Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar har drabbats hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15-24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.
Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av coronakrisen.
– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.
Risken finns också att den ekonomiska nedgången får effekter på lång sikt för dem som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, enligt Mattias Engdahl.
– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.
Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre
Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.
– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.
Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.
Enligt Mattias Engdahl finns det också teoretisk forskning som visar att mindre produktiva företag i högre utsträckning rekryterar arbetslösa. De mer produktiva företagen rekryterar oftare direkt från andra företag.
Exakt hur coronakrisen kommer att påverka ungas arbetsliv vet ingen. Krisen skiljer sig delvis från tidigare lågkonjunkturer.
– Det finns ett par uppenbara skillnader mot exempelvis 90-talskrisen. Då drabbades exportindustrin och tillverkningsindustrin väldigt hårt. Dessutom stramades de offentliga finanserna åt. Det ser vi inte i den här krisen och en gissning är därför att återhämtningen kan gå snabbare. Å andra sidan har krisen redan pågått i ett år och det är lång tid för en ung arbetssökande, säger Mattias Engdahl.
Minst arbetslösa bland äldre
Arbetslöshet i procent av arbetskraften:
15-24 år: 24 procent
25-34 år: 8,6 procent
35-44 år: 6,4 procent
45-54 år: 5,2 procent
55-64 år: 5,8 procent
65-74 år: 2 procent
SCB