Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare kan kräva vaccinering när du söker jobb

Den som vägrar vaccin kan ratas vid jobbrekryteringar. Arbetsgivarsidan ser inget juridiskt hinder för att kräva vaccinering när du söker nytt jobb. Men facket varnar för att ovaccinerade riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Söker du nytt jobb? Tänk på att en arbetsgivare har rätt att kräva att du är vaccinerad. Fredrik Sandberg/TT

För att bli aktuell för en anställning hos oss krävs att du är vaccinerad mot covid-19.

Så kan det komma att stå i platsannonser framöver. Men får en arbetsgivare verkligen kräva att en medarbetare är vaccinerad?

Enligt Unionen råder inget tvivel när det gäller personer som redan har en anställning.

– Det är väldigt svårt för en arbetsgivare att säga upp en person som vägrar vaccinera sig. De kan alltså inte sätta vaccinet som ett villkor för fortsatt anställning, säger Susanna Kjällström, jurist på Unionen. 

Däremot kan arbetsgivare i vissa fall, till exempel inom vården, ha rätt att omplacera anställda som inte vaccinerar sig. Enligt Unionen skulle det inte leda till uppsägning om den anställde i dessa fall tackar nej till en omplacering.

Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega har det dock betydelse hur stora risker man utsätter andra för genom att inte vaccinera sig.

– Om en kontorsanställd tackar nej till en omplacering skulle det förmodligen inte vara grund för uppsägning men däremot om det rörde vårdpersonal, konstaterar Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega.

Svagare skydd vid rekrytering

Men hur är det då i samband med rekryteringar? Klart är i alla fall att skyddet för en person som söker jobb är betydligt svagare än för en arbetstagare.

– Det råder fri anställningsrätt i det här landet och en arbetsgivare har rätt att välja vem man vill anställa så länge det inte strider mot diskrimineringslagen, säger Susanna Kjällström.

Lars Bäckström kan inte se något formellt hinder varken för att kräva vaccination eller att sätta ut det i en platsannons.

– Eventuellt skulle de som är känsliga för vaccin, av medicinska skäl kunna hävda indirekt diskriminering av personer med funktionshinder. Så på en direkt fråga från ett medlemsföretag skulle jag rekommendera att inte skriva det i annonsen, säger han.

Enligt en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten vill 10 procent av den vuxna befolkningen inte vaccinera sig, 22 procent tvekar. Ett scenario där arbetsgivare kräver vaccin vid nyrekryteringar skulle kunna ge betydande effekter på arbetsmarknaden, tror Susanna Kjällström.

– Om vi tillåter arbetsgivare att ställa den här typen av krav riskerar vi att få ett samhälle där dessa personer inte kan försörja sig. Vi riskerar också en stagnation på arbetsmarknaden eftersom att de som inte vill vaccinera sig aldrig någonsin kommer att söka ett nytt arbete, säger hon.

Det är ett resonemang som Lars Bäckström inte håller med om. Han anser att riskerna man utsätter andra för måste vägas in.

– Om man vägrar vaccinera sig utan något bra skäl får man kanske ta konsekvenserna. Man utsätter sina medmänniskor för risker och ingen kan göra precis som de vill, säger Lars Bäckström.

Kan bli aktuellt i handeln och flygbranschen

Eftersom vaccinationerna av personer i yrkesför ålder ännu inte har inletts har inga rättsfall hunnit prövas juridiskt. Såväl Almega som Unionen vill avvakta en domstolsprövning innan man tar ställning till hur de kommer att agera utifall en arbetsgivare skulle ställa vaccinationskrav i samband med en rekrytering.

Frågan har än så länge varken varit aktuell hos facket eller hos arbetsgivarna och man har därför inte slagit fast någon officiell linje. Men på Almega förväntar man sig att medlemsföretag i vissa branscher – som exempelvis inom vård, handel och flyg – kan komma att kräva vaccinering vid anställningar i framtiden.

– Jag kan tänka mig det på områden där personalen är i närkontakt med andra människor. Om det exempelvis skulle uppstå smitta på en flygresa som går att härleda till en kabinanställd som vägrat vaccinera sig blir det inte så kul för det för flygbolaget, säger Lars Bäckström.

Han anser att praxis kring drogtester är en lämplig utgångspunkt för en diskussion om hur man ska förhålla sig till vaccinationer.

– Kanske kan man inte kan jämföra dem rakt av men det finns många paralleller. I dag finns inget hinder för att kräva ett drogtest inför en anställning, förutsatt att man inte diskriminerar någon genom att till exempel bara gör det på dem med utländsk härkomst.

Arbetsdomstolen har utarbetat en modell kring drogtester i arbetslivet där arbetstagarens och arbetsgivarens intressen vägs mot varandra. Men den modellen är inte direkt applicerbar på vaccinationsfrågan, menar Susanna Kjällström.

– En vaccinering är ett mer långtgående ingrepp i den kroppsliga integriteten än till exempel att lämna ett blod- eller urinprov, säger hon.

Foto: Unionen och Almega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen