Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.

Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Det är ont om lediga jobb. Det visar statistik från jobbsökarsajten Jobbland. På ett år har antalet jobbannonser på deras sajt minskat med 40 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge som råder. Den svenska arbetsmarknaden väntar fortfarande på ett förbättrat ränteläge och en brytpunkt där bolag vågar satsa mer på nyrekryteringar igen. Förhoppningsvis ser situationen annorlunda ut senare i höst, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i ett pressmeddelande.

Den största minskningen av lediga jobb har skett i Blekinge, Stockholm och Kronoberg.

Flest jobb inom industrin

Även Arbetsförmedlingens statistik är dyster. Där minskade antalet lediga platser med 34 procent från augusti förra året till i år.

– Det finns flera tecken på en svag arbetsmarknad. Precis som vi såg förra månaden fortsätter arbetslösheten stiga något, varseltalen är något förhöjda och antalet lediga platser utvecklas svagt. Men i takt med att konjunkturen stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Sämst läge har yrkeskategorier inom ”försäljning”, ”hälso- och sjukvård” samt ”installation och drift”, enligt Jobbland.

Den enda branschen med positiv utveckling är ”industri och tillverkning” där antalet annonser ökat med 13,9 procent jämfört med samma period under förra året. 

Många tjänstemän uppsagda

Under årets tredje kvartal blev nästan 4 100 tjänstemän uppsagda, enligt omställningsorganisationen TRR. Det är en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

– Dessvärre ser vi ingen återhämtning på arbetsmarknaden under hösten. Många företag har behövt varsla tjänstemän i år och antalet uppsagda som behöver vårt stöd är fortsatt på en hög nivå, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR, i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är efterfrågan på de uppsagda tjänstemännen hög. I genomsnitt tar det mellan sex och sju månader för dem som fått stöd av TRR att få ett nytt jobb.

Sämst läge i storstäderna

Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter arbetslösheten att öka i år och sjunker gradvis under 2025. Ökning är störst i storstadslänen och i södra Sverige.

I norra Sverige väntas arbetslösheten minska svagt både under 2024 och 2025.