Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

9 tips för en bra onboarding

Onboarding är viktigt för att nyanställda snabbt ska komma in i jobbet. Under året har Ericsson jobbat med digital onboarding – här är deras bästa tips för att välkomna nya medarbetare.
Lina Björk Publicerad
Trappa för att lyckas med onboarding.
Onboarding är arbetslivets svar på inskolning. En process för att nyanställda snabbt ska komma in i arbetsuppgifterna och känna sig välkomna. Foto: Shutterstock

Ett företag som gick väldigt bra trots märkliga tider förra året, var telekomjätten Ericsson som anställde drygt 700 medarbetare under 2020. Att se anställda som en investering och att få en bra introduktion har visat sig avgörande för om nya kollegor vill stanna på företaget eller inte.

Här är Ericssons bästa tips för att få nya medarbetare att känna sig välkomna och anställdas råd för att komma in i gänget.

Så välkomnar du nyanställda

(tips från Ulrika Lindelöf, ansvarig för global onboarding på Ericsson)

1. Checka in. Avsätt tid och sätt upp möten för att regelbundet och ofta ”checka in” och kolla hur allt går för den nyanställda. Särskilt viktigt nu, när man bara träffas digitalt.

2. Var noga med att alltid utse en buddy. En ”kompis” som kompletterar chefens arbete med att säkerställa en bra onboardingupplevelse för den nya medarbetaren.

3. Låt onboarding få ta sin tid. Det handlar om att lära känna det nya företaget och det är viktigt att den rekryterande chefen uppmuntrar till lärande redan från början. Ericssons digitala onboardingprogram tar flera månader att gå igenom. Det krävs tid, men är viktigt för att förstå företagets verksamhet och värderingar, skapa relationer och få en bild av sin egen roll och bidrag i relation till hela företaget.

4. Ta hjälp av tekniken. Använd de digitala plattformar och den teknik som ditt företag erbjuder. Våga pröva!

5. Ha en preboaring. För Ericsson är det viktigt att den anställde känner sig välkommen och företaget skickar därför ut material till den nyanställde redan när kontraktet skrivits på. Bland annat skickas ett personligt välkomstbrev ut digitalt. I Ericssons fall handlar det om ett personligt välkomnande från vd:n i kombination med information om företaget och dess verksamhet.


Så kommer du in i gänget

(tips från Camilla Bodin, nyanställd 5G-utvecklare)

6. Visa dig. Ha alltid kameran på under videosamtalen. Det är svårt att lära känna någon på distans, men ännu svårare om man tittar på en stillbild.

7. Använd telefonen. Ring upp i stället för att välja chattfunktionen. Mejl och chattar tenderar att bli väldigt långa och riskerar att missuppfattas om det diskuteras olika frågor i samma tråd.

8. Dela skärm är ett enkelt och smidigt sätt att samarbeta med ett projekt.

9. Prata annat än jobb. Planera in virtuella fikan, frukostar och pauser där ni pratar om annat än jobb.

Vad är onboarding?

Onboarding är arbetslivets svar på förskolans inskolning, ett strukturerat arbetssätt för introduktion av nyanställda. Processen kan omfatta allt från att fylla i dokument och beställa utrustning, såsom laptop eller mobiltelefon, till att sätta sig in i företagets historia och värderingar – och lära känna nya kollegor.

Målet är att nykomlingen ska känna sig välkommen och snabbt komma in i sin nya roll. En del företag tillämpar även så kallad ”preboarding” då man redan efter ett signerat anställningsavtal skickar ut välkomstmaterial och bjuder in till sociala träffar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.