Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland, skannade för något år sedan hjärnorna på ett antal försökspersoner varav hälften bar slips. De konstaterade att slipsen ströp venerna i halsen med följd att blodcirkulationen i hjärnan sjönk.
En annan tysk studie gjord vid forskningsinstitutet Hohenstein, visade redan 2013 att strama slipsknutar kan vara vanskliga för anställdas koncentrationsförmåga. Vid ett tryck på 40-60 mmHg sjönk förmågan med 70 procent med följd att antalet tjänstefel ökade med 85 procent.
Enligt New York Eye and Ear Infirmary kan slipsen skada synen och leda till blindhet på grund av ökat ögontryck.
I Japan införde premiärministern redan 2005 slipsförbud för regeringen och uppmanade landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen.
Förra sommaren rådde Spaniens premiärminister Pedro Sanchez spanjorerna att skippa slipsen i syfte att spara el.
Den maoriske politikern Rawiri Waititi kastades 2021 ut från i Nya Zeelands parlament för att ha vägrat att bära slips, som han beskrev som en kolonial snara och en symbol för förtryck. Efter debatten som följde avskaffades slipstvång i parlamentet.
2023 har för övrigt deklarerats som ett slipsfritt år för Malaysias parlamentsledamöter. Om det kommer att återinföras slipstvång nästa år, återstår att se.
Slipstvång existerar inte bara bland tjänstemän. En bussförare i Umeå blev för några år sedan hemskickad med löneavdrag när han ertappades med att vara slipslös under tjocktröjan. Slipsdebaclet ledde till central förhandling och slutade med att den anställde fick en varning.
Anställda hos den brittiske affärsmogulen Richard Branson som dristar sig till att bära slips på jobbet, riskerar att få den avklippt. Branson hävdar att han bär med sig en sax för ändamålet att demonstrera sin slipsaversion.
Jobbslipsen kan härbärgera ett otal ohälsosamma bakterier, inte minst i dessa förkylningstider. Ett sjukhus i New York analyserade anställdas slipsar och hittade smittsamma bakterier och viruspartiklar på hälften av dem.
Å andra sidan har den svenska professorn i klinisk bakteriologi, Agnes Wold, föreslagit att det är bättre att torka händerna på slipsen efter toabesöket än att använda handdukstorken som är fullständigt nedlusad med baciller.
Dokumentationen om slipsolyckor med fatal utgång är tämligen vek, men faktum kvarstår att vissa yrkesgrupper, som exempelvis poliser och väktare, använder fuskslipsar, alltså sådana slipsar som man knäpper på, just eftersom vanliga slipsar anses som en säkerhetsrisk i handgemäng med brottslingar.
Slipsen har gett upphov till oavsiktliga dödsfall och arbetsplatsolyckor också – en ortoped i Aukland, Nya Zeeland, hittades exempelvis död efter att slipsen fastnat i en slipmaskin.
Slipsen kallas inte strypsnara för intet. Den colombianska slipsen är en synnerligen brutal avrättningsmetod, som felaktigt tillskrivits drogkungen Pablo Escobar. Metoden inbegriper dock inte en vanlig slips – i stället dras tungan ut genom ett snitt i strupen och lämnas dinglande på halsen.
*Forskare vid KTH har räknat ut att det finns exakt 266 682 sätt att knyta en slips på. En hel del av dem är skeva, knöliga och fula, konstaterar forskare som testat ett hundratal varianter.
*I Edshult, Småland, finns Börjes slipsmuseum i privat regi som härbärgerar drygt 10 000 slipsar.
* En slips kan användas till mycket mer än statusmarkör hävdar ett slipsföretag som tipsar om att slipsen är oumbärlig om man av någon anledning blir strandsatt i obygden utan mat och skydd.
Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.
Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.
– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.
Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.
Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.
– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.
Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt.
– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.
Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.
– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.
Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.
Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.
För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.
Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.
Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer.
Källa: TT, CSN
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
