Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

Det kommer bli ett tufft läge på svensk arbetsmarknad under lång tid framöver. Det spår Unionen i sin senaste konjunkturrapport. Och hårdast kommer coronakrisen slå mot kvinnliga tjänstemän.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Kvinnor har oftare adminstrativa arbetsuppgifter som går att automatisera och där konkurrensen om jobben kommer bli hård. Fredrik Sandberg / TT

Under 2020 kommer Sveriges BNP att falla med fem procent. Den analysen gör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i sin prognos som presenterades under tisdagen. Unionen spår ett ännu dystrare framtidsscenario och räknar med en BNP-minskning med 7,5 procent men att tillväxten delvis återhämtar sig under år 2021.

Arbetsgivarna tror att arbetslösheten kommer att öka och hamna på nio procent senare i år. Även på detta område gör Unionen en mörkare analys. I förbundets senaste konjunkturprognos räknar man att arbetslösheten når en topp på tolv procent i höst.

– Både vi och arbetsgivarsidan är medvetna om att det är ett svårt att spå framtiden i detta läge. Vi gör likartade bedömningar kring svensk export och konjunkturen i omvärlden. Skillnaderna finns i att vi har en mer pessimistisk syn på hushållens konsumtion och ser en högre arbetslöshet. Men nästa år tror vi att det kommer att börja gå åt rätt håll, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Lågkonjunkturen kommer, enligt Unionen, att bli djup och relativt långvarig för svensk ekonomi och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export. Katarina Lundahl ser tre huvudskäl till detta:

– Ett skäl är att krisen skapar stor osäkerhet som gör att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen låter bli att investera. Ett andra skäl är vi är ett exportberoende land som därför påverkas mycket av ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För det tredje leder pandemin till en beteendeförändring som skyndar på strukturomvandling och digitalisering. I ett kortare perspektiv slår det ut företag och leder till ökad arbetslöshet.

Hur kommer denna utveckling att påverka avtalsförhandlingarna – när de väl återupptas?
– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli ett svårt läge att förhandla i.

Enligt konjunkturrapporten riskerar krisen att slå hårdare mot kvinnliga tjänstemän. Detta eftersom kvinnor dominerar yrkesgrupper med administrativa arbetsmoment som delvis går att automatisera, där kommer konkurrensen om jobben bli hård framöver.

– Under finanskrisen drogs det ner på många ingenjörsjobb men de studsade tillbaka relativt snabbt medan många tjänstemannajobb med mer administrativt innehåll aldrig kom tillbaka. Den här krisen slår hårdare mot tjänstesektorn där det jobbar mycket kvinnor. Det kommer att bli ett stålbad, säger Katarina Lundahl.

Fack och arbetsgivare är eniga om att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot svensk industri. Produktionen inom fordonsindustrin kommer till exempel att minska med runt 30 procent i år, enligt Unionens prognos.

Samtidigt ser Unionen att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder.

– Svensk industri är väl rustad för den här krisen. De stora industriföretagen har gått in i den med hög lönsamhet och stark konkurrenskraft. Jag är inte orolig för att de ska gå under men däremot kommer de att kapa kostnader genom att säga upp konsulter och dra ner på verksamheter. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur krisen, men särskilt 2020 blir ett tufft år, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Northvolt - från grön omställning till röda siffror

Northvolt skulle snabba på den gröna omställningen i Europa med sina miljövänliga litiumbatterier. Istället kantades satsningen av skulder, arbetsmiljöproblem och slutligen konkurs.
Lina Björk Publicerad 12 mars 2025, kl 08:40
Northvolt
I november lämnade Northvolts vd Peter Carlsson sin post. Fyra månader senare ansökte företaget om konkurs. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det här har hänt – från succé till fall:

  • 2015 grundades företaget av Peter Carlsson och Paolo Cerruti som jobbat tillsammans på elbiltillverkaren Teslas fabrik i Kalifornien, USA. Målet: att skapa miljövänliga batterier. 
     
  • 2017 meddelades att den första fabriken skulle byggas i Skellefteå, medan Västerås fick en forskningsanläggning kallad Northvolt Labs. 
     
  • För att finansiera tillverkningen inleddes samarbeten med bland annat teknikbolaget ABB, lastbilstillverkaren Scania och den tyska biltillverkaren BMW. Första generationens batterier tillverkades på Northvolt Labs. 
     
  • 2018 fick Northvolt över hundra miljoner i bidrag från energimyndigheten.
     
  • Samma år påbörjades bygget av Northvolt Ett i Skellefteå, där den storskaliga produktionen skulle vara. 
     
  • 2018-2023 Tillväxtresan kantas av rapporter om missförhållanden, dödsfall och förseningar. 
     
  • 2024 försattes dotterbolaget Northvolt Ett Expansion AB i konkurs. 
     
  • I november 2024 varslades sammanlagt 1600 anställda om uppsägning, vilket då motsvarade en fjärdedel av personalstyrkan.  Peter Carlsson avgick som vd. 
     
  • 2025 begärde Northvolt rekonstruktion i USA, med förhoppningen att frigöra 2,7 miljarder kronor. 
     
  • 12 mars 2025 ansökte Northvolt om konkurs i Sverige. Skulderna uppgick till drygt 60 miljarder kronor. Sammanlagt varslades cirka 5 000 anställda om uppsägning, vilket gör händelsen till en av de största konkurserna i modern tid.