Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler tjänstemän är arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka på bred front – både på grund av att konjunkturen mattas av och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Bland tjänstemännen drabbas de som har administrativa tjänster särskilt hårt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 17 januari 2020, kl 11:05
Stina Stjernkvist/TT
Antalet uppsagda tjänstemän ökar. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos Trygghetsrådet TRR jämfört med ett år tidigare. Stina Stjernkvist/TT

I december steg arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Den uppgick då till 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på ett år, enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Och arbetslösheten ökar brett – oavsett utbildningsnivå, bland kvinnor och män och bland såväl inrikes som utrikes födda.

Konjunkturavmattningen är den främsta anledningen till den stigande arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarna anställer färre samtidigt som fler personer än tidigare söker jobb. Oron i omvärlden – höstens osäkerhet kring om och i så fall på vilket sätt Storbritannien skulle lämna EU och handelskonflikten mellan USA och Kina är två andra förklaringar till att arbetslösheten nu är den högsta på två år, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Läs mer: Handelskrig hot mot svenk industri

– Osäkerheten gjorde att många företag i omvärlden pausade sina investeringar. Och svensk industri levererar mycket investeringsvaror, som maskiner och tunga fordon, till produktion inom industrin i andra länder. Den väldigt tydliga nedgången i orderingången för svensk industri under hösten gjorde att företagen drog ner på produktionen och var återhållsamma med att expandera personalstyrkan. Arbetslösheten drevs också upp av att vi har många nyanlända, säger hon.

Statistik från Unionens a-kassa visar att arbetslösheten bland medlemmarna ökade från 4,1 procent i slutet på 2018 till 4,5 procent ett år senare. Även statistik från Trygghetsrådet visar att antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Under tredje kvartalet 2019 sökte 30 procent fler stöd hos dem jämfört med ett år tidigare.

Det finns ingen statistik över vilka tjänstemannagrupper som drabbas mest av den ökande arbetslösheten. Men Katarina Lundahls bild är att det främst handlar om enklare tjänstemannajobb av rutinmässig och administrativ karaktär – till exempel receptionister, telefonister, ekonomi- och säljassistenter.

– Det beror på att sådana tjänster allt oftare går att automatisera. De har blivit färre under flera års tid. En sådan trend kan förstärkas av konjunkturnedgångar, när företagen blir extra måna om att effektivisera verksamheten och skära bort tjänster som det går att klara sig utan.

Men inom industrin, där det är tydligast att företagen velat slimma sina organisationer, har främst visstidsanställda och konsulter sagts upp för att hålla nere kostnaderna.

– Företagen vill inte sitta i för stor kostym om konjunkturen mattas av, säger Katarina Lundahl.

Medan uppsägningarna inom industrin främst sker av konjunkturskäl sägs personal inom andra branscher, till exempel handeln, oftare upp på grund av strukturella förändringar – som att alltfler handlar på nätet i stället för i fysisk butik.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

– Vissa företag har svårt att överleva i den här nya verkligheten. Det är en tuff bransch strukturellt just nu.

Katarina Lundahl vill inte spekulera kring om de nya arbetslöshetssiffrorna kan påverka avtalsrörelsen.

– Men vår hållning är att konjunkturförändringar inte ska spela så stor roll vid bedömningar av vilken löneökningsnivå som är rimlig.  Det är den långsiktiga konkurrenskraften som ska styra.

Läs mer: "Vi kan inte stirra oss blinda på konjunkturen"

Hon bedömer att arbetslösheten fortsätter att öka något framöver.

– Företagen fortsätter nog att vara försiktiga med att öka personalstyrkan. Och eftersom vi fortfarande har en befolkningstillväxt fortsätter nog arbetslösheten att ticka upp något under 2020. Men jag tror inte att det blir någon dramatik i utvecklingen.

Hon ser också en hel del positiva signaler, både när det gäller svensk och global ekonomi. Anledningen är att handelskonflikten mellan USA och Kina inte ser ut att förvärras, och det nu är klart att Storbritannien lämnar EU under ordnade former.

– Orderingången har hämta sig något och produktionsplanerna i svensk industri ökar igen. I höstas fanns en oro för att Europa skulle gå in i en lågkonjunktur, den oron har minskat. Det är möjligt att höstens svacka inom industrin var tillfällig och att det går bättre framöver, säger Katarina Lundahl.

Arbetslösheten

  • Totalt varslades 49 991 tjänster 2019, det är en ökning med 40 procent på ett år.
  • I december var 374 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, det är en ökning med 29 000 på ett år.

Arbetsförmedlingen

Arbetslöshet

Färre får ersättning från a-kassan men tuffare tider väntas

Trots dystrare tider har antalet ersättningstagare i Unionens a-kassa har blivit drygt 27 procent färre under 2022.
Lina Friberg Publicerad 20 januari 2023, kl 12:31
Bild på Unionens-kassa.
Enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen fanns det under 2022 rekordmånga lediga jobb att söka. Foto: Ola Rennstam

I snitt publicerades 168 000 nya lediga jobb per månad på platsbanken, jämfört med 122 000 året innan. De utökade rekryteringsmöjligheterna gynnar främst de som varit arbetslösa under en relativt kort period och har minst gymnasieutbildning. Under 2022 fick 40 000 medlemmar ersättning från Unionens a-kassa, under 2021 låg siffran på 60 000 medlemmar, vilket motsvarar en minskning på drygt 27 procent.

 Samma trend i hela Sverige

Även i landet som helhet har antalet som sökt ersättning från a-kassan minskat med ungefär lika mycket under 2022 enligt färsk statistik sammanställd från Sveriges a-kassor. Under 2022 fick 227 663 personer ersättning från a-kassan, medan motsvarande siffra för 2021 var 312 618 personer, en minskning med 27 procent. För varje kvartal förra året sjönk antalet personer som sökte ersättning från sin a-kassa. Kvartal fyra avtog takten i minskningen av antal sökande till a-kassorna.

Tuffare tider väntas

Harald Petersson.
Harald Petersson.

  Det beror ju på att det tar tid innan varsel når a-kassan. Vi bereder oss för att se en ökning av antalet sökande till a-kassan igen till följd av de tuffa tiderna just nu. Först kommer det troligtvis att märkas hos de med otrygga anställningsformer, det kan handla om färre arbetstimmar. Även egenföretagare kan få det tungt, säger Harald Petersson, kassaföreståndare hos Unionens a-kassa.

3,5 procent av akademikerna arbetslösa

Under 2022 var omkring 26 500 akademiker arbetslösa, vilket motsvarar 3,5 procent av alla medlemmar. Det är en minskning med 20 procent jämfört med 2021. Men även akademikernas a-kassa förbereder sig även de på tuffare tider.

–  Arbetslösheten bland våra medlemmar minskade rejält under 2022 och det är ju verkligen positivt. Men vi, som många andra, är beredda på att arbetslösheten kan komma att öka, och vi fortsätter att betona hur viktigt det är att vara medlem i en a-kassa för att ha en ekonomisk trygghet om man skulle bli arbetslös, säger Alexandra Oljans Ahlin som är kommunikatör på Akademikernas a-kassa.