Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen

Det krävs stora förbättringar i arbetsmiljön för bilbesiktningstekniker anser Unionen. Att begränsa ensamarbete och öka tillsynen av företagen kan vara två vägar framåt, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på förbundet.
Lina Björk Publicerad
Anders Wiklund / TT
Anders Wiklund / TT

Vilka är utmaningarna för bilbesiktningarna just nu?
– Den viktigaste gäller själva grunduppdraget: att det ska rulla fordon som är trafiksäkra både för dem som sitter i dem och för medtrafikanterna. Därför är det oroande att det inte är klarlagt varför underkännandefrekvensen stadigt minskat sedan avregleringen, trots fler fordon. Om det visar sig att hela minskningen beror på att fordonen blivit bättre är det så klart bra, men det är däremot allvarligt om anledningar också skulle gå att finna bland de farhågor våra förtroendevalda i branschen vittnar om.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

– När det gäller ensamarbete låter det ju onekligen som om en besiktningstekniker dels riskerar att få svårare att stå emot en upplevd hotbild eller en önskan om att tillmötesgå en kund, dels inte har samma naturliga tillgång till erfarna kollegor att fråga om man blir osäker vid en bedömning. För även om vi som enskilda fordonsägare kan uppleva större nöjdhet i och med färre underkännanden, är det ju aldrig vi som får betraktas som slutkunden, utan alltså vägsäkerheten i stort.

Vad skulle du vilja se för förbättringar?
– Dels en fördjupad analys kring ensam- och fåmansarbete, det vill säga om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten – samt, om så är fallet, införande av begränsningar och staket kring denna typ av arbetsmiljö. Dels en likvärdig tolkning av lagar och föreskrifter i bolagens handböcker om det stämmer att dessa skiljer sig åt i dag.

– Branschen skulle även må bra av större förutsägbarhet i kundflödet, vilket skulle kunna ske via en myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot gällande antal besiktningar per tekniker och dag. Detta skulle även kunna sprida ut arbetsbelastningen under månaden och på så vis öka förutsättningarna för en bättre besiktningskvalitet. För att inte tala om en bättre livskvalitet för våra besiktningstekniker.

Fungerar tillsynen av branschen?
– Tillsynen behöver öka markant, bland annat kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen verkar ju ha minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

Läs mer: Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Hur jobbar Unionen med de här frågorna?
– I ett första led genom att skapa forum för att få syn på vilka utmaningar som finns. I det är jag glad för att våra förtroendevalda från olika företag uttryckt ett behov av att träffas, vilket lett till att Unionen nu ordnar med ett sådant möte en gång per år. Vid dessa träffar har vi även haft besök från Transportstyrelsen, vilket varit väldigt givande. Nästa led blir att föra en dialog med i första hand företagen via deras arbetsgivarorganisation Almega. Även fortsatt dialog med Transportstyrelsens företrädare behövs, exempelvis genom att försöka få med fackliga företrädare i de forum där branschens utmaningar diskuteras på en övergripande nivå.

Krav på förbättringar

Här är Unionens krav på förbättringar inom besiktningsbranschen, enligt Henrik Bäckstrand, central ombudsman på Unionen:

➧ Gör en fördjupad analys kring ensamarbete. Om denna arbetsmiljö riskerar att ge negativa effekter även på besiktningskvaliteten. Inför i så fall begränsningar kring denna typ av arbetsmiljö.

➧ Öka tillsynen. Kontrollerna från Swedac och Transportstyrelsen har minskat trots ett betydligt större antal fysiska stationer att hålla koll på.

➧ Större förutsägbarhet. En myndighetsbestämmelse kring någon form av maxkvot för antal besiktningar per tekniker och dag skulle kunna sprida ut kundflödet och arbetsbelastningen. På så sätt kan förutsättningarna öka för bättre besiktningar. Det skulle också förbättra livskvaliteten för besiktningsteknikerna.

➧ Kompetensutveckla. Ett måste eftersom antalet biltyper har ökat och tekniken i bilarna har blivit alltmer avancerad. Även erfarna besiktningstekniker behöver ibland fråga bilägarna hur de ska hantera deras fordon för att alls kunna utföra en besiktining.

➧ Likvärdig tolkning. Om bolagens handböcker skiljer sig åt – se till att lagar och föreskrifter tolkas lika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket