Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen ifrågasätter mindre

Antalet fall där Arbetsförmedlingen ifrågasätter arbetssökandes rätt till ersättning minskar. Men det är stora skillnader i hur ofta myndigheten betvivlar ersättningsrätten beroende på var i landet du bor.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Enevåg Ericson/TT
Vanligaste orsaken till att arbetssökandes rätt till ersättning ifrågasätts är att man inte har lämnat sin aktivitetsrapport i tid. Bertil Enevåg Ericson/TT

I januari 2015 lämnade Arbetsförmedlingen drygt 36 000 underrättelser om att den arbetssökande inte följt reglerna för att få ersättning, vilket var 25 procent färre än samma period 2014. Det visar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i en rapport till regeringen. Det är arbetslöshetskassorna som fattar beslut om eventuell sanktion för den arbetssökande.

Att som arbetssökande inte ha lämnat in sin aktivitetsrapport i tid är den vanligaste orsaken till att rätten till arbetslöshetsersättningen ifrågasätts. Av de arbetssökande som fick underrättelser från AF fick många det vid upprepade tillfällen. Unga, utrikesfödda och lågutbildade ifrågasattes oftare än andra arbetssökande.

Det är även stor skillnad beroende på var i landet man är arbetslös. Arbetsförmedlingskontoren i Stockholm- och Mälardalsområdet lämnade fler underrättelser per arbetssökande än genomsnittet, medan kontoren i Sveriges norra delar lämnade färre. Arbetsförmedlingen Gnesta lämnade fem gånger så många underrättelser per arbetssökande som Arbetsförmedlingen Pajala.

Flest underrättelser per arbetssökande:

Gnesta
Malmö
Bryggan
Stockholm Rinkeby Kista
Göteborg Gamlestaden

Lägst antal:

Pajala
Valdemarsvik
Strömsund
Arvidsjaur

IAF:s rapport

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

IMY granskar Arbetsförmedlingens AI-profilering

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma hur arbetslösa ska få hjälp. Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om det bryter mot lagen – och om de arbetslösa själva har fått veta om det.
Noa Kristiansson Publicerad 5 november 2026, kl 14:56
Två skärmar visar antalet lediga jobb i Skåne, hos Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen använder ett AI-system för att bedöma vilka som ska få hjälp i Rusta och matcha. Nu ska det granskas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), eftersom användningen kan bryta mot GDPR. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma om en arbetslös ska anvisas till programmet Rusta och matcha. AI-systemet kallas internt ”det statistiska bedömningsstödet” och profilerar arbetslösa efter bland annat födelseland, funktionsnedsättning, kön, ålder och utbildning. 

Enligt uppgifter till Aftonbladet får arbetslösa inte veta att systemet har använts för att profilera dem. Tidningen skriver också att jurister har sagt upp sig i protest, att systemet har dålig träffsäkerhet och att handläggare inte vet hur det fungerar.

Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om användningen av AI-verktyget bryter mot dataskyddsförordningen (GDPR).

– Vi kommer att granska hur AI-systemet fungerar och hur Arbetsförmedlingen informerar arbetssökande om hur deras personuppgifter behandlas i det, säger Linn Sandmark, enhetschef på IMY, i ett pressmeddelande.

Därför granskar IMY Arbetsförmedlingens AI-system

IMY ska granska AI-systemet utifrån fem olika frågor: om det är lagligt, om det är nödvändigt, hur det fungerar, om det innebär automatiserat beslutsfattande och om inskrivna på Arbetsförmedlingen har fått veta hur deras personuppgifter används.

Granskningen inleds den 24 november. Då kommer sex personer från IMY hålla ett heldagsmöte med personal från Arbetsförmedlingen och gå igenom hur verktyget fungerar.

Tillsynen görs efter att IMY har fått tips från både allmänheten och medier. Myndigheten har tidigare begärt in handlingar om AI-systemet från Arbetsförmedlingen.