Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Uppsala konsert och kongress säger upp personal

Trots att det äntligen börjar ljusna för eventbranschen lägger Uppsala konsert och kongress (UKK) ner hela sin teknikavdelning och säger upp sina musikproducenter. Lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in som ersättare. Fackklubben är skeptisk och menar att vd kör sitt eget race.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK Henrik Montgomery / TT

Det har stormat en hel del kring Uppsala konsert och kongress, UKK, ett kommunägt aktiebolag i Uppsala, också kallat Musikens hus. 2019 planerades en likartad omorganisation som den som nu är på gång, då dåvarande vd ville avveckla teknikavdelningen, men planerna stoppades.

– Nedläggningen stoppades för att det var ett dåligt genomtänkt förslag, liksom det nuvarande tycks vara eftersom vi inte fått svar på hur det ska fungera. Ledningen tycks inte ha någon förståelse för vilken teknik ett hus som det här kräver, säger Victoria Lindgren, ordförande för Unionenklubben på UKK. 

Den här gången ser omorganisationen ut att gå igenom efter att samverkan mellan fack och arbetsgivae avslutats i oenighet. De berörda personerna blev informerade på måndagen och under tisdagen gick information ut till all personal och klubben höll därefter ett medlemsmöte.

– Det verkade komma som något av en chock för ledningen att beskedet ledde till dålig stämning bland de anställda. Det är 13 tjänster som försvinner, men alla i huset är berörda eftersom alla avdelningar får hjälp av teknikavdelningen, säger Victoria Lindgren. 

Scenteknikerna ska ersättas av en teknik- och planeringschef som ska hyra in personal utifrån vid behov. Eftersom det av brandsäkerhetsskäl krävs att tillsvidareanställd personal är på plats under konserterna, är det tänkt att lokalvårdare och kökspersonal ska hoppa in och fylla luckorna efter teknikerna.

"Kör sitt eget race"

Enligt Victoria Lindgren har klubbstyrelsen tillsammans 50 års erfarenhet av verksamheten på UKK, medan vd:n Henrik Lillsjö tillträdde sin tjänst mitt under pandemin, våren 2020. Under hela hans tid har konsertverksamheten legat nere på grund av restriktioner.

Enligt Jonas Carlsson, huvudskyddsombud på UKK och en av de tekniker som blivit varslad om uppsägning, har ledningen vägrat lyssna på klubbens argument utan kört över den fullständigt. 

– Vi vill samarbeta men det finns ingen som helst kompromissvilja hos arbetsgivaren, han kör sitt eget race. Vi har inte fått några svar på några av de frågor vi ställt. Arbetsgivaren kan inte redogöra för hur det ska bli bättre och billigare genom att lägga ner teknikavdelningen, vilka beräkningar som gjorts och hur vår kompetens har bedömts, säger Jonas Carlsson.

– Det här kommer att slå förfärligt illa ut för både personal och verksamhet. 

"Man behandlar inte människor så där"

Även folk utanför organisationen, med kopplingar till verksamheten, har reagerat på beslutet: 

”Situationen är provocerande på många sätt  man behandlar inte människor så där. Skattepengar rinner ut i sjön. Sveriges fjärde stad kan inte driva ett konserthus  det ställer till många problem för dem som vill/kan producera event.” skriver en av UKKs kunder. 

Det finns spekulationer om att nedläggningen av teknikavdelningen är ett sätt att få bort ”jobbiga” personer, exempelvis medlemmar i klubbstyrelsen? 
– Ja, det skulle kunna vara en logisk förklaring, men det är ingenting vi kan bevisa, säger Jonas Carlsson. 

En risk- och konsekvensanalys av omorganisationen och nedläggningen av teknikavdelningen ska göras. 

– Vi hoppas att riskbedömningen ska visa på så stora risker att planerna ändras, säger Victoria Lindgren. 

Kollega har under eftermiddagen sökt vd Henrik Lillsjö för en kommentar. Till Upsala Nya Tidning, UNT, svarar han så här via mejl:

"Bolagsledningen har under en längre tid fört dialog med styrelse och ägare. I maj i år beslutade styrelsen om ett större omställningsarbete varav den nu aktuella organisationsförändringen är en viktig del. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet som kan möta de krav och förväntningar som ställs på bolaget nu och i framtiden. Fokus i bolaget just nu är att skapa en bra process kring organisationsförändringen med största möjliga hänsyn tagen till bolagets medarbetare."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.