Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän är arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de som har administrativa tjänster särskilt hårt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Stina Stjernkvist/TT
Antalet uppsagda tjänstemän ökar. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos Trygghetsrådet TRR jämfört med ett år tidigare. Stina Stjernkvist/TT

I december steg arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Den uppgick då till 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på ett år, enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Och arbetslösheten ökar brett – oavsett utbildningsnivå, bland kvinnor och män och bland såväl inrikes som utrikes födda.

Konjunkturavmattningen är den främsta anledningen till den stigande arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna anställer färre samtidigt som fler personer än tidigare söker jobb. Oron i omvärlden – höstens osäkerhet kring om och i så fall på vilket sätt Storbritannien skulle lämna EU och handelskonflikten mellan USA och Kina är två andra förklaringar till att arbetslösheten nu är den högsta på två år, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Läs mer: Handelskrig hot mot svenk industri

– Osäkerheten gjorde att många företag i omvärlden pausade sina investeringar. Och svensk industri levererar mycket investeringsvaror, som maskiner och tunga fordon, till produktion inom industrin i andra länder. Den väldigt tydliga nedgången i orderingången för svensk industri under hösten gjorde att företagen drog ner på produktionen och var återhållsamma med att expandera personalstyrkan. Arbetslösheten drevs också upp av att vi har många nyanlända, säger hon.

Statistik från Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet på 2018 till 4,5 procent ett år senare. Även statistik från Trygghetsrådet visar att antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos dem jämfört med ett år tidigare.

Det finns ingen statistik över vilka tjänstemannagrupper som drabbas mest av den ökande arbetslösheten. Men Katarina Lundahls bild är att det främst handlar om enklare tjänstemannajobb av rutinmässig och administrativ karaktär – till exempel receptionister, telefonister, ekonomi- och säljassistenter.

– Det beror på att sådana tjänster allt oftare går att automatisera. De har blivit färre under flera års tid. En sådan trend kan förstärkas av konjunkturnedgångar, när företagen blir extra måna om att effektivisera verksamheten och skära bort tjänster som det går att klara sig utan.

Men inom industrin, där det är tydligast att företagen velat slimma sina organisationer, har främst visstidsanställda och konsulter sagts upp för att hålla nere kostnaderna.

– Företagen vill inte sitta i för stor kostym om konjunkturen mattas av, säger Katarina Lundahl.

Medan uppsägningarna inom industrin främst sker av konjunkturskäl sägs personal inom andra branscher, till exempel handeln, oftare upp på grund av strukturella förändringar – som att alltfler handlar på nätet i stället för i fysisk butik.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Vissa företag har svårt att överleva i den här nya verkligheten. Det är en tuff bransch strukturellt just nu.

Katarina Lundahl vill inte spekulera kring om de nya arbetslöshetssiffrorna kan påverka avtalsrörelsen.

– Men vår hållning är att konjunkturförändringar inte ska spela så stor roll vid bedömningar av vilken löneökningsnivå som är rimlig.  Det är den långsiktiga konkurrenskraften som ska styra.

Läs mer: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Hon bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka något framöver.

– Företagen fortsätter nog att vara försiktiga med att öka personalstyrkan. Och eftersom vi fortfarande har en befolkningstillväxt fortsätter nog arbetslösheten att ticka upp något under 2020. Men jag tror inte att det blir någon dramatik i utvecklingen.

Hon ser också en hel del positiva signaler, både när det gäller svensk och global ekonomi. Anledningen är att handelskonflikten mellan USA och Kina inte ser ut att förvärras, och det nu är klart att Storbritannien lämnar EU under ordnade former.

– Orderingången har hämta sig något och produktionsplanerna i svensk industri ökar igen. I höstas fanns en oro för att Europa skulle gå in i en lågkonjunktur, den oron har minskat. Det är möjligt att höstens svacka inom industrin var tillfällig och att det går bättre framöver, säger Katarina Lundahl.

Arbetslösheten

  • Totalt varslades 49 991 tjänster 2019, det är en ökning med 40 procent på ett år.
  • I december var 374 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, det är en ökning med 29 000 på ett år.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.