Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 myter om säljare och försäljning

En stjärnsäljare kan kränga sand i Sahara. Bilden av försäljare är full av floskler och missförstånd. Patrik Nordkvist, själv rådgivare inom försäljning, slår hål på de vanligaste myterna.
Elisabeth Brising Publicerad
Försäljare i cykelaffär
Att kunden alltid har rätt eller att man föds till att jobba som säljare är två vanliga myter om yrket enligt Patrik Nordkvist. Foto: Shutterstock
Patrik Nordkvist
Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl

Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen och utbildar säljare. Han tror att många av myterna kring försäljning kommer från historien då säljare var tvungna att skrika sig hesa på en marknad eller fara från hus till hus och sällan träffade kunderna mer än en gång.

Flosklerna ligger långt från dagens verklighet där försäljning är en relation med kunder som måste vårdas över tid och säljaren en person som kan vara både introvert och ödmjuk.

Men en del av fördomarna hjälper säljarna också själva till att sprida. Som den att det alltid handlar om att ”vinna” eller att en stjärnsäljare kan sälja vad som helst till vem som helst.

1. Kunden har alltid rätt"

– Man ska inte alltid göra som kunderna vill. De har visserligen alltid rätt i vad de har för problem, men de vet inte alltid vad lösningen är. Det gäller att hitta en matchning mellan kundens problem, säljarens lösning och priset.

2. Du föds till säljare

– Det där får många höra som är bra på relationer eller pratar mycket. Du är inte född till något här i livet, men du kanske har en viss förmåga som du kan träna upp. Att vara kommunikativ är viktigt för alla säljare, liksom att skapa relationer. Ett visst ekonomiskt tänk krävs. Du måste förstå matte och pengar, ha koll på priser och kunna förhandla.

3. Säljare pratar alltid mycket

– Telefonförsäljare pratar säkert mer än andra, men ju mer avancerade saker du säljer desto mindre pratig behöver du vara. Du tjänar ofta mer på att vara lyssnade och känna av kunden. Kan du lyssna, känna av stämningen och förstå andra har du förstås nytta av det också. Om du inte ställer frågor och förstår vad personen behöver kan du inte sälja på ett bra sätt.

4. Försäljning går ut på att manipulera kunden

– Självfallet tränar vi säljare i hur de ska påverka kunden men jag brukar skilja på att övertyga och att övertala. Om jag övertalar dig kommer du känna dig lurad och få en dålig eftersmak när vi gjort affärer. Jag vill ju som säljare att du ska komma tillbaka. Få klarar sig idag på att sälja något en gång och sedan försvinna. Men om jag övertygar dig har du istället ändrat åsikt och fattat ett medvetet beslut. 

5. En bra produkt säljer sig själv

– Många som inte själva är säljare tror att kunder söker upp det bästa alternativet. Att ”en bra produkt säljer sig själv” gäller bara mycket pålästa personer - inte den stora massan. Till det behövs säljare. Det finns så mycket utbud att folk inte kan ha koll på allt. Därför behövs både säljare och marknadsförare som jobbar bra ihop.

6. En bra säljare kan kränga sand i Sahara

– Har du en värdelös produkt kan en duktig säljare ändå manipulera människor att köpa den ett tag, men det slår tillbaka på sikt. Vissa säljchefer, vd:ar och entreprenörer påstår att bra säljare kan sälja vad som helst. Men en skicklig säljare skulle inte göra det, eftersom det tar för mycket dyrbar tid att övertyga någon om att köpa något den inte vill ha. Man måste prioritera och välja vem man ska sälja till. Bra säljare jobbar utifrån minsta motståndets lag, hittar sin målgrupp och lyssnar på den.

7. Alla kunder vill ha lägsta pris

– Ingen vill bli lurad och ingen vill betala för mycket. Men om alla ville ha lägsta pris skulle alltid den som säljer billigast sälja allt. Så är det inte. Hur mycket vi vill betala beror på hur bråttom vi har, hur stort problem vi tycker att vi har och hur viktig varan är för oss personligen. Din hobby lägger du gärna mer pengar på, medan sådant du måste ha men inte är lika intresserad av kan få dig att vilja betala mindre. Även här handlar det om en matchning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.