Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

Det kommer bli ett tufft läge på svensk arbetsmarknad under lång tid framöver. Det spår Unionen i sin senaste konjunkturrapport. Och hårdast kommer coronakrisen slå mot kvinnliga tjänstemän.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Kvinnor har oftare adminstrativa arbetsuppgifter som går att automatisera och där konkurrensen om jobben kommer bli hård. Fredrik Sandberg / TT

Under 2020 kommer Sveriges BNP att falla med fem procent. Den analysen gör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i sin prognos som presenterades under tisdagen. Unionen spår ett ännu dystrare framtidsscenario och räknar med en BNP-minskning med 7,5 procent men att tillväxten delvis återhämtar sig under år 2021.

Arbetsgivarna tror att arbetslösheten kommer att öka och hamna på nio procent senare i år. Även på detta område gör Unionen en mörkare analys. I förbundets senaste konjunkturprognos räknar man att arbetslösheten når en topp på tolv procent i höst.

– Både vi och arbetsgivarsidan är medvetna om att det är ett svårt att spå framtiden i detta läge. Vi gör likartade bedömningar kring svensk export och konjunkturen i omvärlden. Skillnaderna finns i att vi har en mer pessimistisk syn på hushållens konsumtion och ser en högre arbetslöshet. Men nästa år tror vi att det kommer att börja gå åt rätt håll, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Lågkonjunkturen kommer, enligt Unionen, att bli djup och relativt långvarig för svensk ekonomi och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export. Katarina Lundahl ser tre huvudskäl till detta:

– Ett skäl är att krisen skapar stor osäkerhet som gör att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen låter bli att investera. Ett andra skäl är vi är ett exportberoende land som därför påverkas mycket av ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För det tredje leder pandemin till en beteendeförändring som skyndar på strukturomvandling och digitalisering. I ett kortare perspektiv slår det ut företag och leder till ökad arbetslöshet.

Hur kommer denna utveckling att påverka avtalsförhandlingarna – när de väl återupptas?
– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli ett svårt läge att förhandla i.

Enligt konjunkturrapporten riskerar krisen att slå hårdare mot kvinnliga tjänstemän. Detta eftersom kvinnor dominerar yrkesgrupper med administrativa arbetsmoment som delvis går att automatisera, där kommer konkurrensen om jobben bli hård framöver.

– Under finanskrisen drogs det ner på många ingenjörsjobb men de studsade tillbaka relativt snabbt medan många tjänstemannajobb med mer administrativt innehåll aldrig kom tillbaka. Den här krisen slår hårdare mot tjänstesektorn där det jobbar mycket kvinnor. Det kommer att bli ett stålbad, säger Katarina Lundahl.

Fack och arbetsgivare är eniga om att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot svensk industri. Produktionen inom fordonsindustrin kommer till exempel att minska med runt 30 procent i år, enligt Unionens prognos.

Samtidigt ser Unionen att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder.

– Svensk industri är väl rustad för den här krisen. De stora industriföretagen har gått in i den med hög lönsamhet och stark konkurrenskraft. Jag är inte orolig för att de ska gå under men däremot kommer de att kapa kostnader genom att säga upp konsulter och dra ner på verksamheter. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur krisen, men särskilt 2020 blir ett tufft år, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok