I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre.

Enligt lagen måste fackförbunden också lämna in de avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. IF Metall var först på banan för några år sedan och följdes av Seko och Kommunal. I juli lämnade även Unionen in ett bantat avtal, till myndigheten och vann racet bland tjänstemannaförbunden.

Avtalet, som bygger på Teknikavtalet, innebär en reglering av löner och allmänna villkor. Bland annat slår man fast att varje arbetstagare ska ha en individuellt bestämd lön men en minimilön på minst 21 000 kronor per månad om han eller hon är under 25 år, högre om man är äldre. I avtalet regleras även semester, övertidskompensation, resekostnader och logi, arbetsmiljö och arbetstid.

Nu har även regeringen tagit ställning i frågan och utreder om man genom lag kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

- Vi vill att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på svensk arbetsmarknad. Då krävs bland annat ändringar i Lex Laval men också förändringar i EU-direktivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande.

Eventuella lagändringar ska föreslås senast den 31 maj 2015.