Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 saker du måste veta om framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav på oss. Vi kan komma att behöva vidareutbilda oss, byta arbetsplats, eller till och med byta yrke. Här är listan över de tre viktigaste sakerna du måste veta om framtidens arbetsmarknad.
Carolina Högling Publicerad
En telefon där skärmen visar AI bredvid en tecknad glödlampa.
Vad krävs för att möta framtidens arbetsmarknad? Upptäck de viktigaste trenderna och färdigheterna som arbetsgivare kommer behöva. En av de viktigaste färdigheterna att ha på arbetsmarknaden i framtiden kommer vara kunskaper inom AI. Foto: Colourbox

Ständig kompetensutveckling och anpassningsförmåga. Det är ett måste för den som vill ha en chans på framtidens arbetsmarknad, enligt rapporten ”Future of Jobs Report 2025”. Den som förstår de viktigaste trenderna och besitter rätt kunskaper har lättare att lyckas på framtidens arbetsmarknad.

Lista över vad du behöver ha koll på 

  1. Trenderna att hänga med i 

Teknisk utveckling, ekonomisk osäkerhet och den gröna omställningen är några av de viktigaste trenderna som förväntas förändra och forma den globala arbetsmarknaden fram till 2030. Trenderna innefattar bland annat AI, övergången till hållbara energikällor och den åldrande befolkningen. Alla viktiga att hålla koll på, både för arbetsgivare och arbetstagare, för att själva hänga med i utvecklingen. 

  1. Kunskaperna du behöver för framtiden

Kunskaper inom AI toppar listan över snabbast växande färdigheter som kommer att behövas inom arbetslivet i framtiden. På listan finns även kunskaper inom nätverks- och cybersäkerhet och teknik. Utöver teknikrelaterade färdigheter förväntas flexibilitet, kreativitet och nyfikenhet fortsätta öka i betydelse under de kommande fem åren. Färdigheter som inte förväntas vara lika viktiga framåt är uthållighet, manuell fingerfärdighet och precision. I genomsnitt kan man som arbetstagare förvänta sig att två femtedelar av ens befintliga kompetens i arbetet kommer att förändras, eller bli föråldrad under perioden 2025-2030, visar rapporten. 

  1. AI tar (inte) över

Hos många verkar det finnas en rädsla över att AI tar över och att jobben därmed försvinner. Den rädslan är enligt rapporten inte helt befogad. Trots att jobb förväntas försvinna, är dessa inte lika många som jobben som förväntas tillkomma. Det som dock kan hända är att de nya jobben kräver en annan kompetens. Där kan en av de viktigaste egenskaperna för framtidens arbetstagare, flexibilitet, komma att sättas på prov. Rapporten presenterar att om världens arbetskraft bestod av 100 personer skulle 59 behöva någon typ av vidareutbildning fram till 2030. 

Topp 10 färdigheter som blir allt viktigare på arbetsmarknaden 2025-2030

  1. AI och big data 
  2. Nätverks- och cybersäkerhet
  3. Tekniskt kunnande 
  4. Kreativitet
  5. Flexibilitet
  6. Nyfikenhet
  7. Ledarskap och socialt inflytande
  8. Talent management
  9. Analytiskt tänkande 
  10. Miljövård

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.