Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Statsminister Stefan Löfven (S) har tydligt deklarerat att det inte är aktuellt med en lagstiftning som hotar den svenska modellen.
– Andra länder vill ha schyssta villkor på arbetsmarknaden men det ska inte ske på bekostnad av den svenska modellen, sade han under den EU-politiska riksdagsdebatten, enligt tidningen Arbetsvärlden.
På DN Debatt har LO, PTK och Svenskt Näringsliv gemensamt argumenterat för att regeringen måste stoppa förslaget:
”Alla rättsliga initiativ på det lönepolitiska området riskerar, oavsett utformning, att allvarligt störa självreglerande kollektivavtalssystem”, skriver organisationernas företrädare som säger att man kommer försvara den svenska modellen ”med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.”
Europafacket, Etuc, har däremot en annan syn på saken. I Arbetet skriver Etucs generalsekretetare Luca Visentini, att man vill använda EU-kommissionens initiativ för att stärka löntagarna över hela Europa utan att det hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Etuc anser att det inte går att blunda för att anställda i många länder tjänar alldeles för lite, vilket i sin tur leder till lönedumpning. Visentini poängterar också att Ursula von der Leyen sagt, att minimilöner ”ska sättas utifrån den tradition som gäller i respektive land, genom kollektivavtal eller lagförändringar”.
”Vi kan bara välkomna ett initiativ som lovar att alla arbetare ska få en rättvis och rimlig lön” skriver Visentini som försäkrar att Etuc kommer att göra allt för att få garantier för att inget land ska påtvingas minimilöner.
Men Martin Linder, Unionens ordförande, är inte imponerad av argumentationen.
– Det Europafacket säger stämmer inte. Antingen försöker de med sin retorik tona ned riskerna eller så förstår de inte hur det skulle påverka den svenska modellen.
Enligt Martin Linder skulle införandet av ett rättsligt instrument för att garantera minimilöner för alla löntagare i Europa också innebära att EU-domstolen får rätt att tolka hur det implementeras i de olika länderna.
– Vår bestämda uppfattning är att det kan inskränka den lönebildningsmodell vi har i Sverige som är fri från inblandning från politiken, det här är bara bra för den som vill försvaga den fackliga styrkan.
Samtidigt, poängterar Martin Linder, stöttar man från svenskt håll ambitionen att förbättra villkoren för anställda i andra EU-länder.
– Vi står bakom de rättmätiga krav som finns att få upp lönenivåerna på deras arbetsmarknader. Men det finns inget som tyder på att det är rätt strategi att överlämna makt och inflytande till politikerna, säger Martin Linder.
– Vägen att göra det går genom ökad facklig organisationsgrad, högre täckningsgrad för kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. Där kan både vi i Norden och EU-systemet bidra.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.