Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetslöshet: Unga drabbas hårt av coronapandemin
Yngre drabbas hårdast av coronakrisen. Förra året var arbetslösheten bland unga 24 procent. Och risken är att krisen får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.
Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar har drabbats hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15-24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.
Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av coronakrisen.
– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.
Risken finns också att den ekonomiska nedgången får effekter på lång sikt för dem som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, enligt Mattias Engdahl.
– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.
Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre
Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.
– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.
Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.
Enligt Mattias Engdahl finns det också teoretisk forskning som visar att mindre produktiva företag i högre utsträckning rekryterar arbetslösa. De mer produktiva företagen rekryterar oftare direkt från andra företag.
Exakt hur coronakrisen kommer att påverka ungas arbetsliv vet ingen. Krisen skiljer sig delvis från tidigare lågkonjunkturer.
– Det finns ett par uppenbara skillnader mot exempelvis 90-talskrisen. Då drabbades exportindustrin och tillverkningsindustrin väldigt hårt. Dessutom stramades de offentliga finanserna åt. Det ser vi inte i den här krisen och en gissning är därför att återhämtningen kan gå snabbare. Å andra sidan har krisen redan pågått i ett år och det är lång tid för en ung arbetssökande, säger Mattias Engdahl.
Minst arbetslösa bland äldre
Arbetslöshet i procent av arbetskraften:
15-24 år: 24 procent
25-34 år: 8,6 procent
35-44 år: 6,4 procent
45-54 år: 5,2 procent
55-64 år: 5,8 procent
65-74 år: 2 procent
SCB
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Många pluggar under arbetslösheten
Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.
– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.
Fick kvitto på kunskapen hon hade
En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.
– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.
Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?
– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.
Studier kan öka chansen att få nytt jobb
Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.
Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.
– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.
"Studierna ledde till ökat självförtroende"
För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.
– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.
Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?
– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.
