Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
I början av sommaren meddelade AB Volvo att de ville göra sig av med 1 250 tjänstemän i Sverige. Orsaken är, enligt företaget, lägre efterfrågan. Nedgången inleddes redan förra året men har förvärrats av coronapandemin.
På Volvo CE i Eskilstuna, som konstruerar och tillverkar delar av anläggningsmaskiner och som ingår i Volvokoncernen, varslades 150 tjänstemän. Nu står det klart att 139 av dem tvingas sluta efter att förhandlingarna avslutades förra veckan.
Kollega har pratat med Susanne Karlsson, ingenjör som har jobbat nästan 25 år på Volvo CE.
– Jag klarade mig den här gången. Som tur är har vi sällan stora neddragningar på Volvo. Men vi tar en dag i taget, nu ökar smittspridningen igen och vi får se hur det kommer att påverka.
Hur är stämningen på jobbet nu?
– Det är svårt att säga eftersom vi jobbar hemifrån. Det har varit väldigt speciellt, vi kan inte prata med varandra som vi är vana vid. Men många är förstås besvikna. Det är extra tufft att bli uppsagd när tiderna är som de är, även om TRR stöttar dem som nu blir av med jobbet.
Susanne Karlsson och hennes kollegor korttidspermitterades i slutet av mars. Planen var att permitteringarna skulle pågå till slutet av november, men avbröts när efterfrågan ökade igen. Enligt företagets kvartalsrapport ökade orderingången med 40 procent och leveransen av maskiner med 20 procent under tredje kvartalet i år. Särskilt stark var efterfrågan i Kina.
Läs mer: Susanne på Volvo tar en dag i taget
Enligt Arbetsförmedlingens prognos för nästa år blir arbetslösheten i Sverige 11,4 procent i början av nästa år. Därefter väntas den långsamt vända nedåt.
Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor.
– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.
– Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.
Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen.
– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring.
Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring.
– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon.
Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva inte kunnat närvara vid demonstrationen:
– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner.
Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten. I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.
Att ta sig till olika anställningsintervjuer kan bli kostsamt. Särskilt för den som varit arbetslös länge, och därför behöver ta sig till många sådana.
Än mer om man bor där det är långt mellan arbetsplatserna, ofta utanför centralorterna i norra delen av landet till exempel.
Men det finns en ersättning att söka från Arbetsförmedlingen.
I regel ska man åka kollektivt, om det inte finns särskilda skäl, som att det inte finns sådana färdmedel.
Upp till 3 600 kronor kan man få om resan är ”utanför normalt dagpendlingsavstånd”. Det innebär att resan överstiger tre timmar tur och retur, räknat från bostaden.
Men det finns också en rad andra krav i det finstilta.
Något Maria Westin, som Kollega tidigare berättat om, nyligen blev varse.
Under hösten har hon blivit av med sin Sius-konsulent, en särskild stödperson på Arbetsförmedlingen som hjälper funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga.
Men Maria får fortfarande jobbtips från sin gamla Sius.
Sius-konsulenterna jobbar hårt för att vara ute för att hitta arbetsgivare som de kan matcha med sina arbetssökande. De bygger på så sätt upp en egen platsbank.
Här kommer det finstilta in.
För att få reseersättning krävs att jobbet ska ha annonserats på Platsbanken.
Så när en Sius-konsulent till exempel hittar ett jobb som passar någon, räknas det inte.
För Maria Westin var resan inte jättelång den här gången, inte med norrlandsmått mätt. Dryga tolv mil tur och retur.
Men väl där mötte hon en annan arbetslös som åkt till anställningsintervjun i Härnösand från Vemdalen. 27 mil, enkel väg.
Ingen ersättning för resa.
– Jag förstår inte varför jobbet måste finnas på Platsbanken. Om mitt kusinbarn tipsar om ett jobb i Luleå får jag alltså inte ersättning för att ta mig dit. Då är det mer rättvist att ingen får det.
Källa: Arbetsförmedlingen
Maria Westin har varit utan jobb länge, och de flesta jobb hon sökt har annonserats via Platsbanken, säger hon.
Men ett par om året har kommit från Sius, som ofta vet vad som skulle passa just henne.
Arbetsförmedlingen svarar Kollega att man inte vet hur många jobb olika handläggare tipsar om som inte ligger ute på Platsbanken.
Systemet regleras av en förordning från 2015.
Där står att för att få resebidrag, så måste jobbet annonseras ut på ”respektive EU-lands offentliga arbetsförmedlings nationella databas över lediga anställningar”.
– Platsbanken utgör sedermera Arbetsförmedlingens/Sveriges offentliga och nationella databas över lediga anställningar, skriver Elin Amnell som är utredare på Arbetsförmedlingen i ett mejlsvar.
Maria Westin fick inte jobbet i Härnösand. Så jakten på sysselsättning fortsätter.
Men hon har skrivit till en lokal riksdagsledamot om systemet med reseersättningar.
Sedan den 1 oktober gäller nya regler i a-kassan som innebär att ersättningen trappas ned var hundrade dag. Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som varit arbetslösa i mer än 300 dagar och går på det som kallas aktivitetsstöd (se ruta). En av dem är Thomas Höglund från Åre, som plötsligt fick 4 000 kronor mindre i ersättning.
– Det kom som en chock. Tidigare har Försäkringskassan skickat ut varenda förändringsbeslut, även om det handlade om en hundralapp. Nu fick jag en utbetalning som var flera tusen kronor mindre än jag brukar få. Och utan förklaring.
Förklaringen är att a-kassan har reformerats. Från att ha baserats på hur mycket du har jobbat, baseras den i stället på hur mycket du har haft i inkomst.
Enligt Försäkringskassan har man informerat om de nya ersättningsnivåerna, via informationsskärmar på servicekontoren samt i e-tjänsterna, där de som får aktivitetsstöd loggar in.
– Däremot har vi inte möjlighet att personligen kontakta de personer som får aktivitetsstöd om förändringarna. Detta eftersom ersättningsnivåerna är beroende av uppgifter som vi får från a-kassorna i samband med att man söker ersättningen. Det är beklagligt om personer som får aktivitetsstöd utbetald från Försäkringskassan inte har nåtts av informationen, säger Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan.
Ersättningsnivåerna är inledningsvis 80, 60 och 50 procent av din tidigare inkomst, med sänkning var 100:e dag, för att sedan minska kraftigt ju längre tid du är arbetslös. Ett sätt att stärka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden, menar regeringen. Thomas Höglund håller inte med.
– Det enda man förstärker är stress och ohälsa hos människor som redan är i en utsatt situation. Att bli ekonomiskt stressad är inte en morot, säger han.
Enligt Försäkringskassans beräkningar är det cirka 86 000 svenskar som får sänkt aktivitetsstöd, som Dagens Nyheter var först med att berätta. Som lägst får de klara sig på 365 kronor om dagen. Thomas Höglund är inte säker på exakt var i trappan han befinner sig, men beräknat på den utbetalning han fick i november kommer han att få ut runt 5 000 kronor per månad till våren. Bara hans hyra ligger på 5 300 kronor.
– Nej, det går ju inte ihop. Jag kommer att ligga flera tusenlappar back varje månad. Samtidigt har jag tur att jag bor i en kommun där hyrorna är ganska låga och bor själv. Tänk vad effekten skulle bli för en barnfamilj.
Thomas Höglund har jobbat med många saker i sitt liv, men han har en funktionsnedsättning som gör att vissa jobb behöver anpassas. Det har blivit en utmaning i kontakten med handläggare vid Arbetsförmedlingen och tjänstemännen på Arbetsmarknadsenheten på Åre kommun som inte alltid förstått vilka jobb som han kan utföra.
– Kommunen erbjuder inte tjänstemannajobb utan praktiska saker som att plocka ölburkar efter turisterna. Jag har ett läkarintyg som säger att jag inte klarar av sådana praktiska jobb.
I dag är Thomas Höglund oavlönad cirkelledare för en lokal teatergrupp, för att hålla i gång arbetsträningen. Framtiden är oviss och oron stor. Hans förhoppning nu är att det inte fattas ytterligare beslut som påverkar honom i sämre riktning.
– När det gäller arbetslinjen är jag rädd att nästa beslut blir att långtidsarbetslösa ska få noll i ersättning. På det sättet städar de i statistiken och för över hela kostnaden om försörjningsstöd på kommunerna, säger han.
Kollega har varit i kontakt med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om det minskade aktivitetsstödet. Han svarar i en skriftlig kommentar.
”A-kassan är en omställningsförsäkring och ska ge trygghet mellan jobb – inte vara en långvarig försörjning. Vi höjer därför taket i början av arbetslösheten och ser till att fler människor omfattas. Samtidigt blir avtrappningen i försäkringen tydligare. Tidigare kunde nämligen de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning få 22 000 kronor i aktivitetsstöd utan bortre tidsgräns. Det nya systemet ökar incitamenten att ta ett jobb snabbare och minskar riskerna för att människor fastnar i utanförskap.”