Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

När coronakrisen slog till blev driftteknikern Andreas Molinder Agborg av med jobbet. Elva dagar senare skrev han på ett nytt kontrakt. Han uppmanar arbetslösa att använda sina nätverk och att fokusera på allt de lärt sig i arbetslivet.
David Österberg Publicerad
Privat
När det var bra väder tog Andreas med sig datorn ut i naturen och satt där och sökte jobb. Privat

Andreas Molinder Agborg har haft ett annorlunda år. Förra hösten valde han att gå vidare när företaget han jobbade för skulle slås samman med ett annat företag.

– Jag hade varit där i 14 år och kände att jag ville gå vidare mot nya utmaningar. Tidpunkten kändes också helt rätt, innan sammanslagningen skulle ske.

Att stå utan arbete var först lite läskigt, men mest spännande. Han började sitt jobbsökande med att göra några tester hos TRR, inhämta tips och råd hos Unionen, registrera sig på Arbetsförmedlingen och nätverka mer än han hade gjort tidigare. Efter ett tag hittade han olika metoder i jakten på en ny tjänst.

– Vissa dagar koncentrerade jag mig på att vässa på mitt personliga brev och cv, andra dagar på att leta tjänster och skicka ansökningar.

Han såg också till att ta hand om sig själv.

– Det är viktigt att känna att man mår bra när man söker jobb. För mig fungerade upplägget med att jag på förmiddagarna hittade på olika saker, till exempel träffade vänner, tog en promenad eller nätverkade. Eftermiddagarna vek jag till att söka jobb i två till tre timmar. Jag såg även till att variera var jag befann mig när jag sökte nya jobb. Vid bra väder tog jag med mig datorn ut i naturen. En kaffe på ett kafé blev också ett alternativ.

Andreas insåg dessutom vilket stort nätverk han byggt upp genom alla år i arbetslivet – och såg till att dra nytta av det.

– Om man har haft bra relationer med kollegor och kunder får man jättemycket hjälp och stöttning. Det gäller att använda sitt nätverk och berätta för folk att man söker jobb. Skriv på Facebook och Linkedin vad du har gjort och vad du vill göra.

I december förra året gav jobbsökandet resultat och i januari påbörjade han sin provanställning. Men tre månader senare slog coronakrisen till och Andreas var återigen arbetslös.

– Jag gjorde mig direkt tillgänglig på Linkedin och berättade om min situation på Facebook  och elva dagar senare skrev jag på för en ny tjänst. Jag var egentligen aldrig särskilt orolig. Telekom är en ganska tacksam bransch och det finns en hel del jobb att söka.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Tiderna är fortfarande osäkra – men Andreas ser ändå positivt på framtiden.

– Du kommer långt med en positiv grundinställning. Jag tycker att det har varit en spännande resa och ett annorlunda år.

Andreas tips till dig som är arbetslös

  • Du är inte ensam! Dela med dig av din situation. Tycker du att det är svårt, börja prata med någon som du känner förtroende för.
  • Eget ansvar är en mycket viktig nyckel för att lyckas. Sätt upp korta punkter på hur du vill att din dag ska bli för att på kvällskvisten utvärdera om du uppnådde ett tillfredsställande resultat.
  • Exponera dig och visa att du är tillgänglig för ett nytt jobb. Berätta för andra vad du har arbetat med och vad du vill arbeta med. Bredda dina sökningar och tänk på allt du lärt dig i arbetslivet.
  • Misströsta inte om du inte får svar, många företag får flera hundra ansökningar. Lägg dock gärna ner lite extra tid på mejl där företag återkopplar med ett kort och vänligt ”tack” tillbaka.
  • Belöna dig själv när du har gjort något du känner dig nöjd med, till exempel putsat på ditt cv eller när det personliga brevet till en tjänst du sökte blev bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.