Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äntligen positiv vändning inom kulturen

Utvecklingen på arbetsmarknaden för kulturarbetare ser försiktigt positiv ut, för första gången på många år. Det visar en prognos från Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Men samtidigt ställs nya krav på teknisk kompetens också för kulturens kreatörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Staffan Löwstedt/TT
En ljussättares arbetsverktyg på Kungliga Dramatiska teatern. Enligt Arbetsförmedlingen Kultur och Medias prognos krävs alltmer av teknisk kompetens för att få jobb inom kulturbranschen. Staffan Löwstedt/TT
Det råder brist på ljud- och ljustekniker liksom inredningsdesigners och speldesigners. Det är framför allt de yrkeskategorierna som håller upp tältduken i Arbetsförmedlingens prognos över kulturarbetares arbetsmarknad.
 
Myndigheten har intervjuat drygt 300 privata och offentliga arbetsgivare inom kultur- och media över hela landet i årets prognos – den första sedan 2013. 
 
- Det är ett trendbrott vi ser. För första gången ser inte sysselsättningen ut att minska bland kulturarbetare, säger Peter Nofors, analytiker.
 
Spelmarknaden växer snabbt och där råder enligt branschen närmast akut brist på både utvecklare och designers, illustratörer och animatörer. Inte minst är det mobilapparnas spelmarknad som växer och därmed driver efterfrågan på kompetens.
 
Även för teaterproducenter och inspicienter finns en tydlig efterfrågan, även om små, fria teatrar fortfarande har det tufft. De stora institutionerna håller dock ställningarna, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
 
-  Dubbla kompetenser fortsätter att efterfrågas allt mer och att sprida sig till fler områden. Samtidigt ser vi också att man inom vissa specifika områden har svårt att finna erfaren personal med rätt kompetens, ett par exempel är teaterproducent och scenmästare, säger Stefan Popovic, chef för Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Det utbildas fortfarande fler journalister än marknaden har behov av. Samtidigt ökar inte arbetslösheten bland journalister i samma takt som redaktionerna skär ner på tjänster, vilket antyder att journalister ändå har relativt lätt att få andra typer av jobb och i mindre grad blir inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
 
Kulturjobben finns generellt sett i storstäderna, och framför allt i Stockholmsregionen – utom för just journalister vars jobbtillfällen ser något ljusare ut utanför storstäderna. Men den som vill jobba som reporter bör även kunna hantera redigering och bild, allra helst rörlig bild, liksom digitala medier – inte minst på de mindre lokala redaktionerna. En uppdaterad multikompetens krävs alltså även där.
 
- De som inte får möjlighet att uppgradera sina kunskaper kommer att se sig förbikörda.
 
För stillbildsfotografer ser arbetsmarknaden fortsatt tuff ut, men även för fotografer ger kompetens inom rörlig bild genast andra möjligheter. Kultursektorn film utvecklas positivt, framför allt tack vare reklamfilmen. För filmarbetare som producerar spelfilm ser Arbetsförmedlingen emellertid andra utmaningar, som att få finansiering och svårigheten för den utan befintligt nätverk inom branschen att alls komma in.
 
Även inom mode krävs en stor multikompetens, men med större krav på mer affärsmässiga kompetenser som sälj och miljötänk liksom varumärkesprofilering, vid sidan av det kreativa.
 
En generell trend på arbetsmarknaden som är särskilt tydlig på kulturområdet är att andelen anställningar sjunker till förmån för egenanställningar och kortare uppdrag.
 
- Vi kan konstatera att arbetsgivarna inom våra branscher är fortsatt restriktiva med att fastanställa, men att de i stället planerar för att ge fler i uppdrag på frilansbasis. Den här trenden har pågått länge och vi kan nu se att den sprider sig till fler områden, säger Stefan Popovic.
 
Det finns särskilt utsatta grupper även på kulturens arbetsmarknad, men avsaknad på gymnasiekompetens är ovanligt hos kulturarbetare som snarare tenderar ha hög akademisk utbildning. Istället består de tre utsatta grupperna på kulturområdet till viss del av människor med utomeuropeisk bakgrund och olika funktionsvariationer men framför allt 55-plussare utan den tekniska multikompetens som krävs i dag. Den gruppen utgör ungefär en tredjedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att förbättra möjligheterna för den gruppen?
- Den här prognosen blir ett viktigt planeringsverktyg för oss. Vi ska nu diskutera med branschråden och våra nätverk och se till att de utbildningar vi erbjuder motsvarar de behov som finns på marknaden.

Här finns kulturjobben!

Inom de här yrkena finns efterfrågan på arbetskraft:

  • Kyrkomusiker
  • Teaterproducenter
  • Teaterinspicienter
  • Scentekniker
  • Ljussättare/-designers
  • Perukmakare

...och här finns överskott på arbetskraft:

  • Journalister
  • Fotografer
  • Konstnärer
  • Dansare
  • Musikalartister
  • Musiker, klassiskt
  • Redigerare

Arbetsförmedlingen Kultur och Media

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.