Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 skäl att slopa slips på jobbet

Funderar du på ge bort, önska dig eller rentav bära slips i jul? Tänk om - jobbslipsens dagar kan vara räknade av flera skäl.
Johanna Rovira Publicerad
Två män i skjorta som båda lättar på sin slips.
En klassiskt manlig symbol - eller en bakteriebomb? Skälen att lämna jobbslipsen hemma är många - här kan du läsa om 7 av dem. Foto: David Magnusson/SvD/TTColourbox.

1. Medicinska skäl

Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland, skannade för något år sedan hjärnorna på ett antal försökspersoner varav hälften bar slips. De konstaterade att slipsen ströp venerna i halsen med följd att blodcirkulationen i hjärnan sjönk. 

En annan tysk studie gjord vid forskningsinstitutet Hohenstein, visade redan 2013 att strama slipsknutar kan vara vanskliga för anställdas koncentrationsförmåga. Vid ett tryck på 40-60 mmHg sjönk förmågan med 70 procent med följd att antalet tjänstefel ökade med 85 procent. 
 

Enligt New York Eye and Ear Infirmary kan slipsen skada synen och leda till blindhet på grund av ökat ögontryck. 


2. Miljömässiga skäl 

I Japan införde premiärministern redan 2005 slipsförbud för regeringen och uppmanade landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen. 

Förra sommaren rådde Spaniens premiärminister Pedro Sanchez spanjorerna att skippa slipsen i syfte att spara el.


3. Symboliska skäl 

Den maoriske politikern Rawiri Waititi kastades 2021 ut från i Nya Zeelands parlament för att ha vägrat att bära slips, som han beskrev som en kolonial snara och en symbol för förtryck. Efter debatten som följde avskaffades slipstvång i parlamentet. 

2023 har för övrigt deklarerats som ett slipsfritt år för Malaysias parlamentsledamöter. Om det kommer att återinföras slipstvång nästa år, återstår att se. 

Slipstvång existerar inte bara bland tjänstemän. En bussförare i Umeå blev för några år sedan hemskickad med löneavdrag när han ertappades med att vara slipslös under tjocktröjan. Slipsdebaclet ledde till central förhandling och slutade med att den anställde fick en varning.

4. Ekonomiska skäl

Anställda hos den brittiske affärsmogulen Richard Branson som dristar sig till att bära slips på jobbet, riskerar att få den avklippt. Branson hävdar att han bär med sig en sax för ändamålet att demonstrera sin slipsaversion.  


5. Hygieniska skäl 

Jobbslipsen kan härbärgera ett otal ohälsosamma bakterier, inte minst i dessa förkylningstider.  Ett sjukhus i New York analyserade anställdas slipsar och hittade smittsamma bakterier och viruspartiklar på hälften av dem. 

Å andra sidan har den svenska professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, föreslagit att det är bättre att torka händerna på slipsen efter toabesöket än att använda handdukstorken som är fullständigt nedlusad med baciller. 

7. Säkerhetsskäl

Dokumentationen om slipsolyckor med fatal utgång är tämligen vek, men faktum kvarstår att vissa yrkesgrupper, som exempelvis poliser och väktare, använder fuskslipsar, alltså sådana slipsar som man knäpper på, just eftersom vanliga slipsar anses som en säkerhetsrisk i handgemäng med brottslingar.

Slipsen har gett upphov till oavsiktliga dödsfall och arbetsplatsolyckor också – en ortoped i Aukland, Nya Zeeland, hittades exempelvis död efter att slipsen fastnat i en slipmaskin.  

7. Dödliga skäl

Slipsen kallas inte strypsnara för intet. Den colombianska slipsen är en synnerligen brutal avrättningsmetod, som felaktigt tillskrivits drogkungen Pablo Escobar.  Metoden inbegriper dock inte en vanlig slips – i stället dras tungan ut genom ett snitt i strupen och lämnas dinglande på halsen.  


Fler slipsfakta 

*Forskare vid KTH har räknat ut att det finns exakt 266 682 sätt att knyta en slips på. En hel del av dem är skeva, knöliga och fula, konstaterar forskare som testat ett hundratal varianter. 
*I Edshult, Småland, finns Börjes slipsmuseum i privat regi som härbärgerar drygt 10 000 slipsar. 
* En slips kan användas till mycket mer än statusmarkör hävdar ett slipsföretag som tipsar om att slipsen är oumbärlig om man av någon anledning blir strandsatt i obygden utan mat och skydd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.