Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

9 av 10 förlorare utan facket

Större inkomstklyftor och mindre pengar för alla utom de absolut rikaste. Så skulle Sverige se ut utan facket, enligt en rapport från Futurion. Om arbetslösheten skulle vara större eller inte, rådde det dock delade meningar om i den debatt som hölls när rapporten presenterades.
Johanna Rovira Publicerad
Janerik Henriksson/TT, Colourbox
De flesta skulle förlora på en värld utan facket. Janerik Henriksson/TT, Colourbox

Tänk dig ett parallellt universum, i mångt och mycket identiskt med vårt eget, men där facket aldrig existerat. Futurion, som är TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv, gav ett analysföretag i uppdrag att ta reda på hur Sverige skulle sett ut utan facket.

– Det är svårt att hitta robusta belägg för att den fackliga styrkan skulle påverka produktiviteten, menar Tore Englén, rapportförfattare på konsultföretaget WSP Advisory, som genom att gräva djupt i den empiriska litteraturen på området tagit fram ett facklöst scenario. 

– Däremot skulle ett svagare fack få genomgripande fördelningseffekter. 

I det helt facklösa scenariot skulle 90 procent av löntagarna ha en minskad ekonomisk standard. Översatt till kronor rör det sig för en genomsnittlig löntagare om ett inkomstbortfall årligen på 50 000-60 000 kronor.

Den procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna kan däremot räkna med en inkomstökning med närmare en halv miljon per år i ett Sverige utan fackförbund.

I den facklösa alternativa verkligheten kan man också se en positiv effekt på sysselsättningen och BNP.

– Det synes vara så att starkt fack också är synonymt med en något högre arbetslöshet. Driver man upp lönerna och har fri lönebildning får man negativa effekter, men ju högre grad av samordning i lönebildning desto lägre kan man nog förvänta sig att den negativa effekten på sysselsättningen är, sade Tore Englén.

Therese Svanström, ordförande på TCO, hajade till av slutsatsen om arbetslösheten och menade att det finns andra fakta vad gäller sysselsättningen som visar på motsatsen.

– Vi har i Sverige, med lång erfarenhet av bra kollektivavtalsarbete, sett en låg arbetslöshetsutveckling. Bra kollektivavtalsarbete handlar om att ta ett gemensamt ansvar för lönebildningen, vilket gynnar sysselsättningen, sade Therese Svanström, som tillsammans med Gulan Avci, liberal riksdagsledamot och Carl Melin, forskningsledare på Futurion, diskuterade det fiktiva facklösa scenariot.

– Storleken på den fackliga verksamhetens värde när det gäller exempelvis löneandelarna, är väldigt intressant. 50-60 000 rör sig om mycket pengar för en medelinkomsttagare, och de siffrorna sätter ett tydligt värde på vikten av ett gott fackligt arbete, sade Therese Svanström. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.