Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade timanställning - blev avskedad

Gå över till timanställning eller bli uppsagd. Det ultimatumet fick en Unionenmedlem som var anställd på serviceföretaget Mr Urban. När hon vägrade blev hon avskedad.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Kvinnan var anställd som hushållsansvarig på serviceföretaget Mr Urban. Shutterstock

”Mr Urban är tillgänglig dygnets alla timmar. Allt du behöver är vårt nummer.” 

Så marknadsför sig serviceföretaget på sin hemsida, där man erbjuder allt från att vattna blommor, sköta tvätt och frigöra tid så att kunderna får göra roligare saker än att ägna sig åt hushållssysslor.

Här anställdes Unionenmedlemmen i slutet av sommaren förra året, med titeln ”hushållsansvarig”. I uppdraget ingick att åka runt till personer i Stockholmsområdet och utföra de sysslor som bestämts. Den tid som lades ned registrerades i en ekonomitjänst som granskades och godkändes av företagets ägare.

Läs mer: Visstidsanställd - Tänk på det här

Enligt Unionens stämningsansökan fick medlemmen svårare och svårare att få tag på företagets ägare under våren. Hon började i stället stämma av dagarna med den operativa chefen. Innan sommaren informerade ägaren i ett sms att hennes tjänst skulle göras om från en fast anställning till en timanställning. När hon påpekade att företaget inte ensidigt får göra så fick hon svaret att hon antingen skulle acceptera erbjudandet eller sägas upp.

Några veckor senare fick hon ett avskedsbrev med motiveringen ” bedrägeri och trolöshet mot huvudman”.

– Det är fortfarande oklart vad företaget lägger i den motiveringen. Bland annat har man tittat i hennes körjournaler och sett att hon registrerat tiden hon rest till kund, vilket hon fått information om att göra. Eftersom hon har en fast månadslön och ingen övertidsersättning har hon inte gynnats på något sätt av att rapportera in restid på det sätt hon gjort, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmen i tingsrätten.

Eftersom all tidrapportering granskades och godkändes av ägaren menar Unionen också att det fanns alla möjligheter att påtala om det begått några felaktigheter.

Förbundet stämmer Mr Urban på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd, samt utebliven lön.

Kollega har sökt Mr Urbans ägare för en kommentar, men inte fått något svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.