Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Vi kommer att leva som aristokrater«

På universitetet i Oxford finns en världsauktoritet på artificiell intelligens. Nick Boström, filosof, ser både risker och möjligheter med utvecklingen.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Hur tror du att AI kommer att påverka världen?
– I ett kort perspektiv övervägande positivt, men om ett, två decennier eller hundra år – när maskinerna kommer att vara lika intelligenta som människorna – finns det risker.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

Kan verkligen maskiner ersätta människor?
– Ja, men vi vill ju ha politiker och präster av kött och blod och vi vill inte ha robotar som tävlar i OS.

Leder AI till att jobben försvinner?
– Ja, men nya kommer till tack vare ny teknik. Än har AI inte haft någon större påverkan på arbetsmarknaden, den är bara ett tillägg till all annan automation. Men långsiktigt kommer allt mänskligt arbete att kunna göras av maskiner.

Vad säger du om historikern Yuval Noah Hararis påstående att AI kommer att skapa ”the useless class”, oanvändbara människor?
– Att vi kan göra samma saker med mindre arbetsinsats skapar utmaningar för människan, vissa måste kanske hitta nya sätt att försörja sig på. Men det handlar också om att hitta ett nytt sätt att se på sig själv, att inte bara se sitt värde kopplat till ett jobb. I kapitalistsamhället får man sitt värde som människa och medborgare genom att generera pengar. Det här synsättet måste vi omvärdera.

Hur ska man se på sig själv utan jobb?
– Kanske måste vi leva lite som aristokratin förr: leva på räntor, utveckla hobbyer, spela spel, handarbeta, hålla på med konst och konversation. Tänk på barn och äldre – de genererar inget ekonomiskt värde men kan ha ett lyckligt liv ändå.

Är det ett lite sorgligt framtidsperspektiv?
– Det är viktigare att ett jobb är givande och intressant än att det blir gjort!

Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad 15 januari 2025, kl 13:03
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR