Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Vi kommer att leva som aristokrater«

På universitetet i Oxford finns en världsauktoritet på artificiell intelligens. Nick Boström, filosof, ser både risker och möjligheter med utvecklingen.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Hur tror du att AI kommer att påverka världen?
– I ett kort perspektiv övervägande positivt, men om ett, två decennier eller hundra år – när maskinerna kommer att vara lika intelligenta som människorna – finns det risker.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

Kan verkligen maskiner ersätta människor?
– Ja, men vi vill ju ha politiker och präster av kött och blod och vi vill inte ha robotar som tävlar i OS.

Leder AI till att jobben försvinner?
– Ja, men nya kommer till tack vare ny teknik. Än har AI inte haft någon större påverkan på arbetsmarknaden, den är bara ett tillägg till all annan automation. Men långsiktigt kommer allt mänskligt arbete att kunna göras av maskiner.

Vad säger du om historikern Yuval Noah Hararis påstående att AI kommer att skapa ”the useless class”, oanvändbara människor?
– Att vi kan göra samma saker med mindre arbetsinsats skapar utmaningar för människan, vissa måste kanske hitta nya sätt att försörja sig på. Men det handlar också om att hitta ett nytt sätt att se på sig själv, att inte bara se sitt värde kopplat till ett jobb. I kapitalistsamhället får man sitt värde som människa och medborgare genom att generera pengar. Det här synsättet måste vi omvärdera.

Hur ska man se på sig själv utan jobb?
– Kanske måste vi leva lite som aristokratin förr: leva på räntor, utveckla hobbyer, spela spel, handarbeta, hålla på med konst och konversation. Tänk på barn och äldre – de genererar inget ekonomiskt värde men kan ha ett lyckligt liv ändå.

Är det ett lite sorgligt framtidsperspektiv?
– Det är viktigare att ett jobb är givande och intressant än att det blir gjort!

Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok