Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställda räddade företaget

För 30 år sedan räddades Norautron i Vänersborg av ett gäng anställda. En handfull jobbar kvar på elektronikföretaget som går för full effekt.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en bild inifrån elektronikföretaget Norautron, till vänster Thomas Wagnervik på företaget.
Thomas Wagnervik, till vänster, gick från att vara anställd på Norautron till att bli ägare till att bli anställd igen. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

För ganska precis 30 år sedan tågade runt 600 personer i ihållande regn i ett fackeltåg genom Vänersborg. Demonstranternas missnöje riktade sig mot Televerket, eller Telia som det bytte namn till det året, vars beslut att lägga ned det egna tillverkningsföretaget Teli, innebar att 560 anställda skulle mista jobbet.

Thomas Wagnervik och Sophie Kollberg, som båda jobbat på Teli sedan 1970-talet, skulle bli utan arbete till sommaren. Men så blev det inte. I september var de båda, tillsammans med ytterligare tolv kollegor, i stället ägare till ett nytt företag i samma lokaler.

Porträttbild på Sophie Kollberg på Norautron.
Sophie Kollberg.

 Facket var starkt och ledningen för Televerket tyckte att det var obehagligt med protesterna, berättar Sophie Kollberg, som började sin karriär som kabelskalare och i dag jobbar som HR-specialist.

Så därför fick en tidigare Televerksdirektör, Sten Zälle, i uppdrag att göra något åt situationen i Vänersborg. Han rekade och kom tillbaka med ett krav. Han ville bygga upp ett företag på sitt sätt, utan toppstyrning och inblandning från Televerket.

Nybyggare laddade för nytt företag

Ett fyrtiotal personer som den gamla företagsledningen valt ut, testades av beteendevetare. Av dem fick 14 åka i väg till Fiskebäckskil för att dra upp riktlinjerna för ett nytt företag. Gruppen kom att kallas Nybyggarna.

 När våra arbetskamrater jobbade sin sista dag åkte vi tillbaka till Teli.  Det var en omvälvande känsla att träffa alla ledsna arbetskamrater, men det gav samtidigt energi och sporrade oss att fortsätta, även om det fanns de som inte trodde på att vi nybyggare skulle  klara uppgiften, säger Sophie Kollberg.

I slutet av september pytsade nybyggarna upp femtusen kronor var för att få ihop till kostnaden för ett aktiebolag. Frågan var vem som skulle bli styrelseordförande. Den personen skulle ju riskera att bli utan a-kassa om det nya företaget skulle gå omkull.

 Sophie var den modigaste av oss, hon steg fram och tog den rollen, minns Thomas Wagnervik, som själv fick en plats i ledningsgruppen.

 Jag insåg ju att det inte skulle bli något av hela idén om ingen gjorde det, säger Sophie Kollberg, som också blev personalchef.

Men det blev alltså av och efter nyår hade sammanlagt 37 personer ur Telis gamla personalstyrka nappat på erbjudandet att börja på företaget Elektronik Partner AB genom att investera 37 000 var i startkapital. Valet av personer föll mycket på vem som kunde göra vad.

 Det var så tyst när vi kom hit. Nu hängde det på oss. Kunde vi hålla ut ett halvår åtminstone kunde vi i alla fall få tillbaka pengarna vi investerat, berättar Thomas Wagnervik

Susanne Westring och Daniel Lambert tillverkar laddstationer för elbilar. Fabriksmiljö, mörka kläder.
Susanne Westring och Daniel Lambert tillverkar laddstationer för elbilar. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

I stället för att tillverka företagsväxlar kom man att tillverka kretskort. Engagemanget bland de anställda var stort och alla gick med på att sänka sina löner för att få verksamheten på fötter.

En av Sophie Kollbergs uppgifter som styrelseordförande var att ta emot sin förra chefs uppsägning.

 Det var en så konstig omställning, den var nästan inte greppbar. Där stod min gamla chef och frågade om jag ville köpa ut hans aktier.

Kniven mot strupen

Av det ursprungliga gänget är det bara fem som jobbar kvar i dag, men många av de anställda köpte efterhand in sig i företaget. Inom ett år hade personalstyrkan nästan fördubblats och blev utsett till årets företag i Vänersborg.  

 Vi slet som den, men vi hade roligt också. Vi skapade sysselsättning åt oss och andra och det tyckte vi var viktigt. Men vi levde hela tiden med kniven mot strupen och kunde bara se tre månader framåt. Våra större kunder tyckte att vi saknade ekonomiska muskler.

Så när norska Electronics
Manufacturing Group fick nys om företaget och runt millennieskiftet ville köpa det med krav på att vara ensam ägare, var det ingen som tvekade att sälja sina aktier.

Engagemanget finns kvar på Norautron än i dag, försäkrar alla vi träffar. Sammanhållning och solidaritet sitter i väggarna. Känslan av att alla på företaget, oavsett var man jobbar, är lika mycket värda.

 Det finns värdegrunder vi inte har satt ord på, men som funkar här, säger Thomas Wagnervik.

Nuvarande vd Martin Röing försäkrar att engagemanget sticker ut och relativt nyanställde Hugo Andersson bekräftar tesen om allas lika värde genom att läxa upp den vd eller chef som dristar sig till att gå ut i produktionen utan kläder som skyddar mot statisk elektricitet.

ESD-polis kollar klädseln

 Ja, det har blivit en grej. Jag är självutnämnd ESD-polis (elektrostatisk urladdning) eftersom jag brukar vara den första som reagerar när någon från kontoret glömmer sig. Statisk laddning kan förstöra kretskort och det är inget som syns, det kan märkas först efter år. säger Hugo Andersson, monteringstekniker.

Porträttbild på Enes Jusic, ställföreträdande produktionsledare, i blå arbetskläder.
Enes Jusic. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enes Jusic, ställföreträdande produktionsledare, berättar att han blev stående utanför chefens kontor, oförmögen att gå in när han erbjöds jobb på företaget 1995 efter en kort praktik.

 Jag kom hit som flykting från Bosnienkriget och där vågar man inte prata med cheferna. Sophie var den som hjälpte mig till rätta, hon hjälpte mig mycket, säger Enes Jusic och kysser fingertopparna för att demonstrera vad han anser om sina chefer i dag.

Men cheferna har faktiskt inte alltid varit värda slängkyssar. Under en period togs det in chefer som inte alls begrep sig på den sammanhållning och de värdegrunder som rådde.

 När det kom en chef utifrån som ville införa mycket konstiga grejer då insåg vi att vi måste bilda klubb, säger Mikael Flink, ordförande på Unionenklubben.

I dag är arbetsgivaren mer lyhörd och det finns en god samsyn kring värderingar, enligt klubben. Lönerna är dock ett kapitel för sig.

 Lönerna på vissa företag i Trollhättan är rena fantasin för oss.  Men vi tävlar ju mot Asien och förstår att vi inte kan begära samma lön som i Trollhättan. Samtidigt blir det svårt att få kvalificerat folk om lönerna är för låga, säger Mikael Flink.

Växer så det sprakar

Bild på ett 5 volts kretskort. Grönt med gula kopplingar.
När man får en stöt av ett dörrhandtag är spänningen cirka 3000 volt. Ett kretskort kan gå sönder redan vid 5 volt. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

De två senaste åren har elektronikföretaget, som i dag tillverkar alltifrån laddstationer för elbilar till elektronik som används vid pacemakeroperationer, växt så det sprakat om det. Såväl omsättning som personalstyrka har fördubblats. Det är dock inte lika lätt som tidigare att få nyanställda att gå med i facket konstaterar Mikael Flink.

 De yngre ifrågasätter hela fackliga biten.

Thomas Wagnervik suckar åt konstaterandet:

 Ordet solidaritet är väl nästan struket ur ordlistan.

Han har börjat förbereda sig för sin pension med blandade känslor.

 Det känns konstigt att lämna något man varit med och skapat. Samtidigt har det inte varit någon dans på rosor precis. Den ständiga oron som fanns första tiden, mitt i all entusiasm, ledde till att flera av oss blev utbrända, det är priset vi betalade.

 Men när man kommer hit tänder man på alla cylindrar, här finns ju massor kvar att göra. Det är svårt att sluta när det sker nya saker hela tiden, säger han.  

 

Företagets historia

  • 1891 Teli (Teleindustrier AB), Televerkets egen tillverkningsindustri, anlade sin första verkstad i Stockholm.
  • 1941 startades filialen i Vänersborg som tillverkade telefonväxlar åt företag.
  • 1993 bildas Elektronik Partner AB och verksamheten slår upp dörrarna till Telis gamla lokaler 3 januari 1994.
  • 2000 blev det norska företaget Electronics Manufacturing Group (senare EMG technology) ägare.
  • 2008 bytte företaget namn till Norautron.
  • 2022 jobbar 100 anställda på Norautron i Vänersborg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.