Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän är arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de som har administrativa tjänster särskilt hårt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 17 januari 2020, kl 11:05
Stina Stjernkvist/TT
Antalet uppsagda tjänstemän ökar. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos Trygghetsrådet TRR jämfört med ett år tidigare. Stina Stjernkvist/TT

I december steg arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Den uppgick då till 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på ett år, enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Och arbetslösheten ökar brett – oavsett utbildningsnivå, bland kvinnor och män och bland såväl inrikes som utrikes födda.

Konjunkturavmattningen är den främsta anledningen till den stigande arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna anställer färre samtidigt som fler personer än tidigare söker jobb. Oron i omvärlden – höstens osäkerhet kring om och i så fall på vilket sätt Storbritannien skulle lämna EU och handelskonflikten mellan USA och Kina är två andra förklaringar till att arbetslösheten nu är den högsta på två år, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Läs mer: Handelskrig hot mot svenk industri

– Osäkerheten gjorde att många företag i omvärlden pausade sina investeringar. Och svensk industri levererar mycket investeringsvaror, som maskiner och tunga fordon, till produktion inom industrin i andra länder. Den väldigt tydliga nedgången i orderingången för svensk industri under hösten gjorde att företagen drog ner på produktionen och var återhållsamma med att expandera personalstyrkan. Arbetslösheten drevs också upp av att vi har många nyanlända, säger hon.

Statistik från Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet på 2018 till 4,5 procent ett år senare. Även statistik från Trygghetsrådet visar att antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos dem jämfört med ett år tidigare.

Det finns ingen statistik över vilka tjänstemannagrupper som drabbas mest av den ökande arbetslösheten. Men Katarina Lundahls bild är att det främst handlar om enklare tjänstemannajobb av rutinmässig och administrativ karaktär – till exempel receptionister, telefonister, ekonomi- och säljassistenter.

– Det beror på att sådana tjänster allt oftare går att automatisera. De har blivit färre under flera års tid. En sådan trend kan förstärkas av konjunkturnedgångar, när företagen blir extra måna om att effektivisera verksamheten och skära bort tjänster som det går att klara sig utan.

Men inom industrin, där det är tydligast att företagen velat slimma sina organisationer, har främst visstidsanställda och konsulter sagts upp för att hålla nere kostnaderna.

– Företagen vill inte sitta i för stor kostym om konjunkturen mattas av, säger Katarina Lundahl.

Medan uppsägningarna inom industrin främst sker av konjunkturskäl sägs personal inom andra branscher, till exempel handeln, oftare upp på grund av strukturella förändringar – som att alltfler handlar på nätet i stället för i fysisk butik.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Vissa företag har svårt att överleva i den här nya verkligheten. Det är en tuff bransch strukturellt just nu.

Katarina Lundahl vill inte spekulera kring om de nya arbetslöshetssiffrorna kan påverka avtalsrörelsen.

– Men vår hållning är att konjunkturförändringar inte ska spela så stor roll vid bedömningar av vilken löneökningsnivå som är rimlig.  Det är den långsiktiga konkurrenskraften som ska styra.

Läs mer: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Hon bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka något framöver.

– Företagen fortsätter nog att vara försiktiga med att öka personalstyrkan. Och eftersom vi fortfarande har en befolkningstillväxt fortsätter nog arbetslösheten att ticka upp något under 2020. Men jag tror inte att det blir någon dramatik i utvecklingen.

Hon ser också en hel del positiva signaler, både när det gäller svensk och global ekonomi. Anledningen är att handelskonflikten mellan USA och Kina inte ser ut att förvärras, och det nu är klart att Storbritannien lämnar EU under ordnade former.

– Orderingången har hämta sig något och produktionsplanerna i svensk industri ökar igen. I höstas fanns en oro för att Europa skulle gå in i en lågkonjunktur, den oron har minskat. Det är möjligt att höstens svacka inom industrin var tillfällig och att det går bättre framöver, säger Katarina Lundahl.

Arbetslösheten

  • Totalt varslades 49 991 tjänster 2019, det är en ökning med 40 procent på ett år.
  • I december var 374 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, det är en ökning med 29 000 på ett år.

Arbetsförmedlingen

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad 19 juni 2024, kl 08:40
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.