Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda oroliga för att återvända till kontoret

Allt fler vaccineras mot covid-19. Men när samhället öppnar upp finns en oro bland anställda att gå tillbaka till arbetsplatsen för tidigt.
– Medlemmar ser risker med att företag släpper på restriktionerna, säger Markus Wiberg, på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Många arbetsgivare anser att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram för anställda att komma till jobbet. Shutterstock

Många tjänstemän har jobbat hemma i över ett år. Men alla företag har inte erbjudit sina anställda att utföra arbetet på distans. P4 Uppland rapporterade nyligen om en fältsäljare och hennes kollegor som, sedan en tid tillbaka, tvingats återgå till fysiska möten med kunder

– Företag som har haft det tufft accepterar att öppna upp, man tycker att det är okej med fysiska möten för att de har en ekonomisk drivkraft att skapa resultat och överleva, säger Markus Wiberg, regionchef på Unionen Uppland.

Läs mer: Trots pandemin Säljare tvingas åka på konferens

I Uppland är det framför allt tjänstemän som jobbat inom logistik, läkemedelsbranschen och transportnäringen som har hört av sig till Unionen med frågor kring arbetsgivarens rätt att beordra anställda att vara på plats.

Men vad som gäller är inte alls solklart. Även om arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning och låta anställda i den mån det går jobba hemifrån, anser många arbetsgivare att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram att komma till jobbet.

– De råd vi kan ge är att man ska påtala att man är orolig, att man ser arbetet som en risk och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder, som hemmajobb eller att ytterligare säkra upp kontoret.

– Om arbetsgivaren inte lyssnar kan man ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud och facket kan göra en riskbedömning, och om det behövs stoppa arbetet, säger Markus Wiberg.  

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

I Unionens region Sydost känner man igen oron från medlemmar, främst bland dem som tillhör en riskgrupp.

– De frågor vi har fått har i många fall kommit från personer som tillhör riskgrupper. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas efter de anställdas förutsättningar. I starten av pandemin var det dock flera arbetsgivare som var låsta på att kontoret ska vara utgångspunkten, trots att det var fullt funktionellt att arbeta på distans eller hemifrån. Detta är något arbetsgivare måste omvärdera för vi inte vet hur länge det här tillståndet varar, säger Bettina Johansson, som är regionchef på Unionen Sydost.

Markus Wiberg på Unionen Uppland räknar med att fler medlemmar kommer att höra av sig ju mer samhället och arbetsplatserna öppnar upp och poängterar att facket måste vara på tårna då.

– Vi behöver vara där och driva frågan om säkerhet och hälsa för de anställda. Se till att arbetsgivaren inte går för fort fram, göra ordentliga riskbedömningar och samverka, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.