Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Blir fas 3 kvar ändå?

Utredaren Anders Lago menar att matchningsanställningar ska kunna ersätta fas 3. Samtidigt dröjer regeringens utlovade avveckling av den ökända åtgärden och enligt ett internt dokument från Arbetsförmedlingen finns planer på att låta fas 3-platserna bli kvar i alla fall. Vilka är det då som ska matchas?
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i riksdagen, med utsikt mot Rosenbad och Stockholms stadshus. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Över 35 000 personer finns i dag inskrivna i fas 3. De kommer att bli närmare 37 000 innan året är slut, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen, vilket skulle vara rekordmånga sedan åtgärden infördes 2007.

Att avskaffa fas 3 var ett av regeringens främsta vallöften inför valet i höstas. Avskaffandet ska påbörjas i höst och vara slutfört till 2019, enligt vårbudgeten, som presenterades för någon vecka sedan. Successivt ska de som i dag finns inskrivna i fas 3 slussas över till extratjänster i välfärden, enligt regeringen.

Men enligt Dagens Arena, som tagit del av ett internt dokument från Arbetsförmedlingen, kan Fas 3-platser ändå komma att bli kvar, även om själva programmet avvecklas.

I dokumentet skriver myndigheten att det finns personer i sysselsättningsfasen som ”står mycket långt från arbetsmarknaden och varken kommer att vara aktuella för extratjänster i välfärden eller kunna tillgodogöra sig utbildning”. Därför anser myndigheten att motsvarande fas 3-platser kommer att behövas även efter 2019.  ”Sysselsättningplatsen bör därför framöver betraktas som ett av flera verktyg för att bryta långtidsarbetslöshet”, skriver myndigheten.

I den debatt om matchningsanställningar som hölls i riksdagen tidigare i veckan konstaterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regering och opposition för närvarande verkar överens om att ”återvändsgränden” fas 3 bör avskaffas - och inte bara byta namn. Men, tillade hon, det kommer att krävas flera olika insatser för att man ska lyckas, då individer har olika behov och förutsättningar.

- Jag vill säga att det inte räcker att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden om man med det menar ökade subventioner eller låga kostnader för arbetsgivare att anställa. (…) Vi behöver också stärka individerna, öka värdet på individerna, så att de kan ta jobben. Det intressanta i förslaget om matchningsanställningar är just att man tydligt visar på kombinationen av arbete och utbildning, kompetensutveckling och socialt och praktiskt stöd.

Kärt barn med många namn

2007 införde alliansregeringen den arbetsmarknadspolitiska åtgärden fas 3 – det tredje steget i jobb- och utvecklingsgarantin - som syftade att ge sysselsättning och tillfälle till att nätverka åt de som stod längst från arbetsmarknaden.

Efter fem år och mycket kritik från såväl deltagare som anordnare bytte regeringen 2012 namn på åtgärden, till sysselsättningsplats. Samtidigt vidtogs åtgärder för att minska möjligheten till fusk – då det visat sig att vissa driftiga företagare tog emot personer i fas 3 och fick 5 000 kronor per person, och samtidigt hyrde ut personerna till andra företag.  

Den nuvarande regeringen har lovat att avskaffa fas 3, men det ser ut att dröja. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har dock lovat att ”inte bara byta namn” på åtgärden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.