Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslöshet: Unga drabbas hårt av coronapandemin

Yngre drabbas hårdast av coronakrisen. Förra året var arbetslösheten bland unga 24 procent. Och risken är att krisen får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow / TT
Lönerna riskerar att pressas ned när många konkurrerar om jobben, enligt Mattias Engdahl som forskar på ungas inträde på arbetsmarknaden. Jessica Gow / TT

Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar har drabbats hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15-24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.

Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av coronakrisen.

– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.

Risken finns också att den ekonomiska nedgången får effekter på lång sikt för dem som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, enligt Mattias Engdahl.

– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.

– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.

Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Mattias Engdahl finns det också teoretisk forskning som visar att mindre produktiva företag i högre utsträckning rekryterar arbetslösa. De mer produktiva företagen rekryterar oftare direkt från andra företag.

Exakt hur coronakrisen kommer att påverka ungas arbetsliv vet ingen. Krisen skiljer sig delvis från tidigare lågkonjunkturer.

– Det finns ett par uppenbara skillnader mot exempelvis 90-talskrisen. Då drabbades exportindustrin och tillverkningsindustrin väldigt hårt. Dessutom stramades de offentliga finanserna åt. Det ser vi inte i den här krisen och en gissning är därför att återhämtningen kan gå snabbare. Å andra sidan har krisen redan pågått i ett år och det är lång tid för en ung arbetssökande, säger Mattias Engdahl.

Minst arbetslösa bland äldre

Arbetslöshet i procent av arbetskraften:

15-24 år: 24 procent

25-34 år: 8,6 procent

35-44 år: 6,4 procent

45-54 år: 5,2 procent

55-64 år: 5,8 procent

65-74 år: 2 procent

SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

IMY granskar Arbetsförmedlingens AI-profilering

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma hur arbetslösa ska få hjälp. Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om det bryter mot lagen – och om de arbetslösa själva har fått veta om det.
Noa Kristiansson Publicerad 5 november 2026, kl 14:56
Två skärmar visar antalet lediga jobb i Skåne, hos Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen använder ett AI-system för att bedöma vilka som ska få hjälp i Rusta och matcha. Nu ska det granskas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), eftersom användningen kan bryta mot GDPR. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen använder AI för att bedöma om en arbetslös ska anvisas till programmet Rusta och matcha. AI-systemet kallas internt ”det statistiska bedömningsstödet” och profilerar arbetslösa efter bland annat födelseland, funktionsnedsättning, kön, ålder och utbildning. 

Enligt uppgifter till Aftonbladet får arbetslösa inte veta att systemet har använts för att profilera dem. Tidningen skriver också att jurister har sagt upp sig i protest, att systemet har dålig träffsäkerhet och att handläggare inte vet hur det fungerar.

Nu ska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) granska om användningen av AI-verktyget bryter mot dataskyddsförordningen (GDPR).

– Vi kommer att granska hur AI-systemet fungerar och hur Arbetsförmedlingen informerar arbetssökande om hur deras personuppgifter behandlas i det, säger Linn Sandmark, enhetschef på IMY, i ett pressmeddelande.

Därför granskar IMY Arbetsförmedlingens AI-system

IMY ska granska AI-systemet utifrån fem olika frågor: om det är lagligt, om det är nödvändigt, hur det fungerar, om det innebär automatiserat beslutsfattande och om inskrivna på Arbetsförmedlingen har fått veta hur deras personuppgifter används.

Granskningen inleds den 24 november. Då kommer sex personer från IMY hålla ett heldagsmöte med personal från Arbetsförmedlingen och gå igenom hur verktyget fungerar.

Tillsynen görs efter att IMY har fått tips från både allmänheten och medier. Myndigheten har tidigare begärt in handlingar om AI-systemet från Arbetsförmedlingen.