Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Hårdare klimat för säljare

Mer kontrollerade, högre tempo och hårdare krav på resultat. Villkoren för säljare har förändrats mycket de senaste åren och allt färre orkar stanna i yrket hela livet. Det menar Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
MIND AND I/Colourbox
MIND AND I/Colourbox

Att vara säljare är ett tufft jobb – och så har det varit i alla tider. Förr blev många i yrket alkoholiserade till följd av det hårda och kringflackande livet. Samtidigt fanns det en frihet – så länge man levererade spelade det inte någon roll hur man utförde arbetsuppgifterna.

Så ser dock villkoren inte ut för dagens säljare. På kort tid har de blivit den yrkesgrupp som är allra hårdast kontrollerad av sina arbetsgivare.

Läs mer: "Man måste vara stark, annars går man sönder"

– Det är jättestor skillnad mot tidigare. Säljare mäts på ett sätt som ingen annan grupp, dessutom mäts de mot varandra. Ny teknik som gps har gjort att arbetsgivaren vet exakt hur många mil en säljare avverkat och hur fort hen kört mellan kundbesöken. I stället för omtanke och trygghet pressas många till ett hetsigt tempo som ofta kan vara trafikfarligt, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Säljare är Unionens klart största medlemsgrupp. Här hittar vi de medlemmar som har lägst – och högst – lön. Toppsäljare av till exempel IT-system, maskiner till industrin och medicinskteknisk utrustning tjänar många gånger långt över 100 000 kronor i månaden.

Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare

Oavsett vilken nivå man befinner sig på har man någon form av prestationsbaserad lön. Och det är ärenden som rör just provision som är vanligast förekommande hos Unionen. Förbundets inställning är att man ska kunna leva på sin grundlön, provisionen ska vara en guldkant i tillvaron.

– Problemet är att provisionsdelen ofta är för hög. Det är vanligt att man har 20 000 i grundlön och upp till 20 000 som provisionslön. Man anpassar sitt liv efter det men får sedan bekymmer när försäljningen går sämre, säger Gunilla Krieg.

De osäkra inkomsterna och pressen att leverera gör att många säljare lider av sömnproblem och psykosomatiska besvär.

– Nästan alla säljare jobbar väldigt mycket, men få kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka. Det är väldigt få som orkar arbeta som säljare hela livet.

Ett problem med för stor andel provision är att man drabbas extra hårt vid exempelvis sjukskrivning eller föräldraledighet. Unionen anser att en genomsnittsprovision bör betalas ut vid frånvaro och rekommenderar alla i säljyrket att skriva ett avtal för att reglera detta. Risken är annars att man får avdrag på lönen både under den tid man är borta och månaden efter, vilket även påverkar ersättningen från Försäkringskassan.

Ingen kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka

Det är inte ovanligt att säljare går miste om sin provision om en kund inte vill eller kan betala, trots att kunden tagit emot och använt varorna. Det förekommer också förskottsutbetalningar av provisionslön där den som inte säljer tillräckligt kan bli skyldig arbetsgivaren pengar när man slutar.

– Det genomgående i branschen är att det är individen som tar all risk. Många företag ser säljarna som utbytbara, men så var det inte förr, då var företagen rädda om dem.

Det största problemet för dagens säljare är otryggheten, enligt Gunilla Krieg. Bristen på skyddsnät gör att många kvinnor aktivt väljer bort yrket.

– Det är förknippat med för stor risk. Om det fanns bra villkor och trygghet vid föräldraledighet och sjukdom skulle fler kvinnor välja yrket. Det är en viktig uppgift för oss i Unionen att förändra avtalen, säger hon.

De största fördelarna är goda möjligheter till utveckling och hög lön.

– Det är ett tufft jobb och det är inte alla som klarar av det. Men den som gör det har stora möjligheter till mer avancerade uppgifter. Yrket handlar inte om vilka formella meriter du har utan om vad du presterar.

Läs mer: En säljares förmiddag

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö: 1 av 3 har övervägt att byta jobb

Många har så dålig arbetsmiljö att de har funderat på att byta jobb. När anställda påpekar brister i arbetsmiljön händer ibland ingenting. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Carolina Högling Publicerad 28 januari 2025, kl 11:28
Arbetsmiljöproblem. Till vänster en kvinna vid ett skrivbord med en bordsfläkt på, till höger märkpennor och hörselkåpor.
Arbetsmiljöproblem får anställda att överväga nya möjligheter: Tre av tio vill byta jobb. Det visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Fot: Leif R Jansson/TT/Claudio Bresciani/TT.

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.

Vad är Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM innebär att undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder för att minska eller ta bort risker, och utreda olyckor och ohälsa.