Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Sociala krav vid upphandling faller mellan stolarna

Otydlighet i ansvarsfördelning och brist på systematik präglar landstingens IT-upphandlingar avseende sociala krav. Det saknas också kunskap om hur man ställer sociala krav. Det visar en rapport från TCO Development.
Gabriella Westberg Publicerad
Grupp av människor tar selfies med mobiltelefoner.
Faktorer som hög energiåtgång och kemiska substanser i kombination med kort livslängd gör att sociala krav prioriterats vid landstingens upphandlingar av IT-produkter som mobiler, laptops och bildskärmar. Ändå faller ansvaret för att kontrollera att kraven efterlevs ofta mellan stolarna, visar TCO Developments undersökning. Foto: Bullit Marquez/TT

Landstingen är jättestora upphandlare av IT. Sammanlagt lägger de 21 landstingen runt 120 miljarder kronor per år i olika upphandlingar - däribland IT – vilket motsvarar cirka 12 000 kronor per person och år, av skattepengar.

Mobiltelefoner, laptops och bildskärmar kräver hög energiåtgång vid tillverkning, har kort livslängd och innebär ofta hälsovådliga kemiska utsläpp vid både tillverkning och sluthantering. Det är faktorer som har bidragit till att landstingen pekat ut just den produktgruppen som prioriterad vad gäller sociala krav vid upphandling.   

Sociala krav kan vara att kräva kollektivavtalsliknande villkor för tillverkarna, att man följer ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention, mot barnarbete.

Nyligen visade regeringens utredare Niklas Bruun att dåliga arbetsförhållanden förekommer allt för ofta på företag som vunnit upphandlingar och att anställda ibland inte ens fått minimilön. Utredaren föreslår att upphandlande myndigheter ska kunna ange villkor för lön, semester och arbetstid i kontraktet liksom krav på exempelvis försäkringar i nivå med kollektivavtalens. 

Men TCO Developments undersökning av landstingens upphandlingar visar att även om det ställs sociala krav saknas det metoder och systematik för att kontrollera att kraven följs, samt att det i många fall är oklart vem som har ansvar för frågan. I de fall där det uppmärksammats att de sociala kraven inte följs är det också ytterligt ovanligt att ett samarbete avbryts.

21 landsting fick svara på TCO Developments enkät, elva valde att delta i undersökningen, däribland de tre storstadsregionerna som också är de största inköparna av IT.

Sex av elva landsting svarade att det finns ett politiskt beslut att sociala krav ska ställas vid upphandling av IT. Endast ett av elva landsting har gjort kompletterande stickprovskontroller för att säkra att leverantörer uppfyller uppsatta sociala hållbarhetskrav under kontraktets hela livslängd.

”Svenska skattemedel kan då bidra till oacceptabla arbetsvillkor för dem som tillverkar IT-produkter, trots goda intentioner”, heter det i rapporten.

Ett av problemen är att kunskapen om hur man ställer sociala krav i upphandling är begränsad, det saknas både forskning och metodutveckling, skriver TCO Development och föreslår att landstingen inleder samarbeten med högskola och universitet, med industrin och med andra aktörer som tredjepartscertifieringar.

TCO Development rekommenderar

  • Samarbeta med industrin, högskola och universitet för att utveckla metodik
  • Förtydliga ansvaret för att sociala krav följs
  • Avsätt resurser för uppföljning
  • Samarbeta med oberoende tredjepartscertifieringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

7 fördelar med kollektivavtal

Facken tjatar om nyttan med kollektivavtal. Men vad är det som är så bra med dem – egentligen? Här är sju fördelar med ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad 23 april 2026, kl 06:01
Semester och extra semesterdagar
Med kollektivavtal kan du få fler semesterdagar än de lagstadgade. Tjänstepension är en annan förmån. Colourbox

1. Tjänstepension

Alla som jobbar tjänar in till sin allmänna pension. Om du har kollektivavtal är du dessutom garanterad tjänstepension. Vanligast är att arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön varje månad.

2. Löneförhandling

Med kollektivavtal är du garanterad en årlig översyn av din lön. Då ska arbetsgivaren gå igenom din prestation och lön. Ibland innehåller avtalet en garanterad individuell höjning.

3. Övertidsersättning och OB

Det finns ingen lag som ger dig extrapengar när du jobbar övertid eller obekväma arbetstider. Med kollektivavtal har du rätt till övertids- och OB-ersättning.

4. Ingångslön

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I flera kollektivavtal finns dock lägstalöner som arbetsgivarna förbinder sig att betala.

5. Extra semester

Alla har laglig rätt till 25 semesterdagar per år. Med ett kollektivavtal har du ofta rätt till fler dagar än så. Dessutom får du högre semestertillägg med kollektivavtal än utan.

6. Föräldralön

  De flesta kollektivavtal ger dig föräldralön när du är föräldraledig. Den innebär att du, tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan, kan få 90 procent av lönen i tre till sex månader medan du tar hand om ditt barn. Kollektivavtalen innehåller också andra försäkringar som ger extra skydd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. 

7. Inflytande

Har ni kollektivavtal på jobbet kan ni bilda fackklubb. Det är ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.