Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet.
Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år.
Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen.
Hur oroliga borde vi vara?
– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han.
Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen.
– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.
I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och 28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen.
Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.
I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt.
– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson.
Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000.
– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen.
Vilka lever farligt bland tjänstemännen?
– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen.
När vänder vinden?
– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.
I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn.
– Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR.
Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch.
– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.
11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget.
Vad tror ni om 2024 ?
– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning.
Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft.
– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon.
Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning.
Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig.
– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.
Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.
Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet.
Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland.
21 000 arbetslösa tjänstemän
Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen.
Du har rätt till råd och stöd
Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställningsorganisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd.
Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.
Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor.
– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.
– Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.
Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen.
– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring.
Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring.
– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon.
Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva inte kunnat närvara vid demonstrationen:
– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner.
Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten. I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.