Större inkomstklyftor och mindre pengar för alla utom de absolut rikaste. Så skulle Sverige se ut utan facket, enligt en rapport från Futurion. Om arbetslösheten skulle vara större eller inte, rådde det dock delade meningar om i den debatt som hölls när rapporten presenterades.
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
De flesta skulle förlora på en värld utan facket. Janerik Henriksson/TT, Colourbox
Tänk dig ett parallellt universum, i mångt och mycket identiskt med vårt eget, men där facket aldrig existerat. Futurion, som är TCO-förbundens tankesmedja för framtidens arbetsliv, gav ett analysföretag i uppdrag att ta reda på hur Sverige skulle sett ut utan facket.
– Det är svårt att hitta robusta belägg för att den fackliga styrkan skulle påverka produktiviteten, menar Tore Englén, rapportförfattare på konsultföretaget WSP Advisory, som genom att gräva djupt i den empiriska litteraturen på området tagit fram ett facklöst scenario.
– Däremot skulle ett svagare fack få genomgripande fördelningseffekter.
I det helt facklösa scenariot skulle 90 procent av löntagarna ha en minskad ekonomisk standard. Översatt till kronor rör det sig för en genomsnittlig löntagare om ett inkomstbortfall årligen på 50 000-60 000 kronor.
Den procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna kan däremot räkna med en inkomstökning med närmare en halv miljon per år i ett Sverige utan fackförbund.
I den facklösa alternativa verkligheten kan man också se en positiv effekt på sysselsättningen och BNP.
– Det synes vara så att starkt fack också är synonymt med en något högre arbetslöshet. Driver man upp lönerna och har fri lönebildning får man negativa effekter, men ju högre grad av samordning i lönebildning desto lägre kan man nog förvänta sig att den negativa effekten på sysselsättningen är, sade Tore Englén.
Therese Svanström, ordförande på TCO, hajade till av slutsatsen om arbetslösheten och menade att det finns andra fakta vad gäller sysselsättningen som visar på motsatsen.
– Vi har i Sverige, med lång erfarenhet av bra kollektivavtalsarbete, sett en låg arbetslöshetsutveckling. Bra kollektivavtalsarbete handlar om att ta ett gemensamt ansvar för lönebildningen, vilket gynnar sysselsättningen, sade Therese Svanström, som tillsammans med Gulan Avci, liberal riksdagsledamot och Carl Melin, forskningsledare på Futurion, diskuterade det fiktiva facklösa scenariot.
– Storleken på den fackliga verksamhetens värde när det gäller exempelvis löneandelarna, är väldigt intressant. 50-60 000 rör sig om mycket pengar för en medelinkomsttagare, och de siffrorna sätter ett tydligt värde på vikten av ett gott fackligt arbete, sade Therese Svanström.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.