kollega.se logotyp
Sök
Anställningsvillkor

Regeringen vill öka skyddet för utstationerade

I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu ska även regeringen undersöka vad som kan göras lagvägen för att förbättra villkoren.
Lina Björk Publicerad
Bertil Ericsson/TT
Det lettiska byggföretaget Laval som skulle bygga en skola i Vaxholm försattes i blockad från dom svenska byggfacken, 2005. Konflikten ledde sedan till förändringar i utstationeringslagen, Lex Laval. Bertil Ericsson/TT

I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre.

Enligt lagen måste fackförbunden också lämna in de avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. IF Metall var först på banan för några år sedan och följdes av Seko och Kommunal. I juli lämnade även Unionen in ett bantat avtal, till myndigheten och vann racet bland tjänstemannaförbunden.

Avtalet, som bygger på Teknikavtalet, innebär en reglering av löner och allmänna villkor. Bland annat slår man fast att varje arbetstagare ska ha en individuellt bestämd lön men en minimilön på minst 21 000 kronor per månad om han eller hon är under 25 år, högre om man är äldre. I avtalet regleras även semester, övertidskompensation, resekostnader och logi, arbetsmiljö och arbetstid.

Nu har även regeringen tagit ställning i frågan och utreder om man genom lag kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

- Vi vill att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på svensk arbetsmarknad. Då krävs bland annat ändringar i Lex Laval men också förändringar i EU-direktivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande.

Eventuella lagändringar ska föreslås senast den 31 maj 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester och extra semesterdagar
Med kollektivavtal kan du få fler semesterdagar än de lagstadgade. Tjänstepension är en annan förmån. Colourbox

1. Tjänstepension

Alla som jobbar tjänar in till sin allmänna pension. Om du har kollektivavtal är du dessutom garanterad tjänstepension. Vanligast är att arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön varje månad.

2. Löneförhandling

Med kollektivavtal är du garanterad en årlig översyn av din lön. Då ska arbetsgivaren gå igenom din prestation och lön. Ibland innehåller avtalet en garanterad individuell höjning.

3. Övertidsersättning och OB

Det finns ingen lag som ger dig extrapengar när du jobbar övertid eller obekväma arbetstider. Med kollektivavtal har du rätt till övertids- och OB-ersättning.

4. Ingångslön

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I flera kollektivavtal finns dock lägstalöner som arbetsgivarna förbinder sig att betala.

5. Extra semester

Alla har laglig rätt till 25 semesterdagar per år. Med ett kollektivavtal har du ofta rätt till fler dagar än så. Dessutom får du högre semestertillägg med kollektivavtal än utan.

6. Föräldralön

  De flesta kollektivavtal ger dig föräldralön när du är föräldraledig. Den innebär att du, tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan, kan få 90 procent av lönen i tre till sex månader medan du tar hand om ditt barn. Kollektivavtalen innehåller också andra försäkringar som ger extra skydd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. 

7. Inflytande

Har ni kollektivavtal på jobbet kan ni bilda fackklubb. Det är ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.

 

Läs även