Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äntligen positiv vändning inom kulturen

Utvecklingen på arbetsmarknaden för kulturarbetare ser försiktigt positiv ut, för första gången på många år. Det visar en prognos från Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Men samtidigt ställs nya krav på teknisk kompetens också för kulturens kreatörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Staffan Löwstedt/TT
En ljussättares arbetsverktyg på Kungliga Dramatiska teatern. Enligt Arbetsförmedlingen Kultur och Medias prognos krävs alltmer av teknisk kompetens för att få jobb inom kulturbranschen. Staffan Löwstedt/TT
Det råder brist på ljud- och ljustekniker liksom inredningsdesigners och speldesigners. Det är framför allt de yrkeskategorierna som håller upp tältduken i Arbetsförmedlingens prognos över kulturarbetares arbetsmarknad.
 
Myndigheten har intervjuat drygt 300 privata och offentliga arbetsgivare inom kultur- och media över hela landet i årets prognos – den första sedan 2013. 
 
- Det är ett trendbrott vi ser. För första gången ser inte sysselsättningen ut att minska bland kulturarbetare, säger Peter Nofors, analytiker.
 
Spelmarknaden växer snabbt och där råder enligt branschen närmast akut brist på både utvecklare och designers, illustratörer och animatörer. Inte minst är det mobilapparnas spelmarknad som växer och därmed driver efterfrågan på kompetens.
 
Även för teaterproducenter och inspicienter finns en tydlig efterfrågan, även om små, fria teatrar fortfarande har det tufft. De stora institutionerna håller dock ställningarna, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
 
-  Dubbla kompetenser fortsätter att efterfrågas allt mer och att sprida sig till fler områden. Samtidigt ser vi också att man inom vissa specifika områden har svårt att finna erfaren personal med rätt kompetens, ett par exempel är teaterproducent och scenmästare, säger Stefan Popovic, chef för Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Det utbildas fortfarande fler journalister än marknaden har behov av. Samtidigt ökar inte arbetslösheten bland journalister i samma takt som redaktionerna skär ner på tjänster, vilket antyder att journalister ändå har relativt lätt att få andra typer av jobb och i mindre grad blir inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
 
Kulturjobben finns generellt sett i storstäderna, och framför allt i Stockholmsregionen – utom för just journalister vars jobbtillfällen ser något ljusare ut utanför storstäderna. Men den som vill jobba som reporter bör även kunna hantera redigering och bild, allra helst rörlig bild, liksom digitala medier – inte minst på de mindre lokala redaktionerna. En uppdaterad multikompetens krävs alltså även där.
 
- De som inte får möjlighet att uppgradera sina kunskaper kommer att se sig förbikörda.
 
För stillbildsfotografer ser arbetsmarknaden fortsatt tuff ut, men även för fotografer ger kompetens inom rörlig bild genast andra möjligheter. Kultursektorn film utvecklas positivt, framför allt tack vare reklamfilmen. För filmarbetare som producerar spelfilm ser Arbetsförmedlingen emellertid andra utmaningar, som att få finansiering och svårigheten för den utan befintligt nätverk inom branschen att alls komma in.
 
Även inom mode krävs en stor multikompetens, men med större krav på mer affärsmässiga kompetenser som sälj och miljötänk liksom varumärkesprofilering, vid sidan av det kreativa.
 
En generell trend på arbetsmarknaden som är särskilt tydlig på kulturområdet är att andelen anställningar sjunker till förmån för egenanställningar och kortare uppdrag.
 
- Vi kan konstatera att arbetsgivarna inom våra branscher är fortsatt restriktiva med att fastanställa, men att de i stället planerar för att ge fler i uppdrag på frilansbasis. Den här trenden har pågått länge och vi kan nu se att den sprider sig till fler områden, säger Stefan Popovic.
 
Det finns särskilt utsatta grupper även på kulturens arbetsmarknad, men avsaknad på gymnasiekompetens är ovanligt hos kulturarbetare som snarare tenderar ha hög akademisk utbildning. Istället består de tre utsatta grupperna på kulturområdet till viss del av människor med utomeuropeisk bakgrund och olika funktionsvariationer men framför allt 55-plussare utan den tekniska multikompetens som krävs i dag. Den gruppen utgör ungefär en tredjedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att förbättra möjligheterna för den gruppen?
- Den här prognosen blir ett viktigt planeringsverktyg för oss. Vi ska nu diskutera med branschråden och våra nätverk och se till att de utbildningar vi erbjuder motsvarar de behov som finns på marknaden.

Här finns kulturjobben!

Inom de här yrkena finns efterfrågan på arbetskraft:

  • Kyrkomusiker
  • Teaterproducenter
  • Teaterinspicienter
  • Scentekniker
  • Ljussättare/-designers
  • Perukmakare

...och här finns överskott på arbetskraft:

  • Journalister
  • Fotografer
  • Konstnärer
  • Dansare
  • Musikalartister
  • Musiker, klassiskt
  • Redigerare

Arbetsförmedlingen Kultur och Media

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.