Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 skäl att slopa slips på jobbet

Funderar du på ge bort, önska dig eller rentav bära slips i jul? Tänk om - jobbslipsens dagar kan vara räknade av flera skäl.
Johanna Rovira Publicerad
Två män i skjorta som båda lättar på sin slips.
En klassiskt manlig symbol - eller en bakteriebomb? Skälen att lämna jobbslipsen hemma är många - här kan du läsa om 7 av dem. Foto: David Magnusson/SvD/TTColourbox.

1. Medicinska skäl

Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland, skannade för något år sedan hjärnorna på ett antal försökspersoner varav hälften bar slips. De konstaterade att slipsen ströp venerna i halsen med följd att blodcirkulationen i hjärnan sjönk. 

En annan tysk studie gjord vid forskningsinstitutet Hohenstein, visade redan 2013 att strama slipsknutar kan vara vanskliga för anställdas koncentrationsförmåga. Vid ett tryck på 40-60 mmHg sjönk förmågan med 70 procent med följd att antalet tjänstefel ökade med 85 procent. 
 

Enligt New York Eye and Ear Infirmary kan slipsen skada synen och leda till blindhet på grund av ökat ögontryck. 


2. Miljömässiga skäl 

I Japan införde premiärministern redan 2005 slipsförbud för regeringen och uppmanade landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen. 

Förra sommaren rådde Spaniens premiärminister Pedro Sanchez spanjorerna att skippa slipsen i syfte att spara el.


3. Symboliska skäl 

Den maoriske politikern Rawiri Waititi kastades 2021 ut från i Nya Zeelands parlament för att ha vägrat att bära slips, som han beskrev som en kolonial snara och en symbol för förtryck. Efter debatten som följde avskaffades slipstvång i parlamentet. 

2023 har för övrigt deklarerats som ett slipsfritt år för Malaysias parlamentsledamöter. Om det kommer att återinföras slipstvång nästa år, återstår att se. 

Slipstvång existerar inte bara bland tjänstemän. En bussförare i Umeå blev för några år sedan hemskickad med löneavdrag när han ertappades med att vara slipslös under tjocktröjan. Slipsdebaclet ledde till central förhandling och slutade med att den anställde fick en varning.

4. Ekonomiska skäl

Anställda hos den brittiske affärsmogulen Richard Branson som dristar sig till att bära slips på jobbet, riskerar att få den avklippt. Branson hävdar att han bär med sig en sax för ändamålet att demonstrera sin slipsaversion.  


5. Hygieniska skäl 

Jobbslipsen kan härbärgera ett otal ohälsosamma bakterier, inte minst i dessa förkylningstider.  Ett sjukhus i New York analyserade anställdas slipsar och hittade smittsamma bakterier och viruspartiklar på hälften av dem. 

Å andra sidan har den svenska professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, föreslagit att det är bättre att torka händerna på slipsen efter toabesöket än att använda handdukstorken som är fullständigt nedlusad med baciller. 

7. Säkerhetsskäl

Dokumentationen om slipsolyckor med fatal utgång är tämligen vek, men faktum kvarstår att vissa yrkesgrupper, som exempelvis poliser och väktare, använder fuskslipsar, alltså sådana slipsar som man knäpper på, just eftersom vanliga slipsar anses som en säkerhetsrisk i handgemäng med brottslingar.

Slipsen har gett upphov till oavsiktliga dödsfall och arbetsplatsolyckor också – en ortoped i Aukland, Nya Zeeland, hittades exempelvis död efter att slipsen fastnat i en slipmaskin.  

7. Dödliga skäl

Slipsen kallas inte strypsnara för intet. Den colombianska slipsen är en synnerligen brutal avrättningsmetod, som felaktigt tillskrivits drogkungen Pablo Escobar.  Metoden inbegriper dock inte en vanlig slips – i stället dras tungan ut genom ett snitt i strupen och lämnas dinglande på halsen.  


Fler slipsfakta 

*Forskare vid KTH har räknat ut att det finns exakt 266 682 sätt att knyta en slips på. En hel del av dem är skeva, knöliga och fula, konstaterar forskare som testat ett hundratal varianter. 
*I Edshult, Småland, finns Börjes slipsmuseum i privat regi som härbärgerar drygt 10 000 slipsar. 
* En slips kan användas till mycket mer än statusmarkör hävdar ett slipsföretag som tipsar om att slipsen är oumbärlig om man av någon anledning blir strandsatt i obygden utan mat och skydd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.