Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårt få ut intyg från arbetsgivare

En slarvig eller en hämndlysten arbetsgivare. Orsaken till att många arbetslösa inte får det arbetsgivarintyg de behöver för att snabbt få ut ersättning från a-kassan skiftar men drabbar likväl hårt.
- Nu måste det till sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivarna, säger Unionens ombudsman Patrik Cassersten.
Anita Täpp Publicerad

För att få ersättning från a-kassan krävs ett arbetsgivarintyg där det tydligt framgår hur länge man varit anställd och hur många timmar man jobbat varje vecka sedan eventuell frånvaro är borträknad. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att lämna ett sådant intyg på begäran.

Men enligt Patrik Cassersten, ombudsman på Unionens regionkontor i Helsingborg, drabbas många arbetslösa av flera månaders försenade utbetalningar från a-kassan då långt ifrån alla arbetsgivare uppfyller skyldigheten.

Ibland handlar det om arbetsgivare som skriver ett undermåligt arbetsgivarintyg och måste komplettera detta för att det ska godtas av a-kassan. I andra fall handlar det om arbetsgivare som bara struntar i att ordna med intyget.

-  Kanske har de bara inte lust att göra det. Men jag har också hört om arbetsgivare som  gör så för att hämnas på den som lämnat arbetsplatsen. Och oavsett orsak så drabbar det ju alltid den arbetslöse hårt, säger Patrik Cassersten.

Det som brukar hända är att den arbetslöse, efter att först länge själv försökt att få sitt arbetsgivarintyg, vänder sig till facket för att få hjälp. Då blir det i stället ombudsmannen som får ligga på arbetsgivaren för att få denne ska skriva intyget. Men eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter är det inte heller säkert att detta fungerar.

- Jag har själv exempel på arbetsgivare som hållit sig undan i en månad eller mer, trots att jag både ringt, skickat mejl och vanliga brev. Så det här blir ofta väldigt långvariga ärenden som tar mycket tid och kraft både av mig och andra ombudsmän. Jag vet att det i dag finns regioner där man inte längre tar sig an det här eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter och man inte kan lägga så mycket resurser som krävs på det.

Det Patrik Cassersten efterlyser nu är alltså en ändring av lagen.

- Både jag och de kollegor jag talat med vill se samma sanktionsmöjligheter som finns i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. För det här drabbar ju faktiskt dem som redan är hårt utsatta.

Patrik Cassersten påtalar att frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen, bland annat sedan ett par socialdemokrater för några år sedan motionerade om att man skulle införa sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte skriver arbetsgivarintyg. Men detta har alltså ännu inte blivit verklighet.

- Visserligen finns en möjlighet att ersätta arbetsgivarintyget med lönespecifikationer, i alla fall om den drabbade får hjälp av oss inom facket. Men alla har inte sparat sina lönespecifikationer och går det inte ens att få kontakt med arbetsgivaren så går det ju inte heller att få kopior av lönespecifikationerna, och på en del företag får de anställda inte ens någon lönespecifikation. Så nu måste vi nu få till sanktionsmöjligheter som sätter press på arbetsgivarna, säger Patrik Cassersten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.

Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.