretaget SSAB ser man dock flera problem.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 mars 2021, kl 15:59
Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT
Är det en bra idé att vaccinera anställda på deras arbetsplatser? Johan Nilsson / TT, Henrik Montgomery / TT

Det är PTK, där Unionen ingår, som tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och regionerna att låta vaccinering ske på eller nära arbetsplatserna.

– Risken är ju annars om det är krångligt att man helt enkelt struntar i att vaccinera sig, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Sveriges Radio Ekot.

Budskapet är alltså att det är viktigt att vaccinera sig. På det här viset skulle både krånglet och trängseln på sjukvårdsinrättningar samt kommunala färdmedel minska. De anställda skulle också slippa ta ledigt och riskera löneavdrag.

Men att låta exempelvis företagshälsan sköta vaccineringen av de anställda skulle inte vara helt okomplicerat.

Det tror Anna Östlund, kommunikationsansvarig på SSAB i Borlänge. Här jobbar cirka 1 600 personer, varav omkring 500 är tjänstemän. Medan de som behövs i produktionen är på plats som vanligt har de flesta av tjänstemännen arbetat hemma i nästan ett års tid.

– För dem som bor i Borlänge skulle det nog kunna vara bra. Men vi har väldigt många anställda som pendlar in till jobbet och bor i andra kommuner. För dem skulle det antagligen vara lättare att boka in sig för vaccination på sina vårdcentraler.

Frågan har diskuterats i SSAB Borlänges ledningsgrupp, men i första hand avvaktar man myndigheternas beslut.

– Skulle det bli aktuellt måste vi fundera på om det skulle vara praktiskt genomförbart, om resurserna finns för att det ska fungera, säger Anna Östlund som anser att det finns en mängd frågor som först måste besvaras.

– Saker är sällan så enkla som man tror. Företagshälsan är ju inte samma sak som den offentliga vården. Hur säkerställer man registrering av dem som vaccineras och dokumentationen? Och ska företaget låta vaccinera alla anställda oavsett var de bor? Eller bara de som bor i Borlänge eller i regionen?

Foto på Anna Östlund: Hasse Eriksson

Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.