Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Vings flygbolag vill sänka kabinpersonalens löner med 20 procent. Om de anställda inte går med på sänkningen blir de av med sina jobb. Unionen vägrar men kan tänka sig att förhandla om andra saker.
David Österberg Publicerad
Fredrik Hagen / TT
Hotellmiljardären Petter Stordalen blev ny ägare av Ving under hösten 2019, efter att den tidigare ägaren Thomas Cook-gruppen gått i konkurs. Fredrik Hagen / TT

Det är tuffa tider för flygbranschen. Coronakrisen har lett till att så gott som samtliga flygplan har stått på marken hela våren. Många länder har börjat lätta på reserestriktionerna, men det kommer att ta lång tid innan flygen går som innan krisen.

Ett av de bolag som nu måste spara pengar är Vings flygbolag Sunclass Airlines. Ledningen kräver att personalen går med på en permanent lönesänkning på 20 procent. I Sverige rör det sig om 180 kabinanställda.

Läs mer: Ving flyger igen

– Om vi tar oss igenom den här djupa krisen måste vi se över alla kostnader och förbättra effektiviteten där det är möjligt. Vi måste anpassa oss till både den nuvarande och den framtida situationen i branschen, där det finns förväntningar på fallande antal resenärer, säger Lisbeth Nedergaard, kommunikationschef på Sunclass Airlines.

Hon säger också att korttidspermitteringar inte är en lösning.

– Vi måste sänka våra fasta kostnader på lång sikt. Hela flygbranschen kommer att genomgå stora förändringar de kommande åren.

Hittills har Unionen motsatt sig lönesänkningar. Enligt Erik Wirkensjö, pressekreterare på förbundet, finns det flera anledningar till det:

”En lönesänkning försämrar den sjukpenninggrundande inkomsten, ersättningen från a-kassan, den framtida pensionen, tjänstepensionen och hur mycket semester man tjänar in när man arbetar. Den kan även påverka ersättningen från Unionens inkomstförsäkring och ersättningen från den statliga lönegarantin om arbetsgivaren skulle gå i konkurs”, skriver han i ett mejl till Kollega.

Unionen kan dock tänka sig att förhandla om andra besparingar ”som inte försämrar villkoren för våra medlemmar, till exempel korttidsarbete med statligt stöd".

Enligt Lisbeth Nedergaard är det inte tillräckligt. Om Unionen inte går med på lönesänkningen blir medarbetarna uppsagda.

– Tyvärr ser vi ingen annan utväg än att säga upp medarbetarna. Vi har anställda i nio andra fackföreningar som alla har accepterat en lönesänkning, säger hon.

Hur nära förestående är ett varsel?
– Den här veckan kallades klubben till mbl-förhandlingar och vi följer processen därifrån.

Men hot om uppsägningar biter inte på Unionen:

”Risken är stor att företaget ändå kommer att behöva säga upp medarbetare. Har vi då gått med på sänkta löner får våra medlemmar sämre villkor än de hade haft rätt till annars”, skriver Erik Wirkensjö.

2012 var flygbolaget SAS i kris och ville sänka personalens löner med 15 procent. Inte heller då gick Unionen med på lönesänkningar. Förbundet slöt dock ett avtal som innebar höjd pensionsålder, sämre traktamenten, sämre tjänstgöringstider och en period utan löneökningar.

Läs mer: SAS-anställda förlorade mot Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.