– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom. 

Anställda får inte bara lön, utan också betald semester, till och med extra pengar under ledigheten i form av semesterlön. 

Men är man ”mellan jobb” kan det vara motigt att höra andras planer, varma minnen från avlägsna platser och tokroliga kvällar på uteserveringar. 

TRR: ”Supertuff arbetsmarknad nu"

En oro som Lisa Rosengren, karriärrådgivare på TRR, den största omställningsorganisationen för tjänstemän, ofta möter.

– Vi säger ofta håll i och håll ut. Det kan låta banalt, men man får påminna sig själv om att det inte är mig det är fel på. Det är en supertuff arbetsmarknad och lätt att tänk att man själv gör något fel. Men kanske gör du alla rätt, det är bara att konkurrensen är så pass hård nu.  

Hon tycker att det är viktigt att även som arbetslös tillåta sig vara ledig. Att strukturera dagarna.

– Det gäller att försöka hitta balans mellan det aktiva jobbsökandet och vara ledig. Och då fylla på med det jag får glädje eller energi av. 

Rekryteringsindustrin går också ner under sommaren. Enligt Lisa Rosengren något senare än tidigare, när det mesta stannade av efter midsommar. Nu kan rekryteringsprocesser gå in i juli.

– Konsultjobb kan dyka upp när som dock. Där kan det vara snabba puckar.

Först framåt september drar det igång igen. 

Många lägger också ut annonser om jobb som får puttra under sommaren, medan de själva är på semester. 

– Annars är ett tips att aldrig vänta till sista ansökningsdag. Vi ser att arbetsgivare blir överraskade när det blir många ansökningar, och då håller man inte alltid sista ansökningsdatum. Om det inte är offentligt arbetsgivare, som håller på sista ansökningsdag.

Skicka spontanansökan

Vad ska man då göra i väntan på att hr-folket ska komma tillbaka, och kanske svara på just min ansökan. Lisa Rosengren har några konkreta råd.

– Jobba med andra saker. Fila på din Linkedin-profil. Följ företag du är intresserad av. Utforska spontanansökningar till dem, följ upp dem så att du vad nästa steg blir. Inventera ditt nätverk. Lär dig något nytt, det finns ju mycket digitalt. Har du a-kassa ska du få godkänt att studera.

Värderas sådant högt av arbetsgivare?
- Ja, arbetsgivare verkar leta efter sådant idag. Nyfikenhet och viljan att lära.

Blir man mindre attraktiv ju längre tid man är i arbetslöshet?

– Önskar att jag kunde säga nej, men vissa har förutfattade meningar. Men senaste åren varit en så tuff arbetsmarknad, vem har liksom inte varit mellan jobb?  Det är ändå viktigt att visa hur du använt din tid, lärt mer, att du inventerat både dig och arbetsmarknaden och hittat just den här arbetsgivaren som passar dig. Stå lite rakryggad.