Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen

Det kommer bli ett tufft läge på svensk arbetsmarknad under lång tid framöver. Det spår Unionen i sin senaste konjunkturrapport. Och hårdast kommer coronakrisen slå mot kvinnliga tjänstemän.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Kvinnor har oftare adminstrativa arbetsuppgifter som går att automatisera och där konkurrensen om jobben kommer bli hård. Fredrik Sandberg / TT

Under 2020 kommer Sveriges BNP att falla med fem procent. Den analysen gör arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i sin prognos som presenterades under tisdagen. Unionen spår ett ännu dystrare framtidsscenario och räknar med en BNP-minskning med 7,5 procent men att tillväxten delvis återhämtar sig under år 2021.

Arbetsgivarna tror att arbetslösheten kommer att öka och hamna på nio procent senare i år. Även på detta område gör Unionen en mörkare analys. I förbundets senaste konjunkturprognos räknar man att arbetslösheten når en topp på tolv procent i höst.

– Både vi och arbetsgivarsidan är medvetna om att det är ett svårt att spå framtiden i detta läge. Vi gör likartade bedömningar kring svensk export och konjunkturen i omvärlden. Skillnaderna finns i att vi har en mer pessimistisk syn på hushållens konsumtion och ser en högre arbetslöshet. Men nästa år tror vi att det kommer att börja gå åt rätt håll, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Lågkonjunkturen kommer, enligt Unionen, att bli djup och relativt långvarig för svensk ekonomi och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export. Katarina Lundahl ser tre huvudskäl till detta:

– Ett skäl är att krisen skapar stor osäkerhet som gör att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen låter bli att investera. Ett andra skäl är vi är ett exportberoende land som därför påverkas mycket av ekonomiska utvecklingen i omvärlden. För det tredje leder pandemin till en beteendeförändring som skyndar på strukturomvandling och digitalisering. I ett kortare perspektiv slår det ut företag och leder till ökad arbetslöshet.

Hur kommer denna utveckling att påverka avtalsförhandlingarna – när de väl återupptas?
– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli ett svårt läge att förhandla i.

Enligt konjunkturrapporten riskerar krisen att slå hårdare mot kvinnliga tjänstemän. Detta eftersom kvinnor dominerar yrkesgrupper med administrativa arbetsmoment som delvis går att automatisera, där kommer konkurrensen om jobben bli hård framöver.

– Under finanskrisen drogs det ner på många ingenjörsjobb men de studsade tillbaka relativt snabbt medan många tjänstemannajobb med mer administrativt innehåll aldrig kom tillbaka. Den här krisen slår hårdare mot tjänstesektorn där det jobbar mycket kvinnor. Det kommer att bli ett stålbad, säger Katarina Lundahl.

Fack och arbetsgivare är eniga om att lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot svensk industri. Produktionen inom fordonsindustrin kommer till exempel att minska med runt 30 procent i år, enligt Unionens prognos.

Samtidigt ser Unionen att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder.

– Svensk industri är väl rustad för den här krisen. De stora industriföretagen har gått in i den med hög lönsamhet och stark konkurrenskraft. Jag är inte orolig för att de ska gå under men däremot kommer de att kapa kostnader genom att säga upp konsulter och dra ner på verksamheter. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur krisen, men särskilt 2020 blir ett tufft år, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.