Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äntligen positiv vändning inom kulturen

Utvecklingen på arbetsmarknaden för kulturarbetare ser försiktigt positiv ut, för första gången på många år. Det visar en prognos från Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Men samtidigt ställs nya krav på teknisk kompetens också för kulturens kreatörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Staffan Löwstedt/TT
En ljussättares arbetsverktyg på Kungliga Dramatiska teatern. Enligt Arbetsförmedlingen Kultur och Medias prognos krävs alltmer av teknisk kompetens för att få jobb inom kulturbranschen. Staffan Löwstedt/TT
Det råder brist på ljud- och ljustekniker liksom inredningsdesigners och speldesigners. Det är framför allt de yrkeskategorierna som håller upp tältduken i Arbetsförmedlingens prognos över kulturarbetares arbetsmarknad.
 
Myndigheten har intervjuat drygt 300 privata och offentliga arbetsgivare inom kultur- och media över hela landet i årets prognos – den första sedan 2013. 
 
- Det är ett trendbrott vi ser. För första gången ser inte sysselsättningen ut att minska bland kulturarbetare, säger Peter Nofors, analytiker.
 
Spelmarknaden växer snabbt och där råder enligt branschen närmast akut brist på både utvecklare och designers, illustratörer och animatörer. Inte minst är det mobilapparnas spelmarknad som växer och därmed driver efterfrågan på kompetens.
 
Även för teaterproducenter och inspicienter finns en tydlig efterfrågan, även om små, fria teatrar fortfarande har det tufft. De stora institutionerna håller dock ställningarna, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
 
-  Dubbla kompetenser fortsätter att efterfrågas allt mer och att sprida sig till fler områden. Samtidigt ser vi också att man inom vissa specifika områden har svårt att finna erfaren personal med rätt kompetens, ett par exempel är teaterproducent och scenmästare, säger Stefan Popovic, chef för Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Det utbildas fortfarande fler journalister än marknaden har behov av. Samtidigt ökar inte arbetslösheten bland journalister i samma takt som redaktionerna skär ner på tjänster, vilket antyder att journalister ändå har relativt lätt att få andra typer av jobb och i mindre grad blir inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
 
Kulturjobben finns generellt sett i storstäderna, och framför allt i Stockholmsregionen – utom för just journalister vars jobbtillfällen ser något ljusare ut utanför storstäderna. Men den som vill jobba som reporter bör även kunna hantera redigering och bild, allra helst rörlig bild, liksom digitala medier – inte minst på de mindre lokala redaktionerna. En uppdaterad multikompetens krävs alltså även där.
 
- De som inte får möjlighet att uppgradera sina kunskaper kommer att se sig förbikörda.
 
För stillbildsfotografer ser arbetsmarknaden fortsatt tuff ut, men även för fotografer ger kompetens inom rörlig bild genast andra möjligheter. Kultursektorn film utvecklas positivt, framför allt tack vare reklamfilmen. För filmarbetare som producerar spelfilm ser Arbetsförmedlingen emellertid andra utmaningar, som att få finansiering och svårigheten för den utan befintligt nätverk inom branschen att alls komma in.
 
Även inom mode krävs en stor multikompetens, men med större krav på mer affärsmässiga kompetenser som sälj och miljötänk liksom varumärkesprofilering, vid sidan av det kreativa.
 
En generell trend på arbetsmarknaden som är särskilt tydlig på kulturområdet är att andelen anställningar sjunker till förmån för egenanställningar och kortare uppdrag.
 
- Vi kan konstatera att arbetsgivarna inom våra branscher är fortsatt restriktiva med att fastanställa, men att de i stället planerar för att ge fler i uppdrag på frilansbasis. Den här trenden har pågått länge och vi kan nu se att den sprider sig till fler områden, säger Stefan Popovic.
 
Det finns särskilt utsatta grupper även på kulturens arbetsmarknad, men avsaknad på gymnasiekompetens är ovanligt hos kulturarbetare som snarare tenderar ha hög akademisk utbildning. Istället består de tre utsatta grupperna på kulturområdet till viss del av människor med utomeuropeisk bakgrund och olika funktionsvariationer men framför allt 55-plussare utan den tekniska multikompetens som krävs i dag. Den gruppen utgör ungefär en tredjedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att förbättra möjligheterna för den gruppen?
- Den här prognosen blir ett viktigt planeringsverktyg för oss. Vi ska nu diskutera med branschråden och våra nätverk och se till att de utbildningar vi erbjuder motsvarar de behov som finns på marknaden.

Här finns kulturjobben!

Inom de här yrkena finns efterfrågan på arbetskraft:

  • Kyrkomusiker
  • Teaterproducenter
  • Teaterinspicienter
  • Scentekniker
  • Ljussättare/-designers
  • Perukmakare

...och här finns överskott på arbetskraft:

  • Journalister
  • Fotografer
  • Konstnärer
  • Dansare
  • Musikalartister
  • Musiker, klassiskt
  • Redigerare

Arbetsförmedlingen Kultur och Media

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.