Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad räknas som friskvård - här är listan
Nej, parfym räknas inte som friskvård - däremot örtbad. Hypnos är ok för gravida men inte för getingfobiker. Ett företag som arbetar med förmåner har tagit fram statistik på utgifter anställda lyckats få friskvårdsbidrag för samt vilka de nobbats ersättning för.
Öl, taxi och fika må vara saker som själen mår bra av, men skatteverket har inte samma syn på dessa aktiviteters friskvårdande verkan som de förhoppningsfulla anställda - som skickade in kvittona.
Inte heller parkeringsbiljetter, sånglektioner, kläder eller fiskpedikyr fick godkänt enligt företaget Benify, som administrerar och utvecklar förmåner åt en halv miljon anställda i Sverige och har full koll på vad skatteverket tillåter avdrag för.
– Den senaste tiden har vi haft diskussioner kring det här med träningsappar. Än så länge befinner sig träningsappar i en gråzon, eftersom skatteverket anser att fler kan använda sig av din yoga-app, till exempel, säger August von Sydow, som kallar sig förmånsnörd.
– Möjligheterna hur friskvårdsbidraget kan användas har breddats otroligt på senare år.
Bastubad, cheerleading, fäktning och ”hypnobirthing” – en slags hypnosterapi för gravida par – är till exempel ok som friskvård numera. Likaså qi gong, zonterapi och örtbad.
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassas däremot inte som friskvård och är därmed inte avdragsgilla. Motivet till undantaget var att sporterna ansågs för exklusiva och svårtillgängliga när beslutet togs 1988.
Sammanlagt får 2,7 miljoner anställda 4,2 miljarder i friskvårdsbidrag varje år enligt Benify.
Ok/inte ok
Tio aktiviteter som fått nobben:
- Öl
- Taxi
- Parkeringsbiljetter
- Hypnos för getingfobi
- Sånglektioner
- Kläder
- Fika
- Parfym
- Fiskpedikyr
- Sambons gymkort
Tio godkända aktiviteter:
- Bastubad
- Cheerleading
- Fäktning
- Hypnobirthing
- Rullskridskor
- Ljusterapi
- Pausgympa
- Örtbad
- Qigong
- Zonterapi
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
