Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

7 myter om säljare och försäljning

En stjärnsäljare kan kränga sand i Sahara. Bilden av försäljare är full av floskler och missförstånd. Patrik Nordkvist, själv rådgivare inom försäljning, slår hål på de vanligaste myterna.
Elisabeth Brising Publicerad
Försäljare i cykelaffär
Att kunden alltid har rätt eller att man föds till att jobba som säljare är två vanliga myter om yrket enligt Patrik Nordkvist. Foto: Shutterstock
Patrik Nordkvist
Patrik Nordkvist. Foto: Kristian Pohl

Patrik Nordkvist driver bloggen Försäljningschefen och utbildar säljare. Han tror att många av myterna kring försäljning kommer från historien då säljare var tvungna att skrika sig hesa på en marknad eller fara från hus till hus och sällan träffade kunderna mer än en gång.

Flosklerna ligger långt från dagens verklighet där försäljning är en relation med kunder som måste vårdas över tid och säljaren en person som kan vara både introvert och ödmjuk.

Men en del av fördomarna hjälper säljarna också själva till att sprida. Som den att det alltid handlar om att ”vinna” eller att en stjärnsäljare kan sälja vad som helst till vem som helst.

1. Kunden har alltid rätt"

– Man ska inte alltid göra som kunderna vill. De har visserligen alltid rätt i vad de har för problem, men de vet inte alltid vad lösningen är. Det gäller att hitta en matchning mellan kundens problem, säljarens lösning och priset.

2. Du föds till säljare

– Det där får många höra som är bra på relationer eller pratar mycket. Du är inte född till något här i livet, men du kanske har en viss förmåga som du kan träna upp. Att vara kommunikativ är viktigt för alla säljare, liksom att skapa relationer. Ett visst ekonomiskt tänk krävs. Du måste förstå matte och pengar, ha koll på priser och kunna förhandla.

3. Säljare pratar alltid mycket

– Telefonförsäljare pratar säkert mer än andra, men ju mer avancerade saker du säljer desto mindre pratig behöver du vara. Du tjänar ofta mer på att vara lyssnade och känna av kunden. Kan du lyssna, känna av stämningen och förstå andra har du förstås nytta av det också. Om du inte ställer frågor och förstår vad personen behöver kan du inte sälja på ett bra sätt.

4. Försäljning går ut på att manipulera kunden

– Självfallet tränar vi säljare i hur de ska påverka kunden men jag brukar skilja på att övertyga och att övertala. Om jag övertalar dig kommer du känna dig lurad och få en dålig eftersmak när vi gjort affärer. Jag vill ju som säljare att du ska komma tillbaka. Få klarar sig idag på att sälja något en gång och sedan försvinna. Men om jag övertygar dig har du istället ändrat åsikt och fattat ett medvetet beslut. 

5. En bra produkt säljer sig själv

– Många som inte själva är säljare tror att kunder söker upp det bästa alternativet. Att ”en bra produkt säljer sig själv” gäller bara mycket pålästa personer - inte den stora massan. Till det behövs säljare. Det finns så mycket utbud att folk inte kan ha koll på allt. Därför behövs både säljare och marknadsförare som jobbar bra ihop.

6. En bra säljare kan kränga sand i Sahara

– Har du en värdelös produkt kan en duktig säljare ändå manipulera människor att köpa den ett tag, men det slår tillbaka på sikt. Vissa säljchefer, vd:ar och entreprenörer påstår att bra säljare kan sälja vad som helst. Men en skicklig säljare skulle inte göra det, eftersom det tar för mycket dyrbar tid att övertyga någon om att köpa något den inte vill ha. Man måste prioritera och välja vem man ska sälja till. Bra säljare jobbar utifrån minsta motståndets lag, hittar sin målgrupp och lyssnar på den.

7. Alla kunder vill ha lägsta pris

– Ingen vill bli lurad och ingen vill betala för mycket. Men om alla ville ha lägsta pris skulle alltid den som säljer billigast sälja allt. Så är det inte. Hur mycket vi vill betala beror på hur bråttom vi har, hur stort problem vi tycker att vi har och hur viktig varan är för oss personligen. Din hobby lägger du gärna mer pengar på, medan sådant du måste ha men inte är lika intresserad av kan få dig att vilja betala mindre. Även här handlar det om en matchning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.