Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 saker du måste veta om framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav på oss. Vi kan komma att behöva vidareutbilda oss, byta arbetsplats, eller till och med byta yrke. Här är listan över de tre viktigaste sakerna du måste veta om framtidens arbetsmarknad.
Carolina Högling Publicerad
En telefon där skärmen visar AI bredvid en tecknad glödlampa.
Vad krävs för att möta framtidens arbetsmarknad? Upptäck de viktigaste trenderna och färdigheterna som arbetsgivare kommer behöva. En av de viktigaste färdigheterna att ha på arbetsmarknaden i framtiden kommer vara kunskaper inom AI. Foto: Colourbox

Ständig kompetensutveckling och anpassningsförmåga. Det är ett måste för den som vill ha en chans på framtidens arbetsmarknad, enligt rapporten ”Future of Jobs Report 2025”. Den som förstår de viktigaste trenderna och besitter rätt kunskaper har lättare att lyckas på framtidens arbetsmarknad.

Lista över vad du behöver ha koll på 

  1. Trenderna att hänga med i 

Teknisk utveckling, ekonomisk osäkerhet och den gröna omställningen är några av de viktigaste trenderna som förväntas förändra och forma den globala arbetsmarknaden fram till 2030. Trenderna innefattar bland annat AI, övergången till hållbara energikällor och den åldrande befolkningen. Alla viktiga att hålla koll på, både för arbetsgivare och arbetstagare, för att själva hänga med i utvecklingen. 

  1. Kunskaperna du behöver för framtiden

Kunskaper inom AI toppar listan över snabbast växande färdigheter som kommer att behövas inom arbetslivet i framtiden. På listan finns även kunskaper inom nätverks- och cybersäkerhet och teknik. Utöver teknikrelaterade färdigheter förväntas flexibilitet, kreativitet och nyfikenhet fortsätta öka i betydelse under de kommande fem åren. Färdigheter som inte förväntas vara lika viktiga framåt är uthållighet, manuell fingerfärdighet och precision. I genomsnitt kan man som arbetstagare förvänta sig att två femtedelar av ens befintliga kompetens i arbetet kommer att förändras, eller bli föråldrad under perioden 2025-2030, visar rapporten. 

  1. AI tar (inte) över

Hos många verkar det finnas en rädsla över att AI tar över och att jobben därmed försvinner. Den rädslan är enligt rapporten inte helt befogad. Trots att jobb förväntas försvinna, är dessa inte lika många som jobben som förväntas tillkomma. Det som dock kan hända är att de nya jobben kräver en annan kompetens. Där kan en av de viktigaste egenskaperna för framtidens arbetstagare, flexibilitet, komma att sättas på prov. Rapporten presenterar att om världens arbetskraft bestod av 100 personer skulle 59 behöva någon typ av vidareutbildning fram till 2030. 

Topp 10 färdigheter som blir allt viktigare på arbetsmarknaden 2025-2030

  1. AI och big data 
  2. Nätverks- och cybersäkerhet
  3. Tekniskt kunnande 
  4. Kreativitet
  5. Flexibilitet
  6. Nyfikenhet
  7. Ledarskap och socialt inflytande
  8. Talent management
  9. Analytiskt tänkande 
  10. Miljövård

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.