Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Vi kommer att leva som aristokrater«

På universitetet i Oxford finns en världsauktoritet på artificiell intelligens. Nick Boström, filosof, ser både risker och möjligheter med utvecklingen.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Hur tror du att AI kommer att påverka världen?
– I ett kort perspektiv övervägande positivt, men om ett, två decennier eller hundra år – när maskinerna kommer att vara lika intelligenta som människorna – finns det risker.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

Kan verkligen maskiner ersätta människor?
– Ja, men vi vill ju ha politiker och präster av kött och blod och vi vill inte ha robotar som tävlar i OS.

Leder AI till att jobben försvinner?
– Ja, men nya kommer till tack vare ny teknik. Än har AI inte haft någon större påverkan på arbetsmarknaden, den är bara ett tillägg till all annan automation. Men långsiktigt kommer allt mänskligt arbete att kunna göras av maskiner.

Vad säger du om historikern Yuval Noah Hararis påstående att AI kommer att skapa ”the useless class”, oanvändbara människor?
– Att vi kan göra samma saker med mindre arbetsinsats skapar utmaningar för människan, vissa måste kanske hitta nya sätt att försörja sig på. Men det handlar också om att hitta ett nytt sätt att se på sig själv, att inte bara se sitt värde kopplat till ett jobb. I kapitalistsamhället får man sitt värde som människa och medborgare genom att generera pengar. Det här synsättet måste vi omvärdera.

Hur ska man se på sig själv utan jobb?
– Kanske måste vi leva lite som aristokratin förr: leva på räntor, utveckla hobbyer, spela spel, handarbeta, hålla på med konst och konversation. Tänk på barn och äldre – de genererar inget ekonomiskt värde men kan ha ett lyckligt liv ändå.

Är det ett lite sorgligt framtidsperspektiv?
– Det är viktigare att ett jobb är givande och intressant än att det blir gjort!

Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.