Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 saker du måste veta om framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav på oss. Vi kan komma att behöva vidareutbilda oss, byta arbetsplats, eller till och med byta yrke. Här är listan över de tre viktigaste sakerna du måste veta om framtidens arbetsmarknad.
Carolina Högling Publicerad
En telefon där skärmen visar AI bredvid en tecknad glödlampa.
Vad krävs för att möta framtidens arbetsmarknad? Upptäck de viktigaste trenderna och färdigheterna som arbetsgivare kommer behöva. En av de viktigaste färdigheterna att ha på arbetsmarknaden i framtiden kommer vara kunskaper inom AI. Foto: Colourbox

Ständig kompetensutveckling och anpassningsförmåga. Det är ett måste för den som vill ha en chans på framtidens arbetsmarknad, enligt rapporten ”Future of Jobs Report 2025”. Den som förstår de viktigaste trenderna och besitter rätt kunskaper har lättare att lyckas på framtidens arbetsmarknad.

Lista över vad du behöver ha koll på 

  1. Trenderna att hänga med i 

Teknisk utveckling, ekonomisk osäkerhet och den gröna omställningen är några av de viktigaste trenderna som förväntas förändra och forma den globala arbetsmarknaden fram till 2030. Trenderna innefattar bland annat AI, övergången till hållbara energikällor och den åldrande befolkningen. Alla viktiga att hålla koll på, både för arbetsgivare och arbetstagare, för att själva hänga med i utvecklingen. 

  1. Kunskaperna du behöver för framtiden

Kunskaper inom AI toppar listan över snabbast växande färdigheter som kommer att behövas inom arbetslivet i framtiden. På listan finns även kunskaper inom nätverks- och cybersäkerhet och teknik. Utöver teknikrelaterade färdigheter förväntas flexibilitet, kreativitet och nyfikenhet fortsätta öka i betydelse under de kommande fem åren. Färdigheter som inte förväntas vara lika viktiga framåt är uthållighet, manuell fingerfärdighet och precision. I genomsnitt kan man som arbetstagare förvänta sig att två femtedelar av ens befintliga kompetens i arbetet kommer att förändras, eller bli föråldrad under perioden 2025-2030, visar rapporten. 

  1. AI tar (inte) över

Hos många verkar det finnas en rädsla över att AI tar över och att jobben därmed försvinner. Den rädslan är enligt rapporten inte helt befogad. Trots att jobb förväntas försvinna, är dessa inte lika många som jobben som förväntas tillkomma. Det som dock kan hända är att de nya jobben kräver en annan kompetens. Där kan en av de viktigaste egenskaperna för framtidens arbetstagare, flexibilitet, komma att sättas på prov. Rapporten presenterar att om världens arbetskraft bestod av 100 personer skulle 59 behöva någon typ av vidareutbildning fram till 2030. 

Topp 10 färdigheter som blir allt viktigare på arbetsmarknaden 2025-2030

  1. AI och big data 
  2. Nätverks- och cybersäkerhet
  3. Tekniskt kunnande 
  4. Kreativitet
  5. Flexibilitet
  6. Nyfikenhet
  7. Ledarskap och socialt inflytande
  8. Talent management
  9. Analytiskt tänkande 
  10. Miljövård

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.