Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 myter om säljare och försäljning

En stjärnsäljare kan kränga sand i Sahara. Bilden av försäljare är full av floskler och missförstånd. Patrik Nordkvist, själv rådgivare inom försäljning, slår hål på de vanligaste myterna.
Elisabeth Brising Publicerad
Försäljare i cykelaffär
Att kunden alltid har rätt eller att man föds till att jobba som säljare är två vanliga myter om yrket enligt Patrik Nordkvist. Foto: Shutterstock
Patrik Nordkvist
Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl

Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen och utbildar säljare. Han tror att många av myterna kring försäljning kommer från historien då säljare var tvungna att skrika sig hesa på en marknad eller fara från hus till hus och sällan träffade kunderna mer än en gång.

Flosklerna ligger långt från dagens verklighet där försäljning är en relation med kunder som måste vårdas över tid och säljaren en person som kan vara både introvert och ödmjuk.

Men en del av fördomarna hjälper säljarna också själva till att sprida. Som den att det alltid handlar om att ”vinna” eller att en stjärnsäljare kan sälja vad som helst till vem som helst.

1. Kunden har alltid rätt"

– Man ska inte alltid göra som kunderna vill. De har visserligen alltid rätt i vad de har för problem, men de vet inte alltid vad lösningen är. Det gäller att hitta en matchning mellan kundens problem, säljarens lösning och priset.

2. Du föds till säljare

– Det där får många höra som är bra på relationer eller pratar mycket. Du är inte född till något här i livet, men du kanske har en viss förmåga som du kan träna upp. Att vara kommunikativ är viktigt för alla säljare, liksom att skapa relationer. Ett visst ekonomiskt tänk krävs. Du måste förstå matte och pengar, ha koll på priser och kunna förhandla.

3. Säljare pratar alltid mycket

– Telefonförsäljare pratar säkert mer än andra, men ju mer avancerade saker du säljer desto mindre pratig behöver du vara. Du tjänar ofta mer på att vara lyssnade och känna av kunden. Kan du lyssna, känna av stämningen och förstå andra har du förstås nytta av det också. Om du inte ställer frågor och förstår vad personen behöver kan du inte sälja på ett bra sätt.

4. Försäljning går ut på att manipulera kunden

– Självfallet tränar vi säljare i hur de ska påverka kunden men jag brukar skilja på att övertyga och att övertala. Om jag övertalar dig kommer du känna dig lurad och få en dålig eftersmak när vi gjort affärer. Jag vill ju som säljare att du ska komma tillbaka. Få klarar sig idag på att sälja något en gång och sedan försvinna. Men om jag övertygar dig har du istället ändrat åsikt och fattat ett medvetet beslut. 

5. En bra produkt säljer sig själv

– Många som inte själva är säljare tror att kunder söker upp det bästa alternativet. Att ”en bra produkt säljer sig själv” gäller bara mycket pålästa personer - inte den stora massan. Till det behövs säljare. Det finns så mycket utbud att folk inte kan ha koll på allt. Därför behövs både säljare och marknadsförare som jobbar bra ihop.

6. En bra säljare kan kränga sand i Sahara

– Har du en värdelös produkt kan en duktig säljare ändå manipulera människor att köpa den ett tag, men det slår tillbaka på sikt. Vissa säljchefer, vd:ar och entreprenörer påstår att bra säljare kan sälja vad som helst. Men en skicklig säljare skulle inte göra det, eftersom det tar för mycket dyrbar tid att övertyga någon om att köpa något den inte vill ha. Man måste prioritera och välja vem man ska sälja till. Bra säljare jobbar utifrån minsta motståndets lag, hittar sin målgrupp och lyssnar på den.

7. Alla kunder vill ha lägsta pris

– Ingen vill bli lurad och ingen vill betala för mycket. Men om alla ville ha lägsta pris skulle alltid den som säljer billigast sälja allt. Så är det inte. Hur mycket vi vill betala beror på hur bråttom vi har, hur stort problem vi tycker att vi har och hur viktig varan är för oss personligen. Din hobby lägger du gärna mer pengar på, medan sådant du måste ha men inte är lika intresserad av kan få dig att vilja betala mindre. Även här handlar det om en matchning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.