Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Varsel och uppsägning – tänk på det här

Det uppstår många känslor på en arbetsplats vid personalnedskärningar. Som chef finns det mycket du kan göra för att hjälpa oroliga och ledsna medarbetare.
Lina Björk Publicerad 30 april 2025, kl 06:00
två händer fångar en fallande man
Att bli uppsagd kan kännas som att falla fritt. Då är det viktigt att en chef kan fånga upp frågor och oro. Illustration: Anna Skoog

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

 

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

Marianne Rozman
Foto: Peter Knutsson

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

 

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman. 

Chefens checklista vid varsel om uppsägning

Inför förhandling

  • Vid arbetsbrist ska alla berörda fackförbund kallas till förhandling.
     
  • Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda ska Arbetsförmedlingen varslas.
     
  • Undersök om det finns möjlighet till omplacering.
     
  • Uppsägning ska (med vissa undantag) ske genom turordningen ”först in, sist ut”.
     
  • Undvik att lämna besked om en kommande förändring en fredag eller inför en ledighet.
     
  • Var på plats för följdfrågor.

Efter förhandling

  • Vid en uppsägning ska du som närmaste chef lämna besked både skriftligt och muntligt.
     
  • Du ska också utfärda arbetsgivarintyg och anmäla till den omställningsorganisation, exempelvis TRR, som företaget har avtal med.
Varsel

Facket på Northvolt: ”Folk är ledsna och chockade”

Det har varit en kaotisk dag för de anställda på Northvolt. Victor Matinlassi, klubbordförande i Stockholm, beskriver stämningen som dyster. Men fortfarande finns hoppet om att företaget på något sätt ska överleva.
David Österberg Publicerad 12 mars 2025, kl 16:08
Skylt Northvolt
I dag fick de anställda på Northvolt beskedet att företaget går i konkurs. Pontus Lundahl/TT

Northvolt har verksamhet i Skellefteå, Västerås och Stockholm. Victor Matinlassi är klubbordförande i Stockholm.

Hur har den här dagen varit?

– Ganska kaotisk. Den började vid 7 med att vi i facket fick information från företaget. Vid åtta informerade företaget via intranätet och klockan 9 informerades alla anställda vid samtliga bolag. Vi har haft enskilda möten inom respektive bolag om hur just vårt företag påverkas i den här situationen. Dagen har också handlat mycket om att stötta medlemmar och svara på frågor från dem eller hänvisa frågor vidare till Unionens regionkontor eller rådgivningen.

Victor Matinlassi
Victor Matinlassi, klubbordförande på Northvolt i Stockholm.

Hur är stämningen bland medlemmarna?

– Många är ledsna, andra chockade. Det är ganska dystert. Vi har haft det tufft en ganska lång period. Förra månaden var våra löneutbetalningar försenade, så då låg vi också pyrt till. Men hittills har vi alltid kunnat hitta en kortsiktig lösning och kämpat vidare. Nu räckte det inte och det är extremt tungt. Vi har haft hoppet uppe och trott att det skulle finnas en lösning även den här gången.

Samtidigt kommer det signaler från arbetsgivaren om att det kanske kan gå att fortsätta verksamheten på något sätt. Vad tror du om det?

– Det tror jag definitivt. Det går inte att fortsätta som Northvolt är i dag, men vi har oerhört kompetent personal, vi har fungerande produktion i Skellefteå, vi har börjat få upp volymerna. Så jag hoppas verkligen att någon tar över och driver verksamheten i samma anda som vi har haft.

Jobbar ni som vanligt nu?

– Ja, ända tills konkursförvaltaren ger något annat besked.

Och hoppas att ni får era löner den 25 mars?

– Det hoppas vi. Men det är klart att det finns en risk att det blir en fördröjning.

Har ni mycket kontakt med de förtroendevalda i Västerås och Skellefteå?

– Vi pratar dagligen. Jag känner verkligen med de anställda i Skellefteå där de har det extremt tungt. Jag är mest orolig för den internationella arbetskraft som finns i framförallt Skellefteå, men också i Stockholm och Västerås. De har kommit till Sverige både från länder utanför Europa och från Europa tillsammans med sina familjer. De har byggt ett liv här, så det är klart att jag är orolig för vad som händer med dem. 

Hur har arbetsgivaren skött det här?

– De har varit bra på att informera facken om det ekonomiska läget. Den senaste perioden har vi haft möten varje vecka med företagsledningen om ekonomin och om potentiella investerare på både kort och lång sikt. Så det här kommer inte som en blixt från klar himmel. Vi har vetat om att situationen varit väldigt oroväckande, men hade förhoppningar ända in i det sista om att det kommer att lösas. 

Vad gör ni i klubben de närmaste dagarna?

– Vi finns här för våra medlemmar. Försöker vara ett stöd och hålla stämningen uppe. Vi väntar på beslut från konkursförvaltaren. Jag vet att också Unionen kommer att kontakta konkursförvaltaren för att diskutera medlemmarnas rättigheter och löner.