Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äntligen positiv vändning inom kulturen

Utvecklingen på arbetsmarknaden för kulturarbetare ser försiktigt positiv ut, för första gången på många år. Det visar en prognos från Arbetsförmedlingen Kultur och Media. Men samtidigt ställs nya krav på teknisk kompetens också för kulturens kreatörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Staffan Löwstedt/TT
En ljussättares arbetsverktyg på Kungliga Dramatiska teatern. Enligt Arbetsförmedlingen Kultur och Medias prognos krävs alltmer av teknisk kompetens för att få jobb inom kulturbranschen. Staffan Löwstedt/TT
Det råder brist på ljud- och ljustekniker liksom inredningsdesigners och speldesigners. Det är framför allt de yrkeskategorierna som håller upp tältduken i Arbetsförmedlingens prognos över kulturarbetares arbetsmarknad.
 
Myndigheten har intervjuat drygt 300 privata och offentliga arbetsgivare inom kultur- och media över hela landet i årets prognos – den första sedan 2013. 
 
- Det är ett trendbrott vi ser. För första gången ser inte sysselsättningen ut att minska bland kulturarbetare, säger Peter Nofors, analytiker.
 
Spelmarknaden växer snabbt och där råder enligt branschen närmast akut brist på både utvecklare och designers, illustratörer och animatörer. Inte minst är det mobilapparnas spelmarknad som växer och därmed driver efterfrågan på kompetens.
 
Även för teaterproducenter och inspicienter finns en tydlig efterfrågan, även om små, fria teatrar fortfarande har det tufft. De stora institutionerna håller dock ställningarna, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
 
-  Dubbla kompetenser fortsätter att efterfrågas allt mer och att sprida sig till fler områden. Samtidigt ser vi också att man inom vissa specifika områden har svårt att finna erfaren personal med rätt kompetens, ett par exempel är teaterproducent och scenmästare, säger Stefan Popovic, chef för Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Det utbildas fortfarande fler journalister än marknaden har behov av. Samtidigt ökar inte arbetslösheten bland journalister i samma takt som redaktionerna skär ner på tjänster, vilket antyder att journalister ändå har relativt lätt att få andra typer av jobb och i mindre grad blir inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
 
Kulturjobben finns generellt sett i storstäderna, och framför allt i Stockholmsregionen – utom för just journalister vars jobbtillfällen ser något ljusare ut utanför storstäderna. Men den som vill jobba som reporter bör även kunna hantera redigering och bild, allra helst rörlig bild, liksom digitala medier – inte minst på de mindre lokala redaktionerna. En uppdaterad multikompetens krävs alltså även där.
 
- De som inte får möjlighet att uppgradera sina kunskaper kommer att se sig förbikörda.
 
För stillbildsfotografer ser arbetsmarknaden fortsatt tuff ut, men även för fotografer ger kompetens inom rörlig bild genast andra möjligheter. Kultursektorn film utvecklas positivt, framför allt tack vare reklamfilmen. För filmarbetare som producerar spelfilm ser Arbetsförmedlingen emellertid andra utmaningar, som att få finansiering och svårigheten för den utan befintligt nätverk inom branschen att alls komma in.
 
Även inom mode krävs en stor multikompetens, men med större krav på mer affärsmässiga kompetenser som sälj och miljötänk liksom varumärkesprofilering, vid sidan av det kreativa.
 
En generell trend på arbetsmarknaden som är särskilt tydlig på kulturområdet är att andelen anställningar sjunker till förmån för egenanställningar och kortare uppdrag.
 
- Vi kan konstatera att arbetsgivarna inom våra branscher är fortsatt restriktiva med att fastanställa, men att de i stället planerar för att ge fler i uppdrag på frilansbasis. Den här trenden har pågått länge och vi kan nu se att den sprider sig till fler områden, säger Stefan Popovic.
 
Det finns särskilt utsatta grupper även på kulturens arbetsmarknad, men avsaknad på gymnasiekompetens är ovanligt hos kulturarbetare som snarare tenderar ha hög akademisk utbildning. Istället består de tre utsatta grupperna på kulturområdet till viss del av människor med utomeuropeisk bakgrund och olika funktionsvariationer men framför allt 55-plussare utan den tekniska multikompetens som krävs i dag. Den gruppen utgör ungefär en tredjedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen Kultur och Media.
 
Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att förbättra möjligheterna för den gruppen?
- Den här prognosen blir ett viktigt planeringsverktyg för oss. Vi ska nu diskutera med branschråden och våra nätverk och se till att de utbildningar vi erbjuder motsvarar de behov som finns på marknaden.

Här finns kulturjobben!

Inom de här yrkena finns efterfrågan på arbetskraft:

  • Kyrkomusiker
  • Teaterproducenter
  • Teaterinspicienter
  • Scentekniker
  • Ljussättare/-designers
  • Perukmakare

...och här finns överskott på arbetskraft:

  • Journalister
  • Fotografer
  • Konstnärer
  • Dansare
  • Musikalartister
  • Musiker, klassiskt
  • Redigerare

Arbetsförmedlingen Kultur och Media

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.