Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 skäl att slopa slips på jobbet

Funderar du på ge bort, önska dig eller rentav bära slips i jul? Tänk om - jobbslipsens dagar kan vara räknade av flera skäl.
Johanna Rovira Publicerad
Två män i skjorta som båda lättar på sin slips.
En klassiskt manlig symbol - eller en bakteriebomb? Skälen att lämna jobbslipsen hemma är många - här kan du läsa om 7 av dem. Foto: David Magnusson/SvD/TTColourbox.

1. Medicinska skäl

Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland, skannade för något år sedan hjärnorna på ett antal försökspersoner varav hälften bar slips. De konstaterade att slipsen ströp venerna i halsen med följd att blodcirkulationen i hjärnan sjönk. 

En annan tysk studie gjord vid forskningsinstitutet Hohenstein, visade redan 2013 att strama slipsknutar kan vara vanskliga för anställdas koncentrationsförmåga. Vid ett tryck på 40-60 mmHg sjönk förmågan med 70 procent med följd att antalet tjänstefel ökade med 85 procent. 
 

Enligt New York Eye and Ear Infirmary kan slipsen skada synen och leda till blindhet på grund av ökat ögontryck. 


2. Miljömässiga skäl 

I Japan införde premiärministern redan 2005 slipsförbud för regeringen och uppmanade landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen. 

Förra sommaren rådde Spaniens premiärminister Pedro Sanchez spanjorerna att skippa slipsen i syfte att spara el.


3. Symboliska skäl 

Den maoriske politikern Rawiri Waititi kastades 2021 ut från i Nya Zeelands parlament för att ha vägrat att bära slips, som han beskrev som en kolonial snara och en symbol för förtryck. Efter debatten som följde avskaffades slipstvång i parlamentet. 

2023 har för övrigt deklarerats som ett slipsfritt år för Malaysias parlamentsledamöter. Om det kommer att återinföras slipstvång nästa år, återstår att se. 

Slipstvång existerar inte bara bland tjänstemän. En bussförare i Umeå blev för några år sedan hemskickad med löneavdrag när han ertappades med att vara slipslös under tjocktröjan. Slipsdebaclet ledde till central förhandling och slutade med att den anställde fick en varning.

4. Ekonomiska skäl

Anställda hos den brittiske affärsmogulen Richard Branson som dristar sig till att bära slips på jobbet, riskerar att få den avklippt. Branson hävdar att han bär med sig en sax för ändamålet att demonstrera sin slipsaversion.  


5. Hygieniska skäl 

Jobbslipsen kan härbärgera ett otal ohälsosamma bakterier, inte minst i dessa förkylningstider.  Ett sjukhus i New York analyserade anställdas slipsar och hittade smittsamma bakterier och viruspartiklar på hälften av dem. 

Å andra sidan har den svenska professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, föreslagit att det är bättre att torka händerna på slipsen efter toabesöket än att använda handdukstorken som är fullständigt nedlusad med baciller. 

7. Säkerhetsskäl

Dokumentationen om slipsolyckor med fatal utgång är tämligen vek, men faktum kvarstår att vissa yrkesgrupper, som exempelvis poliser och väktare, använder fuskslipsar, alltså sådana slipsar som man knäpper på, just eftersom vanliga slipsar anses som en säkerhetsrisk i handgemäng med brottslingar.

Slipsen har gett upphov till oavsiktliga dödsfall och arbetsplatsolyckor också – en ortoped i Aukland, Nya Zeeland, hittades exempelvis död efter att slipsen fastnat i en slipmaskin.  

7. Dödliga skäl

Slipsen kallas inte strypsnara för intet. Den colombianska slipsen är en synnerligen brutal avrättningsmetod, som felaktigt tillskrivits drogkungen Pablo Escobar.  Metoden inbegriper dock inte en vanlig slips – i stället dras tungan ut genom ett snitt i strupen och lämnas dinglande på halsen.  


Fler slipsfakta 

*Forskare vid KTH har räknat ut att det finns exakt 266 682 sätt att knyta en slips på. En hel del av dem är skeva, knöliga och fula, konstaterar forskare som testat ett hundratal varianter. 
*I Edshult, Småland, finns Börjes slipsmuseum i privat regi som härbärgerar drygt 10 000 slipsar. 
* En slips kan användas till mycket mer än statusmarkör hävdar ett slipsföretag som tipsar om att slipsen är oumbärlig om man av någon anledning blir strandsatt i obygden utan mat och skydd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.