Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Facklig diskriminering hos Systembolagets leverantörer

Låga löner, dåliga arbetsvillkor och facklig diskriminering. Så ser verkligheten ut för lantarbetarna på vingårdar som gör vin åt Systembolaget i Argentina, Chile och Sydafrika, enligt en rapport från Swedwatch. Systembolagets Unionenklubb i Sverige försöker påverka sin arbetsgivare i rätt riktning.
Linnea Andersson Publicerad
TT Bild
Systembolaget är världens största vin- och spritimportör och borde kunna utöva en viss påtryckning för schyssta villkor hos underleverantörerna. TT Bild

Tre av tio vinflaskor som säljs i Sverige kommer från Chile, Argentina eller Sydafrika. I både Chile och Sydafrika är jordbrukssektorn ökänd för sina låga löner och vinodlingarna är inget undantag. De anställda har ofta så låga löner att pengarna varken räcker till mat eller hyra, eller till sjukvård och utbildning för den delen. Dessutom visar Swedwatchs rapport att det ofta förekommer förtryck av fackliga rättigheter på vingårdarna. Hos tre av fyra vinproducenter som granskats upplever medarbetarna att de inte kan organisera sig utan att motarbetas av arbetsgivarna.

”Kod och kontroll räcker inte till för att komma åt de strukturella problem som finns i de här länderna. Systembolaget behöver involvera lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna", skriver Lotta Comé, temahandläggare på Afrikagrupperna, i ett pressmeddelande.

Anna Holgersson, ordförande för Systembolagets Unionenklubb, säger att de diskuterat vad klubben kan och bör göra för att hjälpa lantarbetarna i Argentina, Chile och Sydafrika.

- Det är klart att det finns en solidaritetskänsla med de här fackliga organisationerna, vi går liksom hand i hand och vi kan inte bortse från dem som är en del i kedjan. Vi vet att lantarbetarna har det väldigt svårt, att det är svårt att organisera sig och få förståelse för fackligt arbete i de här länderna, säger Anna Holgersson.

För att påverka Systembolaget tar klubben bland annat hjälp av sina representanter i bolagsstyrelsen, där den här typen av frågor ofta kommer upp. Anna Holgersson säger att fackklubben dessutom har regelbundna träffar med Systembolagets CSR-ansvariga* för att diskutera hållbarhetsfrågor. Förra året gjorde Systembolagets bolagstyrelse ett besök i Sydafrika och träffade den inhemska fackorganisationen. I nuläget har man dock inget samarbete med facken i andra länder.

- Systembolaget köper in vin från oerhört många underleverantörer och producenter och därmed är det även väldigt många lantarbetare och fackförbund att hålla kontakt med. Det är i princip omöjligt att ha ett direkt samarbete med alla. I stället försöker vi påverka företaget att satsa på de här frågorna och få det att ställa krav på leverantörerna, till exempel krav på levnadslön. Vi tycker att vi har ett gott samarbete med Systembolaget och att ledningen lyssnar på oss, att vi är en part att räkna med.

Har du något konkret exempel där ni kunnat påverka?

- Nej det har jag inte, men vi har varit delaktiga i att de här frågorna har fått en allt större plats i Systembolagets agenda de senaste åren, säger Anna Holgersson.

 

 

Fakta

CSR
Corporate Social Responsibility, kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Begreppet hållbarhet används även för den här typen av arbete.

Ägarpolicy
Enligt regeringens ägarpolicy ska alla statliga bolag ha en genomtänkt strategi för att hantera hållbarhetsfrågor. Systembolaget antog sin uppförandekod 2012, i vilken bolaget lägger stor vikt vid revisioner för att kontrollera att de sociala och miljömässiga kraven som ställs på vinproducenterna verkligen följs.

Swedwatch kritiserar att Systembolaget i sitt hållbarhetsarbete inte kartlägger hur det ser ut i leverantörsleden tillräckligt väl.

Swedwatch:
Swedwatch är en ideell och partipolitiskt obunden organisation, vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.