Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Visstidaren Anna fick hjälp att gå vidare i arbetslivet

Får du inte längre säsongsjobba? Eller är din projektanställning slut? Även den som är visstidsanställd kan ha rätt till personlig hjälp att gå vidare i arbetslivet, vilket många tycks missa. Anna Malm Christensen är glad att hon inte gjorde det.
Anita Täpp Publicerad
Privat
Anna Malm Christensen var visstidsanställd och fick hjälp av trygghetsrådet TRS att söka nytt jobb. Privat

De flesta av Unionens medlemmar som omfattas av ett kollektivavtal har rätt till omställningshjälp av trygghetsrådet TRR om de blir av med jobbet. Men det gäller bara den som är tillsvidareanställd.

Visserligen finns nu ett förslag om att detta också ska gälla alla visstidsanställda, enligt en rapport i den pågående las-utredningen. Men så är alltså inte fallet i dag.

Läs mer: Las - Det förhandlar parterna om

Undantaget är runt 10 000 Unionenmedlemmar vars arbetsgivare i stället tecknat ett kollektivavtal som ger omställningshjälp via trygghetsrådet TRS. Det gäller exempelvis jobb inom idrotts- och kultursektorn, kooperationen, ideella föreningar, viss industri liksom en del jobb inom nöjessektorn.

Men det här är något som ledningen för TRS befarar att många missar.

– Det gäller inte minst nu i coronakrisen när vi tror att många visstidsanställda i flera av de här branscherna inte har fått planerade tillfälliga jobb eller blivit av med en anställning. Ändå har bara 30 personer fått hjälp under våren, säger Helena Sundqvist Laurin, kommunikationsansvarig på TRS.

Orsaken tros vara att många visstidsanställda inte känner till att det här stödet finns.

När en tillsvidareanställd blir uppsagd sker alltid en förhandling mellan facket och arbetsgivaren vilket leder till att den uppsagde som har rätt till omställningsstöd av ett trygghetsråd, får information om det och också blir anmäld dit.

Läs mer: Visstidsanställning? Tänk på det här!

Eftersom en förhandling nästan aldrig sker när en visstidsanställning tar slut är det inte säkert att information om möjligheten till stöd av TRS ges och då hänger det också på den drabbade själv att ta kontakt med trygghetsrådet.

Så var det också för Anna Malm Christensen; en av de som fått omställningshjälp av TRS under våren, sedan hennes projektanställning för Hiv-Sverige tog slut vid årsskiftet.

Att hon fick veta att den möjligheten fanns berodde bara på slumpen; att hon råkade vara inhyrd på ett kontorshotell i Malmö, med en representant för TRS inhyrd i rummet bredvid.

– Därför anmälde jag mig genast till TRS när jobbet tog slut. Och det kändes otroligt skönt att bli uppfångad på det vis jag blev tack vare trygghetsrådet. Det är ett stöd som jag önskar att alla som blir av med jobbet skulle få, säger Anna Malm Christensen som sedan april har en provanställning som sektionschef för evenemang och rekreation inom Malmö stad.

Vägen dit innebar bland annat att hon fick en personlig rådgivare som gick till botten med vilka mål Anna hade och vilken hjälp hon behövde för att komma dit. Anna fick sedan en kortare utbildning som ska öka hennes möjligheter på arbetsmarknaden bekostad av TRS.

När hon sökte jobb fick hon hjälp för att förbättra sitt cv och sitt personliga brev och när hon gick igenom den omfattande rekryteringsprocessen till det jobb hon nu har fick hon hjälp av en coach. Som med hur hon skulle kunna förbereda sig för intervjuer.

– Det var så skönt och tryggt att få den här hjälpen. För när man redan har gått igenom tänkbara scenarier så får man ju en helt annan säkerhet än man skulle ha haft annars, säger Anna Malm Christensen.

Efter sin tidigare projektanställning hade Anna funderingar på om hon verkligen skulle ta provanställningen på Malmö Stad när hon erbjuds den.

– Men då fick jag veta att TRS pausar mig så länge. Så om jag står där utan jobb i höst igen så kan jag kontakta och få hjälp av trygghetsrådet igen. Det är något jag uppskattar väldigt mycket, säger hon.

Är du själv berättigad till stöd från TRS? Läs mer om villkoren och möjligheterna här.

Villkor för stöd från TRS

  • Arbetsgivaren ska vara ansluten till trygghetsrådet TRS.
  • Du ska under de senaste fem åren ha varit anställd minst 18 månader av en eller flera arbetsgivare.
  •  Du måste ha jobbat minst åtta timmar per vecka under din senaste anställning.
  • Stödet ska sökas senast ett år efter att den senaste anställningen upphörde.
  • Du måste själv söka stödet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Deltagare på Walk & Talk går i grupp under en nätverkspromenad för arbetssökande i Stockholm.
Varannan eller var tredje vecka träffas arbetssökande i Stockholm och promenerar tillsammans och stöttar varandra- Foto: Anders G Warne.

 En solig men kylig tisdag i slutet av april träffas ett tjugotal personer strax efter lunch utanför Centralstationen i Stockholm. De flesta är arbetssökande och flera av dem har träffats tidigare under dessa arrangerade promenader som har fått namnet Walk & Talk. Efter en stund börjar samtliga promenera i maklig takt, två och två, till Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. 

Det kan vara bra att prata om vad man vill göra framåt – inte så mycket om vad man gjort. Vi roterar efter tio minuter och byter samtalspartner, deklarerar Jonas Mauritzson, initiativtagare och arrangör till dessa återkommande promenader. 

Jobbsökare söker sammanhang på Walk & Talk

Helena Risbäck är arbetssökande sedan i augusti, då hon sade upp sig själv från en tjänst som ekonomichef på en målerifirma. Hon har gått med på promenader tre gånger tidigare. 

– Jag tror man har behov av att ses och tillhöra ett sammanhang. Här får jag frisk luft och trevligt sällskap. Det är jättetrögt på arbetsmarknaden nu, men jag är positiv och tror att allt jag gör kommer att leda till något, säger Helena Risbäck.

Helena Risbäck
Helena Risbäck deltar i Walk & Talk för fjärde gången. Foto: Anders G Warne

Hennes relativt nyfunna bekantskap och vandringskamrat Mats Guldbrand understryker vikten av nätverkande. 

– Sedan jag blev av med mitt jobb på Ericsson har jag varit på tio jobbintervjuer. Sju av dem har jag definitivt fått till tack vare nätverkande, säger han. 

Kaffetermosar, LinkedIn och jobbsökarkompisar

Väl framme i Rålambshovsparken slår sig flera i gruppen ner på betongsuggor och håvar fram kaffetermosar. Samtalen fortsätter i småklungor och kontaktuppgifter byts mellan deltagarna, som uppmanas att återuppta samtalen på LinkedIn för att skaffa jobbsökarkompisar och någon att bolla idéer med.

– När man är mellan jobb är det stor risk att man blir lite passiv. Man behöver komma ut för att bryta den ofrivilliga ensamhet som det är lätt att hamna i, säger Jonas Mauritzson, som gick i pension från trygghetsorganisationen TRR, före årsskiftet och startade dessa vandringsturer tillsammans med sin fru Chris i februari i år. 

– Det betyder mycket att få stöd och råd av andra i samma situation. Få chansen att prata om sig själv och sitt jobbsökande med någon som vet hur svårt det är. 

Från Stockholm till flera städer

Sedan premiärpromenaden i februari, har gruppen träffats på spatsertur ytterligare fem gånger. Flertalet av deltagarna har sett inbjudan på Linkedin, men några hakar på vänner eller har fått tips av kompisar. Initiativet har dessutom spridits till Göteborg, Malmö och Oslo, enligt Jonas Mauritzson.

Jonas Mauritzson
Jonas Mauritzson är arrangör och initiativtagare till Walk & Talk. Foto: Anders G Warne

– Det är flera nya här i dag som inte varit med tidigare. Vi brukar vara mellan tio och 20 personer som vandrar, och det krävs ingen anmälan. Det ska vara otvunget och trevligt, säger Jonas Mauritzson.  

Nästa Walk & Talk i Stockholm blir  kl 13.00 19 maj, utanför Centralstationen. I Göteborg samlas man 11 maj kl 13 vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.  I Malmö möts deltagarna 6 maj kl 13 mittemot Stadsbiblioteket i parken. 

Det här är Walk & Talk

  • Upplägg: Jobbsökare promenerar tillsammans två och två och byter samtalspartner ungefär var 10:e minut.
  • Start: Initiativet drog i gång i februari i år.
  • Stockholm: 19 maj kl 13.00, samling utanför Centralstationen.
  • Göteborg: 11 maj kl 13.00, samling vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.
  • Malmö: 6 maj kl 13.00, samling mittemot Stadsbiblioteket i parken.
  • Spridning: Enligt arrangören finns Walk & Talk även i Oslo.
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.

Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.